Den här studiens syfte är att studera hur föräldraideal skapas i böcker riktade till föräldrar med barn i åldern 3-12 år. Med huvudfrågeställningen hur konstrueras idealt föräldraskap i litteratur riktad till småbarnsföräldrar? och frågeställningen Vilka råd om föräldrars förhållningssätt till barnet konstrueras i litteraturen? har jag med hjälp av Foucauldiansk diskursanalys och Foucaults begrepp diskurs, makt/kunskap och subjektspositioner analyserat fem böcker om föräldraskap som ligger på toppen av försäljningsstatistiken just nu. Resultatet är att en ideal förälder strävar efter att ge barnet självkänsla och uppnå en jämställd relation. Att ta barnet på allvar och lyssna på det konstrueras även det som idealt.

The aim with this study is to identify and discuss discourses in public service policy documents to clarify that public service policy is political and not self-evident. The study's theoretical as well as methodological starting point is the discourse theory of Laclau and Mouffe, which ontological position is that all meaning is constructed by discourses. In the studied material, two discourses have been identified in policy concerning the content in public service media. The responsibility-discourse construct meanings of what content the policy wants to see in public service media and in the quality-discourse meanings of how the content should be is constructed. Public service policy is consistent over the period that has been studied and the study shows that there is consensus in the parliament about the regulation of the content in public service media.

Enligt våra erfarenheter från vår verksamhetsförlagda tid påverkas elevers inställning till matematik av den feedback läraren ger dem. Syftet med denna rapport är därför att undersöka och analysera diskurser innehållande feedback från lektioner i gymnasieskolans matematikkurs A. Detta görs genom att observera fyra lektioner utifrån en ljudinspelning och därefter kategorisera 54 utvalda sekvenser. Kategoriseringen görs utifrån fyra olika feedbackdiskurser där den kvalitativa analysen av dem görs utifrån både ett ålders- och ett pojk-/flickperspektiv. Resultatet pekar inte på några tydliga skillnader mellan pojkar och flickor och vi kan inte dra några generella slutsatser om ålderns betydelse i de olika feedbackdiskurserna i vår undersökning.

Emotional Intelligence (EI) is a highly used concept in contemporary organizations, especially in the recruitment process or education of employees and managers. The aim of this study was to examine the discursive production of the concept emotional intelligence and how it, linked to an organizational context, is expressed in web-based articles and course homepages. In total 11 texts related to emotional intelligence and organizational contexts were used as the object of study. A three-stage model was used as a method for analysis. The model included a content analysis, argument analysis and a deconstruction analysis in order to expose what was said about emotional intelligence and how it was said.

What is an economic crime? Who is an economic criminal? How do we speak of the phenomenon and what does they way we speak mean? The immediate result of the study is that there is a stereotype image of the economic criminal that is produced within peoples speech. This image contains characteristics that bring the subject, the economic criminal, far away from the traditional crime subject, and brings it closer to a non-criminal subject. This motion render possible that economic criminals can talk of themselves as ?not bad people?, ?normal? and ?like everyone else?.

The purpose of the study was from the perspective of young people that has completed a stay at HVB-home. The respondents are between 15-21 years both boys and girls. The basic questions were: How do the respondents look upon this HVB-homes service process? How do the respondents look upon this HVB-homes service contents? How do the respondents look upon this HVB-homes service regarding available information and how the staff is available? What positive and negative experience do they have from their stay at the HVB-home? We also wish to get a picture of what is important to change to improve the quality on this HVB-home. To receive answers to those questions we formed a questionnaire.

In this paper the discourseand social practice of the Swedish culture funding system Skapande Skola hasbeen mapped out and examined. The material for analysis was takenfrom regulating documents, information texts and media texts, and alsofrom four interviews that were conducted. The theoretical foundation is builton theories from Pierre Bourdieu, Michel Foucault and the theoretical frameworkof New Public Management. The survey has resulted in three major points ofinterest. They are presented throughout the text.

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med en diskursanalytisk metodologi skärskådas Folkpartiet Liberalernas integrationspolitik. Denna politik bör förstås som en strategi att hantera ett ?utanförskap?. Samhällsforskaren Ruth Levitas har i sina studier av brittiska New Labour beskrivit tre diskurser som hon menar dominerar eller har dominerat partiets syn på ?utanförskapet?.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. Utifrån diskursteori analyseras hur tidningen genom språket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som används för att nå fram till läsaren. Jag kunde urskilja två diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affärsmässiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benämns medmänniskan, inspiratören, den starke och den affärsmässige. Med detta som utgångspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de båda diskurserna påverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..

Bakgrund: Allport (2000, s.20-22) anser att en fördomsfull personbygger sina antaganden på fragmentariska kunskaper ochmöten med olika folkgrupper och utifrån dem skapas engeneraliserad bild av hur den folkgruppen är. Kan dagensreligionsundervisning vara en del av skapandet av dessaantaganden?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fallvilka fördomar och generaliseringar som kan framträda i tvålärares religionsundervisning i grundskolans år 7-9.Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning därtvå stycken pedagoger observerades under fyra tillfällen igrundskolan år 7-9. Vi har i studien utgått från enetnografisk forskningsansats.Resultat: Resultatet visar på att religionsundervisningen som vi harobserverat innehåller såväl generaliseringar som fördomar.Likheterna som vi fann pedagogerna emellan var att bådageneraliserar, främst på grund av tidsbrist. Tidsbristen gör attpedagogerna sällan hinner gå på djupet i sin undervisningvilket i sin tur leder till att den mångfald som finns inomämnet kommer i skymundan..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två olika medieaktörer i Göteborg talar om fenomenet hemlösa och vilka konsekvenser dessa konstruktioner kan tänkas få för vår förförståelse av hemlöshet. Metoden som används i uppsatsen är diskursteori. Det empiriska materialet utgörs av fem artiklar publicerade i Göteborgs-Posten (GP) och fem artiklarpublicerade i Faktum. I artiklarna finner uppsatsens författare olikahemlöshetskategorier/diskurser och analyserar vilka signifikanser i form av ord som används för att skapa dessa. Författarna har i GP funnit fyra olika diskurskategorier av hemlösa, ?svenssondiskursen?, ?invandrarkillediskursen? ?psykisksjuk diskursen? och ?lodisdiskursen?.

Hälsa är ett omfattande begrepp som kan ses utifrån olika perspektiv. Olika delar kan ingå i begreppet så som sjukdom, frånvaro av sjukdom, välbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgå för att skapa förutsättningar för de anställda när det gäller deras hälsa. Ett exempel på en resurs ett företag kan utnyttja är att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvårdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvårdsbidraget på en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

The purpose of this essay is to analyse how medial representations in a specific cultural debate expresses thoughts about gender, power and speech. The debate in question took place in Sweden 2010 and was about an inspection of sexual harassments in the Swedish acting area, made by Sveriges Radio, Ekot. This essay examines the made representations of the debate, with a feministic point of view and concludes that a male gaze shapes the form of speech and gives the debate a discourse sort of reasoning about gender. The special discourse formatted in the examined area contains a certain conception of power and the structure of power, which is also explained by the male gaze and the meaning of post-feminism..

Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner får betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera människor i våra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrådsyttranden angående detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det är genom diskurser av sådana slag rum får betydelse. Resultatet av undersökningen är att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och därmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sägas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta får också betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar människor som inte "passar in" på ett eller annat sätt i den aktuella rumskonstruktionen..

Studien undersöker hur Irakkriget,den väpnande konflikten mellan Irak och främst USA och Storbritannien, skildras i läroböcker för grundkursen i ämnet historia på gymnasieskolan. Utgående från Lennart Hellspongs berättelseanalys analyseras skildringarna av kriget i läroböckerna utifrån tre teman: Handling, Aktörer och Värdering. Undersökningen visar både på likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger på en analys av 12 läroböcker för gymnasieskolan i ämnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets händelseförlopp börjar med olika händelser. Ur analysen går även att urskilja att läroböckerna anser att ockupationen inte var rättfärdigat då USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det är USA eller George W.