Syftet med den här studien är att undersöka hur förståelser av vårt samhälle skapas i den politiska debatten i det civila samhället. I det civila samhället debatteras det flitigt kring politiska teman och opinioner skapas som antingen skänker legitimitet åt eller kritiserar rådande politik och samhällsordning. De ställningstaganden vi som väljare gör kan inte enkelt förklaras som baserade på vår egen tolkning av partipolitiska uttryck. Dessa politiska ställningstaganden görs med utgångspunkt i vår förståelse av vårt samhälle. Vår förståelse av vårt samhälle och av världen är dock inte heller något helt okomplicerat.

Syfte: Projektets syfte är att undersöka vilka bilder som Sportbladet målar upp av fotbollsspelaren Zlatan IbrahimovicMetod: Netnografi och kritisk diskursanalysTeori: Existentiell hermeneutik och kritisk diskursanalysResultat: Bilden av Zlatan Ibrahimovic målas upp av journalisten som i sin tur blir påverkad av läsare som skriver kommentarer till artiklarna.

Genom att ta hjälp av retorikvetenskapliga teorier och metoder presenteras en retorisk utveckling av framingteorin. Diskurser om kärnkraft på Dagens Nyheters (DN) och Aftonbladets opinionssidor efter olyckan i Fukushima undersöks med utgångspunkt i Gabrielsens toposanalys. Sätt att inrama på och inramningars funktioner urskiljs och kategoriseras som selektiva, dikotomiska, lokaliserande, transformativa, alluderande, tonsättande (dysfemismgrundande eller eufemismgrundande) och annekterande inramningar.DN:s ledarsidor är överlag mer kärnkraftsvänligt inställda än Aftonbladets och i flera fall inramar de diametralt olika. DN undviker i princip helt dysfemismgrundande infallsvinklar på ledarsidorna, till skillnad från Aftonbladet.Såväl kärnkraftskritiker som förespråkare kommer till tals på debattsidorna i bägge tidningarna. Debattartiklarna tenderar i större utsträckning än redaktionella kommentarer att ha eufemismgrundande inramningar.En outtalad argumentativ utgångspunkt som inte används av någon av parterna i debatten om energilösningar och energibehov, är det faktum att samhället är energiberoende i så stor utsträckning som det är.

Syftet med denna uppsats är att sammanföra postkolonial teori och narratologi för att visa på hur teoretikerna Homi K. Bhabhas postkoloniala tänkande och Mieke Bals narratologi berikar varandra och tillsammans belyser kontextualiseringen som en central punkt. Denna kommer vidare att leda till frågan kring hur ansvar skrivs in i det kommunikativa liksom i det kulturella rummet.  .

  Syfte: Syftet med denna uppsats är att diskutera förhållandet som finns mellan artikeln i en tidning och dess löpsedel. Genom en komparativ diskursanalys vill jag utröna om det som står på löpsedeln och i artikeln skapar samma eller liknande betydelser. Jag vill ta reda på om historien som löpsedeln initierar, fortsätter på samma sätt, utvecklas eller förändras i artikeln. Som följd för jag även en hypotetisk diskussion kring vilka tolkningar som den tilltänkta läsaren möjligen kan skapa genom att enbart läsa löpsedeln respektive om läsaren tar till sig hela artikeln. Teori: Intertextualitet, diskurs och diskursanalys  Metod: Studien baseras på kvalitativ metod i form av en komparativ diskursanalys av sju löpsedlar och sju artiklar i vardera Aftonbladet och Expressen. 14 löpsedlar och 14 artiklar, totalt 28 texter. Slutsatser: I vissa fall skiljer det sig markant åt mellan innehållet på löpsedeln och innehållet i motsvarande artikel.

I vårt samhälle skapas och upprätthålls dagligen en genusordning, där kvinnan underordnas mannen. Genom vårt sätt att uttrycka oss konstrueras och upprätthålls genusordningen, ofta omedvetet då den är så djupt rotad i oss att vi inte lägger märket till den. Denna konstruktion, upprätthållandet av genus, sker i vårt samhälle likaväl som på SiS (Statens Institutionsstyrelse) särskilda ungdomshem. Vårt syfte med uppsatsen är därför att ur ett genusperspektiv undersöka hur personalen på de särskilda ungdomshemmen konstruerar genus hos ungdomarna. Vi ämnar också undersöka om det statliga huvudmannaskapet har lett till att en ökad könsdifferentiering, vilken man tar upp som ett mål i IUM-utredningen och som ligger till grund för att SiS inrättades.

I den här uppsatsen argumenterar jag för att den internationella adoptionsinstitutionen kan studeras som en del av ett kulturellt system av prestationer och motprestationer vilka följer reciprocitetsprincipen och uttrycker maktrelationer och exploaterande praktiker. I första hand är detta en uppsats som syftar till att utjämna relationen Vi-Dom. I andra hand en inbjudan till diskussion; inte EN punkt för diskussionen...Please email Cidah789@hotmail.com for the English version..

Denna studie syftar till att problematisera den diskurs som råder inom sångundervisning: hur röstkvaliteter identifieras och definieras. Med utgångspunkt från ett urval begrepp: Neutral, Curbing, Overdrive och Belting samt effekterna Twang, Distorsion och Hold, baseras vår studie på frågorna: Vad kan begreppen innebära i klingande praktik? Hur kan begreppen kommuniceras i en undervisningssituation? Vårt tillvägagångssätt i studien har innefattat två metoder, explorativ metod och samtalsintervjuer. Den explorativa metoden har inne- burit laboration med de olika kvaliteterna i ???????????????????????????????????????????????????????????????????? mindre konsert där några av röstkvaliteterna utfördes.

SAMMANFATTNINGUppsatsens titel: De levande döda ? Tecken, Myter och Levande LegenderSeminariedatum: 2007-06-07Kurs: MKV 404:3 Magisteruppsats 10 poängFörfattare: Michael RübsamenHandledare: Fredrik MiegelExaminator: Peter DahlgrenNyckelord: Diskursanalys, Offentliga Personer, Paparazzi, Post-strukturalism, konsumtionSyfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och problematisera den diskurs som reglerar konstruerandet av tecken och myter från offentliga personer. Uppsatsens mål är att utveckla befintliga teoretiska resonemang för att förstå diskursens återverkningar i verklighetenMetod: Uppsatsen är baserad på teoretiskt resonerande med stöd av befintliga teorier. Observationer från verkligheten fungerar som stöd för resonemangen som förs.Teori: Uppsatsen är byggd på litteratur om post-strukturalistisk samt postmodern teoribildning. I analysen används teorier om det hyperreella och simulacra, tillsammans med feministisk konstvetenskap samt Zygmunt Baumans moralteoretiska perspektiv.Slutsats: Skvaller konsumeras som historier.

 Uppsatsen syftar till att undersöka hur avståndstagandet från sexuell praktik ? det vill säga asexualitet ? problematiseras inom vardagliga kanaler, så som inom film och media. I det samtida samhället utgör den heterosexuellt aktiva parrelationen en norm utifrån vilken alla andra intima relationer jämförs, granskas och bedöms. Genom att analysera och dekonstruera denna sexualitetsdiskurs traditionellt tvingande praxis, lägger uppsatsen vidare fokus på att synliggöra den asexuella erfarenheten i relation till nämnd heteronorm. Uppsatsens material utgörs av tre filmer som på sina respektive sätt presenterar, och samtalar kring, sex, sexualitet och sexuell identitet.

Uppsatsen undersöker retoriseringen av begreppet 'frihet' i svensk politik med analysfokus på Moderaternas politiska diskurs 1956-2014. Genom att synliggöra eventuella förändringar i frihetsbegreppets representationer syftar uppsatsen till att belysa hur begrepp kan fyllas med olika innebörder och visa hur de på detta sätt kan bli persuasiva som bärare av olika ideologiska föreställningar ? dvs. hur till synes neutrala ord blir politiskt laddade, och med vilka medel det kan ske..

Det här är ett examensarbete som syftar till att se hur verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa ser på hälsa och hur de konkretiserar hälsoarbete i ämnet. Genom en beskrivande studie med intervjuer av lärare i idrott och hälsa vill vi få en bild av hur lärarna ser på begreppet hälsa och hur det konkretiserar hälsoundervisning i ämnet samt hur undervisningen överensstämmer med teori och styrdokument. Vår frågeställning blev följande:Hur ser verksamma grundskolelärare i ämnet idrott och hälsa på:? begreppet hälsa?? hälsa i ämnet idrott och hälsa?? hälsoundervisning?? hälsa i styrdokument och hur förhåller sig deras syn till styrdokument och teori?Vi har gjort 6 stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer, detta har skett med verksamma lärare som har en utbildning med 40 poäng idrott och hälsa eller liknande beroende på aktuell lärarutbildningsstruktur. Intervjuerna har skett på respondenternas skolor eller om så önskat annan plats, fri från yttre störningar.Vårt resultat pekar på att respondenterna har likstämmig uppfattning kring begreppet hälsa, en ståndpunkt som även samstämmer med teorins definition av hälsa.

Uppsatsen syftar till att studera hur begreppet jämställdhet och dess diskurs i gymnasieskolan har förändrats i läroplanerna. Undersökningen går igenom Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 och även de propositioner som ligger till grund av läroplanerna och analyserar dem utifrån ett feministiskt perspektiv. Detta för att få fram en fördjupad kunskap om hur jämställdhets sätts i uttryck i respektive läroplan. Uppsatsen metod består av en diskursanalys som grundar sig på Bacchis "What?s the problem represented to be??-approach" modell som har anpassats för att svara mot uppsatsens syfte.Undersökningen visar att jämställdhetsarbetet har fått ett större utrymme över tid, men även att jämställdheten fortfarande aktivt ska arbetas för.

Den svenska livsmedelsproduktionen har sedan slutet av 1800-talet varit präglad av stora produktionsvolymer, stora enheter och en åtskillnad mellan produkt och producent. Denna norm för hur livsmedel produceras idag har jag valt att benämna industriproduktionsdiskursen. På senare år har det dock skett ett intåg av en annan diskurs i livsmedelssverige, som jag kallar för mathantverksdiskursen. Denna diskurs kan ses som ett uttryck för en alternativ diskurs om livsmedelsproduktionen, som förespråkar en annorlunda syn på livsmedel och produktionsvärden. Syftet med denna studie är att utreda vilka konsekvenser som de båda diskurserna har för småskaliga ostproducenter. Jag utreder frågorna om vilka subjektpositioner och handlingsutrymmen som ryms inom de båda diskurserna, hur olika kunskaper presenteras, samt hur diskurserna är kopplade till en social praktik för småskaliga ostproducenter. För att besvara syftet och frågorna använder jag mig av kritisk diskursanalys som arbets- och analysmetod, och jag utgår från Norman Faircloughs tankar om disksurs som något avskiljt från en social praktik. Genom att analysera texter från jordbruksdepartementet, regeringen och Eldrimner får jag en förståelse för hur diskurserna tar sig till uttryck.

Forskning visar att samhället efterfrågar att förskolan ska hålla en hög kvalitet och utifrån läroplanen ska verksamheten arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete där barnens utveckling och lärande följs upp. Forskning visar även att kvalitetsbegreppet är komplext och uppfattas olika beroende på perspektiv, upplevelser och erfarenheter.Studiens syfte är att skildra hur diskurser kring kvalitet i förskolan opererar i talet hos förskolechefer, pedagoger och föräldrar samt hur de förhåller sig till begreppet. Studien belyses utifrån en diskursanalytisk forskningsansats där det insamlade materialet är baserat på kvalitativa intervjuer med tre förskolechefer och sex pedagoger samt kvalitativa frågeformulär med nio föräldrar.Resultatet visar att två samexisterade diskurser framträder i talet kring kvalitet: 1) Omsorgs diskurs, där barnen och föräldrarnas trygghet, glädje och välbefinnande är i fokus. 2) Lärande diskurs, där barnens lärprocesser mäts i förhållande till läroplanen.Slutsatsen utifrån resultatet visar att det är viktigt att skapa en förskola för barnen och därmed utgå från barnens perspektiv på verksamheten. Förskolechefer och pedagoger uttrycker att de har det yttersta ansvaret för att skapa en god kvalitet i förskolan.