Cypernfrågan handlar om en etnisk konflikt mellan grek- och turkcyprioterna som uppstod direkt efter öns självständighet. Parterna hade väldigt svårt att samarbeta med varandra vilket ledde till att Cypern delades i två delar. Sedan dess har grupperna levt åtskilda med egna administrationer och strävan efter självbestämmande, den grekcypriotiska befolkningen strävade efter enosis, att hela ön införlivas med Grekland medan den turkcypriotiska befolkningen strävade efter taksim, att den norra delen av ön förenas med moderlandet Turkiet. FN har agerat som tredjepart för att försöka nå en fredslösning och lyckades lindra konflikten men många problem förblev olösta. I min uppsats har jag försökt komma fram till varför fredsförslaget Annanplanen, som upprättades av FN:s dåvarande generalsekreterare, blev avvisad av den grekcypriotiska befolkningen samt vad kan vara den största orsaken bakom den långvarige konflikten.

Syftet med studien var att undersöka människors motivation till deltagande inom lagidrott, vilken motivationsreglering som påverkar en idrottare till deltagande inom idrott samt hur uppfattat självbestämmande stöd från tränaren påverkar motivationsreglering, beroende på kön och spelarposition. Undersökningsdeltagarna var 146 idrottare, 59 kvinnor och 87 män, som var medlemmar i olika idrottsföreningar. Insamling av data gjordes i form av personlig kontakt med en enkät som innehöll mätinstrumenten Sport Motivation Scale och Sport Climate Questionnaire. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan könen i yttre reglering. De inre motivations-regleringarna i studien hade positiva korrelationer med yttre motivationsreglering, alltså om den inre motivationen höjs hos en idrottare så blir även den yttre motivationen förhöjd.

Syfte och frågeställningar: Att undersöka hur ungdomar som är placerade enligt 2-3 § i LVU ser på sin egen situation som omhändertagen, hur deras uppväxt sett ut samt att se på eventuella skillnader mellan pojkar och flickor. Utöver detta vill vi se huruvida de ungas uppfattningar stämmer överens med annan berörd behandlings- personals uppfattning om grunder för LVU-omhändertagande generellt sett.Metod: Vi har valt att använda oss av kvalitativ intervjumetod där vi intervjuat tre ungdomar och två behandlingsassistenter, intervjuerna har varit uppdelade i fyra teman: Familj och vänner, Missbruk och kriminalitet, Tidigare insatser från socialtjänsten samt Skolgång. Resultatet av dessa intervjuer har analyserats med hjälp av litteraturstudier i ämnet samt teorier om kön och Socialkonstruktivism.Resultat och konklusion: Vår studie visar på tydliga skillnader mellan könen i skälen till omhändertagande enligt LVU. Behandlingspersonalens generella uppfattning om grunderna till LVU-omhändertagande åskådliggör en i stort sett samstämmig bild tillsammans med ungdomarnas uppfattning. Samtliga ungdomars uppväxt och föräldrarelation har på olika sätt varit problematisk..

The aim of the study was to illustrate how single parents who want to adopt a child are described in consent investigations made by the social service. The methodology for this study was document analysis. The analysis material consisted of 23 consent investigations from family courts in 12 different municipalities and district administrations. The theoretical starting point of the study was the perspective of social construct of reality. Based on the issues of the study, background on international adoptions, theory of norms and deviation and past research the documents were analyzed.

I forskning om den mångkulturella skolan ges stort utrymme åt undervisning som bedrivs där i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieämnet. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur lärare i historia bedriver sin undervisning med en mångkulturell elevsammansättning.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Socialkonstruktivismen, metoden i sin tur är kvalitativ och tar sin utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktär. Respondenterna utgjordes av sex stycken lärare i historia som undervisade på mångkulturella högstadieskolor i nordöstra Skåne. Råmaterialet från intervjuerna analyserades med hjälp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns två diskurser beträffande historieundervisning med den mångkulturella elevsammansättningen.

This qualitative study aims to study how sexuality is constructed in web articles on the movie Fifty Shades of Grey. The study is based on a social constructivist perspective where language is seen as constitutive of reality. The study is based on a Foucauldian discourse analysis which is used in order to see what is excluded and included in the articles? construction of normal sexuality. The result shows that there are similarities in how the web articles produce normal sexuality.

Enligt många bedömare upplever vi nu en typ av samhälleligt paradigmskifte. Den moderna världsordningen byggd på upplysningsfilosofin och industrialismens rationalitet ersätts med hjälp av tilltagande globaliseringsprocesser av vad somliga kallar ett postmodernt samhälle. Med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt forskningsperspektiv syftar denna studie till att undersöka hur tre gymnasielärare upplever sin yrkesidentitet i relation till dessa samhällsförändringar och hur detta kan förklaras. Undersökningen bygger på en kvalitativ metodologisk grund och är utförd med hjälp av kvalitativa intervjuer. Som analytiska verktyg används främst de begrepp Anthony Giddens utvecklat i sin analys av senmodernitetens effekter på individers självidentitet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fakta konstrueras i situationer där det finns en stor risk att tappa ansiktet. Det sociala fenomenet ansikte studeras med hjälp av Erving Goffmans teori om ansiktsarbete och hans dramaturgiska perspektiv. Goffmans teori kombineras med Jonathan Potters diskursanalytiska teori om hur fakta konstrueras. Ett socialkonstruktivistiskt perspektiv tillämpas i studien. Den metod som används är Potters diskursanalytiska metod för analys av faktakonstruktion.

Studiens syfte är att undersöka lärares förståelse av och attityder till fenomenet nätmobbning samt få de intervjuade lärarna att reflektera över deras egna förebyggande arbete för att motverka kränkningar på nätet. För att göra vår undersökning möjlig så var vi tvungna att reda ut skillnaderna och likheterna i begreppen nätmobbning och traditionell mobbning. Vi valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar på fyra olika skolor i Sverige, detta eftersom vi var intresserade av lärares upplevelser och tankar. Vi tolkade vår empiriska data med hjälp av Socialkonstruktivism och genusteori. Resultatet av vår undersökning visade att lärarna ansåg att det är av stor vikt att arbeta förebyggande mot kränkningar på nätet men att de samtidigt upplevde en bristande insikt i hur det förebyggande arbetet ska ta sig uttryck. Lärarna upplevde att det var relativt naturligt att samtala med eleverna om nätet eftersom eleverna är infödda i nätanvändandet.

The purpose of this paper was to describe how a phenomenon is constructed into being a social problem, by studying articles on honour killing in the Swedish daily press and in the technical journal Socionomen. The main questions were: can different discourses on honour killing be identified, and if so, have they changed over time, and are there differences between the discourses identified in the daily press and in Socionomen? The method used was a qualitative analysis of discourse influenced by Faircloughs Critical Discourse Analysis. The main conclusion was that honour killing has been textually constructed as a social problem in the studied media. There was one main discourse which clearly pointed out groups as bearers and victims of the social problem.

Rwanda och Darfur karaktäriseras som två av de mest fruktansvärda etniska krig i modern tid. Etnicitetens roll uppfattas spela en mycket viktig roll samt vara den grundläggande orsaksförklaringen till konflikterna. Detta anser vi dock vara en förenklande och missvisande bild som bör ifrågasättas. Enligt det socialkonstruktivistiska synsättet skapas etnicitet i relation till någon annan samt är i ständig förändring och utveckling. Såväl Rwanda som Darfur är starkt präglade av tidigare kolonialmakters välde, vilket bidragit till en polariserande effekt av de olika etniska tillhörigheterna.

Boendestöd är en framgångsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det här är en jämförande studie baserad på intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet är att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehåller. Varför är det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad är det som rättfärdigar indelningen i de två grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet är analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framväxt och teorier om Socialkonstruktivism.

The parental education groups are an activity that attracts the majority of all couples that awaits their first child. Therefore this is a forum with strong influence on the formulation of the parenting. The aim of the study was to examine how parental education within Swedish child health care, affects the construction and shaping of parenthood. We have also studied this from a gender perspective. The starting point for our understanding of parenting is that it is socially constructed.

Boendestöd är en framgångsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det här är en jämförande studie baserad på intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet är att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehåller. Varför är det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad är det som rättfärdigar indelningen i de två grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet är analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framväxt och teorier om Socialkonstruktivism.

Personliga tränarna är en yrkesgrupp som har vuxit fram och kan hjälpa individer på olika nivåer när det handlar om fysisk och mental utveckling. Yrket har blivit mer etablerat, populärt och många utbildar sig idag till personlig tränare. Yrkesrollen har dock en otydlighet och det finns en stor variation i och av utbildningar till personlig tränare, och därför kan det vara väsentligt att undersöka hur det talas om personliga tränare då det konstruerar och reproducerar berättelsen om den verklighet de lever i och att det påverkar förståelsen av yrkesrollen. Syftet är att belysa vilka versioner som framträder av hur personliga tränare talar om sin yrkesroll och kompetens. Studien är inspirerad av Socialkonstruktivism har därför en diskursanalytisk ansats samt tar en utgångspunkt i professions- och kompetensteori.