Syftet med denna fallstudie har varit att samla in material för att kunna pröva om resultatet stödjer Johansson och Wirths teori om sambandet mellan elevers taluppfattning och huvudräkningsförmåga samt om det insamlade materialet stöder Löwing och Kilborns teori om räknelagars betydelse för elevers huvudräkningsförmåga. Metoden som använts för att samla in material var intervju med elever samt deras lärare. Resultaten från elevintervjuerna stöder delvis Johanssons och Wirths teorier, företrädesvis av de elever som uppnådde höga poäng i huvudräkningstestet och använde hoppstrategier i merparten av uppgifterna. Elevernas prestationer gav även stöd till Löwing och Kilborns (2009) teorier eftersom elevernas användning av den kommutativa lagen tycks vara sammankopplad med elevernas resultat i huvudräkningstestet och val av strategier. Emellertid tycks en välutvecklad taluppfattning både ge eleven förutsättning att kunna använda hoppstrategier och kunna förstå räknelagar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur våld i nära relationer konstrueras i den politiska debatt som äger rum i massmedia. För att kunna genomföra detta har vi valt ut och analyserat 25 debattartiklar. Studiens analysmetod utgörs av den kvalitativa innehållsanalysen med en deduktiv ansats, och gör således studien kvalitativ.Utgångspunkten för studien är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som menar att verkligheten är socialt konstruerad, där innebörden av olika sociala fenomen skapas i samspel mellan människor. Vi har även valt att använda oss av ett genusperspektiv, för att kunna studera framställan av maskulinitet och femininitet i samband med våld i nära relationer.Under analysen av vår empiri, har vi strävat efter att fånga hur våld i nära relationer konstrueras genom att studera det utifrån olika perspektiv såsom hur det framställs som socialt problem, hur dess aktörer framställs gällande maskulinitet, femininitet samt ansvarsfördelning samt vilka lösningar som framställs som betydelsefulla. Avslutningsvis presenteras en metoddiskussion samt en diskussion om studiens kunskapsbidrag och förslag på vidare forskning..

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan få för den enskilde beroende på vilka diskursiva framställningar av verkligheten som görs. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt och stämplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger på intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod.Resultatet visar på fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, föräldrardiskursen, uppmärksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjälpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förväntas.

Den här kvalitativa studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.Positioneringsteorin används för att analysera den producerade empirin. Två pedagoger och fembarn i åldrarna två till tre år på en förskola i västra Sverige har deltagit i studien. Videofilmninghar använts som metod för att producera empirin. Syftet med studien är att studera pedagogernasförhållningssätt gentemot de yngsta barnen i åldrarna två till tre vid bildskapande. Syftet är ocksåatt studera de positioner som pedagoger och barn intar och tilldelas under aktivitetens gång.

Antologin berör genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket går som en röd tråd genom samtliga delar. Vi utgår ifrån genusteori vilket innebär en förståelse av genus som socialt konstruerat i motsättning till en förståelse av identitet som biologiskt bestämd. Var och en av våra undersökningar behandlar olika områden av vardagligt liv och hur olika grupper av människors livsvillkor och identiteter påverkas av genus. Undersökningarna fokuserar på hur genus konstrueras hos människor med olika erfarenheter och egenskaper, i både det privata och det offentliga rummet. Håkan har undersökt hur barn i förskolan förhåller sig till eller bryter mot genusmönster.

Syftet med denna studie är att undersöka hur de svenska tidningarna porträtterade de svenska manliga respektive kvinnliga OS-deltagarna i Sotji 2014. Tidigare studier har visat att en olik porträttering görs mellan herr- och damidrottare. Materialet har jämförts mot tidigare framtagna diskursteman av Judit Bérczes. Utifrån detta har tre diskursteman tagits fram samt ett kort avsnitt som behandlar hur mycket utrymme herrarna respektive damerna får i media. Det första diskurstemat heter ?den ambivalenta framställningen? och behandlar tidningarnas givande av svaghetsegenskaper parallellt med styrkeegenskaper kring en idrottares prestation.

I en fältstudie på grundskolan studeras elevernas arbete med Lego som visuell kultur och hur de ser på lärande kring Lego. Syftet med studien är att ge ett bidrag till förståelsen av olika könsstrukturer i byggandet av Lego och därmed se eventuella skillnader i utföranden mellan flickor och pojkar. Det handlar också om att låta eleverna vara medforskare och göra deras röster hörda samt bidra till elevernas berättandekultur och kunskapande.Frågeställningarna är: På vilket sätt blir olika genusperspektiv framträdande i byggandet med Lego? Hur framträder skillnader mellan pojkar och flickor? På vilket sätt kan elever uppfatta och beskriva Lego som en kunskapsform? Undersökningen har en socialkonstruktionistisk teoretisk ram, där eleverna ses som kunskapande aktörer och medaktörer till grundskolediskursen. Det empiriska materialet analyseras utifrån metoder inom diskursanalys som en variant av textanalys.

Uppsatsens syfte är att undersöka och förstå argumentationen påinternetcommunityn Familjeliv för och emot ordet pappa för spermadonatorer. Jag vill i anslutningtill det valda materialet besvara frågorna vilka argument för och emot ordet pappa som återfinnsoch vilka diskurser om föräldraskap och faderskap som framträder i materialet.Med en kvalitativ ansats inom det diskursanalytiska fältet har jag mot bakgrundav Socialkonstruktionism och queerteori utifrån begreppen heteronormativitet och språketsperformativitet undersökt 30 diskussionstrådar publicerade 2007-2011 på fem subforum för regnbågsfamiljeroch frivilligt ensamstående mammor på sajten Familjeliv.Ordet pappa tolkas primärt som en socialt närvarande förälder i deskriptiva,narrativa och argumentativa utsagor. Argument för ordet pappa innebär att man ser ordet som ettgenetiskt faderskap. Argumentationerna återfinns i en extern diskurs (i möten med en oförstående,heteronormativ omvärld, för att privata donatorer inte bör ses som pappor eller för att alladonationsföräldrar ogillar pappa) och dels en intern diskurs (om hur föräldrar bör berätta för sinabarn om deras ursprung i donerad sperma). I båda fallen konstrueras pappa som ett problematisktord.

The main purpose for this study was to examine how boys with destructive and self-harming behaviour are perceived and comprehended by school counsellors and literature. The study assessed how boys who harm themselves are defined both in practice and in theory by using a social constructivist point of view and a gender perspective. The study was divided in two parts concerning gathering knowledge of the matter. The authors, using a method called qualitative semi-structured interviews, interviewed nine school counsellors. To acquire scientific knowledge, the authors implemented a literature review and researched books and journal articles regarding boys who self-harm.

Homeless adolescents are in Sweden rather invisible, as a group. There is no established definition or description of the problem, nor any uniform terms regarding it. The purpose of this study is to investigate how four different organizations, based on their basic principles, describe the group homeless adolescents. We discuss why the organizations reason as they do, and what it leads to. In order to do so we have performed qualitative interviews with representatives from each organization.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur begrepp som genus och jämställdhet berörs och behandlas i förskollärarutbildningen på högskolan i Halmstad då forskning visat  att bristande kunskaper kring ämnet idag finns i förskolans verksamhet. Tidigare forskning har även påvisat att genus tenderar att hamna på en vardagsnivå i utbildningen, vilket påverkar studenternas möjligheter att skaffa sig tillräckliga kunskaper för att förändra rådande genusstrukturer i förskolan. Studien har genomförts genom en textanalys av de utbildningsdokument som finns för de relevanta utbildningarna. Den teoretiska utgångpunkten för studien bygger på Socialkonstruktionism och som metod har den kritiska diskursanalysen använts.            Analysen har resulterat i synliggörandet av olika aspekter av genus inom utbildningen. Genus behandlas inom den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, och som en del av ett mångfaldsperspektiv.

Avsikten med detta examensarbete har varit att synliggöra hur naturvetenskaplig undervisning för 1-3-åringar kan se ut på ett par förskolor som arbetar med inspiration av Reggio Emilia. Vi belyser och problematiserar detta utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på lärande och har även utgått från litteratur rörande undervisning av barn i de naturvetenskapliga ämnena. Studien bygger på intervjuer och observationer med fyra pedagoger som arbetar med naturvetenskapligt inriktade projekt. Ett undervisningstillfälle har observerats per pedagog och det har sedan följts upp med intervjuer. Dessa data har sedan transkriberats och tolkats med syfte att belysa såväl den observerade undervisningen som pedagogernas val i undervisningen.

This thesis examines young people's thoughts about their presence on social media. With asocial constructive approach the study focused on how young people think and act on socialmedia in relation to constructions of gender and normality. The analysis is based on fourgroup interviews with 13-year old boys and girls. The theoretical approach is based partly onsocial constructionism where discourses and ideas of normality are identified and analyzed.Erving Goffman's theory of social interaction was central to illustrate how young peoplepresents themselves based on the prevailing discourses. It is clear that they adjust theirrepresentations of themselves depending on the context.

The essay examines managers reflection after attending a leader development program. When examining their thoughts the author starts out from the assumption that leader development programs with reflecting elements can create reflection on management/leadership and the organisations management behaviour. The examination is done whit help of a case study on a company in the paint industry. To test the assumption the author uses a combination of questioners and interviews on eight managers who has finished a leader development program. The result is analysed by bringing forward the managers general assumptions an by finding relations between opinions on needs, existing norms and preferred management/leadership.

Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) på Malmö Högskola beskrivssom en plats för gränsöverskridande forskning och undervisning med engenomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det är långt ifrån någotsjälvklart och diskussionen är ständigt närvarande om vad det egentligen betyder ochhur det ska spegla metoder och innehåll i utbildningarna. Detta arbete är endiskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra ochproblematisera olika synsätt och positioneringar inom K3. Empirin består avdeltagande observationer och videodokumentation av två personalkonferenser påtemat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurseroch vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts.