Syftet med uppsatsen är att undersöka om och isåfall hur unga använder det virtuella rummet för att samspela med andra och tala om frågor som rör killar, tjejer och sexualitet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionisk grund och den forskningsansats som användes för att förstå det insamlade materialet var diskursanalys. Vidare sker tolkningen av det insamlade materialet med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande kombinerat med Connells tankar om genus. Resultatet visar att det finns återkommande samtalsämnen i dom ungas samtal, om än i olika former. Dessa samtal handlar främst om skillnader mellan killar och tjejer, hur man lyckas i mötet med det andra könet och när man egentligen är redo för sin sexuella debut.

I have with this thesis sought to understand how chick lit could be useful in the classroom in the teaching of Swedish B-course in high school. Based on the model of critical literacy I am arguing that this genre would help to meet the objectives of the policy documents which, among other things, are to critically examine and analyze various types of texts.I have found that some of these texts could be used for analyzing and critically examine the ideological dimensions of texts and cultural heritage by the model of critical literacy, and also as a counterweight to the more traditional teaching of the canonical literature as a literary historical stuff that students should learn. I have also wanted to create a basis for discussions about literature in the classroom based on the chick lit genre. To do this I have, based on three themes and questions from the model of critical literacy, tried to focus on issues that might emerge from the ideological analysis and critical review. The model aims to deconstruct norms of society, and in the work of chick lit, I wanted to show how you could deconstruct norms around gender..

Diskussionsforumet Flashback Forum har med sin slogan ?Yttrandefrihet på riktigt!? etablerat sig som det forum på Internet där kontroversiella åsikter och provocerande material får fritt spelrum. Detta gör forumet till en tacksam forskningskontext när det gäller föreställningar om något så allmängiltigt som välfärdsverksamhet. Studiens syfte är att synliggöra de föreställningar om socialtjänsten och socialarbetare som finns på Flashback Forum, bilda en diskurs av dessa och sedan jämföra diskursen med andra diskurser kring samma fenomen. Flashback Forumdiskursen genomsyras av fyra teman; Misstro mot socialtjänsten och socialarbetare, Socialtjänsten och socialarbetares verksamhet, Socialtjänsten, socialarbetare och kön samt Tilltro till socialtjänsten och socialarbetare.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Studiens syfte var att undersöka hur valda delar av forskningslitteraturen beskriver och diskuterar kring föräldrar med utvecklingsstörning. Vi fokuserade på den valda forskningslitteraturen utifrån tre teman: Föräldraförmågan hos utvecklingsstörda föräldrar, riskfaktorer för barn som växer upp med utvecklingsstörda föräldrar och stödet från samhället till föräldrar med utvecklingsstörning. Den metod som användes var en kunskapsöversikt som delvis tolkades hermeneutiskt. Resultatet av studien visar att de flesta föräldrarna var villiga att ta emot stöd av antingen professionella, anhöriga eller både och för att klara av sitt föräldraskap. Barn till utvecklingsstörda föräldrar kan vara en riskgrupp men behöver inte vara det.

Syftet med studien är att undersöka om och hur visuell gestaltning kan användas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.Utifrån ovanstående syfte har följande forskningsfråga formulerats:Hur beskriver en grupp lärarstudenter sitt lärande och sin förståelse för matematik när de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien används en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av ämnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri används observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta ämnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehåller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehåller det undersökta momentet.

Diskussionsforumet Flashback Forum har med sin slogan ?Yttrandefrihet på riktigt!? etablerat sig som det forum på Internet där kontroversiella åsikter och provocerande material får fritt spelrum. Detta gör forumet till en tacksam forskningskontext när det gäller föreställningar om något så allmängiltigt som välfärdsverksamhet. Studiens syfte är att synliggöra de föreställningar om socialtjänsten och socialarbetare som finns på Flashback Forum, bilda en diskurs av dessa och sedan jämföra diskursen med andra diskurser kring samma fenomen. Flashback Forumdiskursen genomsyras av fyra teman; Misstro mot socialtjänsten och socialarbetare, Socialtjänsten och socialarbetares verksamhet, Socialtjänsten, socialarbetare och kön samt Tilltro till socialtjänsten och socialarbetare.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Denna studie är en kritisk diskursanalys av den debatt som pågår i svensk dagspress om förslaget att införa en mer eller helt kvoterad föräldraförsäkring. Jag har främst fokuserat på hur orden ?jämställdhet? kontra ?valfrihet? konstrueras och ges mening i debatten samt vilka konsekvenser detta får. Studien bygger på ett socialkonstruktionistiskt antagande som ligger till grund för hur det skrivna språket konstrueras och skapar mening hos människor. Som metod har jag använt mig av kritisk diskursanalys där jag utgått från Faircloughts tredimensionella modell vid tolkandet av materialet.

Uppsatsens syfte var att nå en större teoretisk förståelse av samkönat partnervåld, genom att analysera olika forskningsartiklars narrativa konstruktioner av våldet. De två frågeställningarna var: 1. Hur diskuterar forskningslitteraturen samkönat partnervåld med fokus på temana relationsdynamik, karaktär hos parterna, kön, genus och sexualitet samt betydelsen av social kontext? 2. Hur diskuterar forskningslitteraturen det professionella bemötandet av samkönat partnervåld? De 21 valda primärdokumenten som analyserats är artiklar som granskats vetenskapligt via peer-review och författats av forskare och professionella terapeuter och behandlare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och isåfall hur unga använder det virtuella rummet för att samspela med andra och tala om frågor som rör killar, tjejer och sexualitet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionisk grund och den forskningsansats som användes för att förstå det insamlade materialet var diskursanalys. Vidare sker tolkningen av det insamlade materialet med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande kombinerat med Connells tankar om genus. Resultatet visar att det finns återkommande samtalsämnen i dom ungas samtal, om än i olika former. Dessa samtal handlar främst om skillnader mellan killar och tjejer, hur man lyckas i mötet med det andra könet och när man egentligen är redo för sin sexuella debut.

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av Socialkonstruktionism och l?roplansteori.

I den här uppsatsen undersöks genom kritisk diskursanalys hur Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN) och Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling (RFHL) konstruerar begreppet missbrukare och hur dom ser på missbrukaren och dennes relationer.Uppsatsen bygger på organisationernas egna material, främst deras tidningar Anhörig (FMN) och Oberoende (RFHL) från åren 2012-2014. I uppsatsen redogör vi för hur FMN konstruerar missbrukaren som en kriminell, farlig person som själv bär ansvaret för sitt missbruk, medan RFHL konstruerar missbrukaren som en person med en sjukdom som fallit offer för omständigheter denne inte kunnat påverka.Författarna menar att hur vi skriver och pratar om saker får betydelse för vad vi tycker och tänker om sagda fenomen och därmed hur vi handlar gentemot dessa. Därför är det enligt oss viktigt att undersöka hur organisationer med makt att påverka den samhälleliga diskursen konstruerar begrepp som missbrukare eftersom detta kan få konsekvenser för hur vi behandlar missbrukare i vårt samhälle, till exempel genom den narkotikapolitik som förs..

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka hur våld i nära relationer framställs i tidskriften Socionomen. Vår empiri består av 42 artiklar som berör våld i nära relationer. Artiklarna är publicerade mellan åren 1997 - 2013 i tidskriften Socionomen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som bidrar med att synliggöra sociala konstruktioner inom forskningsområdet. Som analysmetod används en form av diskursanalys för att urskilja subjektspositioner och kategorier i det empiriska materialet.

Vårt syfte har varit att granska vilken bild två svenska tidningar förmedlar av socialtjänsten i sina ledarsektioner åren 2002-2011. Vi har undersökt vilka diskurser kring synsättet på socialtjänsten som går att urskilja i ledarna och hur dessa kan tänkas påverka människors syn på socialtjänsten. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats i form av Faircloughs kritiska diskursanalys. Vår empiri består av 33 stycken ledare från Aftonbladet.se och DN.se där socialtjänst nämns i något sammanhang. I vår analys av resultaten av vi använt oss av två teorier: Socialkonstruktionism samt kritisk diskursanalys.