Abstract Author: Robert Andersson & Oskar KarlsjöTitle:?My first thought is a girl that cuts herself? ? A qualitative study about professionals in human service organizations description of self-injurious behavior.Supervisor: Ann OttengrimAssessor: Rickard Ulmestig The purpose of this study has been to understand how professionals in human service organizations (HSO) describe self-injuries behaviour, how they describe the individuals that self-harm and if the professionals describe any possible differences in how men and women self-harm as well as how professional?s knowledge concerning self-injurious behaviour is contructed. The study answers three questions;- What kind of actions do professionals in HSO describe as being self-injurious behaviour?- How is knowledge constructed by professionals in HSO concerning self-injurious behaviour?- How are people who engage in self-injurious behaviour being described?- How do professionals in human service organizations describe potential differences between men and women´s self-injurious behaviour? Qualitative interviews have been chosen as the method in this study to gather empirical data and the social constructionism theory has been implemented to analyse the empirical data.The result of this study shows that self-injurious behaviour is a complex and at the same time a dynamic phenomenon. There are a lot of different actions that are being describes as being self-injurious behaviour.

Syftet med studien var att genom att beskriva och diskutera tre teoretiska perspektiv på jaget och människan, samt genom att jämföra och integrera dessa perspektiv med varandra, öka förståelsen för människans identitet. Syftet var också att undersöka på vilket sätt en sådan förståelse har relevans för mötet med klienten inom ramen för socialt arbete. Frågeställningarna var: 1. Hur beskrivs och diskuteras människans identitet i existentialistiskt, socialkonstruktionistiskt respektive psykodynamiskt perspektiv? 2.

Syfte: Tidigare forskning visar att de nyckeltal som företag presenterar i sina hållbarhetsredovisningar är svåra att jämföra, dessutom uttrycker näringslivet en svårighet vid val av nyckeltal då flertalet motstridiga intressen beaktas. På basis av problemet med jämförbarhet samt den svårighet som näringslivet uttryckt vid val av nyckeltal syftar denna studie till att klargöra vilka typer av avvägningar som görs vid val av nyckeltal. Ändrade lagkrav kommer leda till att 2 000 svenska företag blir tvungna att hållbarhetsredovisa, vilket stärker relevansen för studien. Det primära syftet med studien är att undersöka vilka subjektiva avvägningar som görs vid framtagande av nyckeltal. Studiens delsyfte är att klargöra om redovisningens VD-brev återspeglar de avvägningar som görs vid framtagandet av nyckeltal.

Under hösten 2012 visades Jonas Gardells tv-serie Torka aldrig tårar utan handskar på Sveriges Television. Historien utspelar sig i Stockholm på 80-talet och i den begynnande AIDS-epidemin. Sjukdomen slog till hårt och drabbade många unga homosexuella män. Historieskrivningen är Gardells egen och ingen konstaterad ?sanning?.

Den här uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första år, dokument som tjänar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger således en inblick i den omvärldssyn partiet framför och i de åtgärdsförslag partiet lagt fram för att komma till rätta med rådande könsmaktsordning. Visionen om ett jämställt samhälle blir framträdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mångfald, solidaritet och kärlek. Analysen uppehåller sig således främst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och länkas samman i texterna.

Studiens syfte var att unders?ka socialsekreterares ber?ttelser om hur de m?jligg?r barns r?tt till delaktighet i socialtj?nstens utredningsprocess i ?renden som ber?r barn och unga. En kvalitativ metod till?mpades d?r fyra individuella intervjuer med professionella som arbetar inom socialtj?nsten med barnav?rdsutredningar genomf?rdes. Socialkonstruktionism har varit studiens ?vergripande perspektiv.

Mixed Martial Arts (MMA) är en kampsportsgren som blandar tekniker från diverse andrakampsporter och där utövaren växlar mellan brottning, så kallad grappling (brottning medlås), samt stående kamp. Sporten har tidigare mött på hårt motstånd och diskuterats en hel delbland annat i media, men dess popularitet har växt mycket det senaste decenniet. Många somidag väljer att börja träna kampsport väljer just MMA.Syftet med uppsatsen är att undersöka vad MMA fyller för funktion för dess utövare. Fokusligger i att undersöka hur stor påverkan MMA har i utövarens liv och hur man kopplar ihopMMA med sin egen identitet. Detta gör vi genom att med MMA-utövares egna berättelserexemplifiera hur detta kan ta sig till uttryck.Studien genomfördes med en kvalitativ undersökningsmetod och det empiriska materialet harsamlats in genom totalt fyra individuella intervjuer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personer som identifierar sig som sao braphet song (transsexuella) i Thailand konstruerar identitet i vardagen. Uppsatsen utgår ifrån tre temaområden som rör (upplevelse av) kön, sexualitet och upplevelse av social status i samhället. Studien är utförd i Pattaya, Thailand under hösten 2007 och baseras på kvalitativa intervjuer tillsammans med observationer. Materialet tolkas med hjälp av teorier om Socialkonstruktionism, postkolonial teori och genusperspektiv.Materialet visar på den komplexa situation som transsexuella befinner sig i då de ständigt måste kämpa emot ett heteronormativt utanförskap. Genom performativa handlingar skapar deltagarna i studien kön och sexualitet, och i många fall är berättelserna fyllda av motsägelsefullhet.

Denna kandidatuppsats underso?ker med en kvalitativ ansats hur stockholmare beskrivs i Dagens Nyheters kultur- och no?jesbilaga Pa? Stan. Uppsatsens syfte a?r fra?mst att underso?ka hur Pa? Stan anva?nder sig av stereotyper i sin journalistik men ocksa? att skapa fo?rsta?else fo?r varfo?r de anva?nds. De fra?gesta?llningar uppsatsen a?mnar svara pa? a?r vilka a?mnesomra?den Pa? Stan skriver om, hur stockholmare representeras, samt vilka stereotyper som anva?nds i representationen av dem.Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har Pa? Stans dominerande a?mnesomra?den mellan 1 januari och 31 maj 2012 kartlagts i en kvantitativ analys.

Studiens syfte är att se vad som händer när elever använder sig av en konstnärlig metod i grundskolans senare år och förankra den undersökta undervisningsmetoden på en vetenskaplig grund. Studiens teoretiska ram utgörs av Socialkonstruktionismen och visuell kultur. De frågeställningar som studien söker svar på är: ?Vilka förmågor utvecklar elever genom att arbeta med en konstnärlig metod?? och ?Hur blir elevers förmågor synliga i representationer och iscensättningar i arbetet med en konstnärlig metod?? Den empiriska utgångspunkten är elevrepresentationer, i form av tal, skrift, bild och film, samt detta kompletteras med inspelade processamtal. Kopplat till begreppet visuell kultur är den undersökta konstnärliga metoden en undervisningsstrategi som ger eleverna möjligheter att undersöka sina för-givet-taganden om en plats.

Internationella mätningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, är betydligt lägre än genomsnittet. I skolan finns därför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematiksatsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att använda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebär utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats är att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

SAMMANFATTNINGFöräldraskap, moderskap och faderskap kan ses som sociala konstruktioner skapade med utgångspunkt i det aktuella samhälle och kultur en individ lever i. I skrivna utredningar inom socialtjänsten bedöms mödrar och fäders förmåga olika. Relationen mellan socialarbetare och klient kan betraktas som mycket ojämlik avseende makt. I samhället överlag finns en norm som förordar det jämställda levnadssättet och föräldraskapet. Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka familjebehandlares upplevelser gällande föräldraskapet i behandling inom socialtjänsten och hur maktaspekter i behandlingssituationen med föräldrar kan påverka detta.

Syfte Uppsatsen syfte är att undersöka vilka diskurser som råder kring manlighet bland unga män inom olika yrkeskategorier i åldern 20-29 år, samt att få en djupare förståelse för varför dessa diskurser existerar.Frågeställningar ?Vilka diskurser kan urskiljas när unga män talar om manlighet???Vilken roll spelar yrke för hur respondenterna förhåller sig till manlighet???Kan diskursiva skillnader utläsas mellan de två grupperna?? Metod Jag haranvänt mig av en kvalitativ metod och genomfört två fokusgrupper, en med fyra unga män med någon typ av hantverkaryrke samt en med sex unga män som studerar ett akademiskt ämne. Baserat på diskursanalys har jag undersökt hur respondenterna talar om begreppet. Datamaterialet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning inom området samt av kritisk diskursanalys, Socialkonstruktionism, subjektpositioner och av en lingvistisk analys.Resultat Uppsatsens resultat och analys är indelade i tre teman, baserade på frågeställningarna. Dessa är uppdelade för respektive grupp och följs av en gemensam analys.

The purpose of this study is to examine young adults', 18-19 years old, attitudes towards corporal punishment and with the help of social constructionism, grid-group theory and relevant concepts analyze the results and compare it with previous research. The research questions introduce various factors such as gender, origin and personal experiences of corporal punishment that may affect the attitudes. In order to fulfill the purpose and answer the research questions, a quantitative research method has been selected. There was 118 participants in the survey. The study was conducted by means of surveys in high schools in Örebro. Social constructionism made us realize how the community, perceptions and expectations might influence attitudes. Grid-group theory gave us an insight into how different family structures may explain why attitudes toward corporal punishment of children differ between individuals.

En Tv-serie kan spegla samtiden och vad som ingår i den. Serien Portkod 1321 riktar sig till ungdomar och ger genom karaktärer, miljöer och händelser en bild av synen på ungdomar. En central roll i bilden är hur identiteter skildras och skapas. Utgångspunkten i uppsatsen är socialstrukturalismen och teorier om genus, representation och interpellation. Utifrån Laclau och Mouffes diskursteori och begrepp har en totalanalys av Portkod 1321 genomförts, där centrala byggstenar i skapandet av identiteterna stockholmare, tjej och kille identifierats.