Sök:

Sökresultat:

21676 Uppsatser om Socialförsäkring - Sida 2 av 1446

Children's influence and participation at the meal in preschool

I studien ?Barnets inflytande och delaktighet kring mÄltiden i förskolan? har vi undersökt barns delaktighet och inflytande kring mÄltiden pÄ tvÄ olika förskolor och sedan jÀmfört dessa. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av sex stycken strukturerade observationer. Vi studerade hur de vuxna jobbade med delaktighet och inflytande med barnen. Vi studerade Àven hur barnens kommunikation var nÀr de pratade med varandra och till de vuxna.

TalsprÄk och skriftsprÄk : samma fast olika

TalsprÄk och skriftsprÄk Àr tvÄ olika former av samma sprÄk. I denna uppsats Àr svenska sprÄket, och undervisningen i svenska, utgÄngspunkten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur elever och lÀrare pÄ en grundskola i Mellansverige resonerar kring begreppen talsprÄk och skriftsprÄk. Jag har anvÀnt mig av intervjuer som insamlingsmetod för att sedan sammanstÀlla materialet med utgÄngspunkt i skillnader och likheter mellan eleverna och lÀrarnas resonemang. Resultatet visar en stor medvetenhet kring skillnaderna mellan talsprÄk och skriftsprÄk samt tankar om vikten att skilja pÄ sammanhang med olika syften och förvÀntningar.

OrosanmÀlan i förskolan : - samarbete mellan förskola och socialtjÀnst

Studien syftar till att undersöka och belysa samarbetet mellan förskola och socialtjÀnst nÀr det gÀller orosanmÀlan. Hur arbetet kring orosanmÀlan gÄr till samt vilka tankar och erfarenheter respondenterna har kring det. Genom att anvÀnda en kvalitativ studie har vi intervjuat sju förskollÀrare, en förskolechef och en representant frÄn socialtjÀnsten. I studien framkom det att trots att det finns kritik frÄn bÄda parterna Àr tankarna kring samarbetet mellan förskola och socialtjÀnst överlag positiv. Resultatet visar att respondenterna hade mycket kunskap och erfarenheter kring Àmnet men anser att orosanmÀlan har en pÄverkan pÄ dem psykiskt. .

Funktions... VaddÄ? : Om studie- och yrkesvÀgledares Äsikter om kunskap och kompetens kring ÀmnesomrÄdet funktionsnedsÀttningar

Syftet med undersökningen var att belysa studie- och yrkesvÀgledares Äsikter om kunskap och kompetens kring ÀmnesomrÄdet funktionsnedsÀttningar. Den svenska forskningen kring funktionsnedsÀttningar anses idag som starkt eftersatt. Kvantitativ metod anvÀndes genom en webbenkÀt som skickades till 44 studie- och yrkesvÀgledare varav 31 svar inkom. Resultatet visar att det efterfrÄgas kunskap kring vilka olika typer av skador och sjukdomar som klassificeras som en funktionsnedsÀttning och det Àr frÀmst neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar som anses vara extra viktiga. Vidare efterfrÄgas kunskap kring hur en funktionsnedsÀttning kan pÄverka en individs karriÀrutveckling samt kunskap kring metoder, utöver de som lÀrs in pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet, för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsÀttningar.

Skönlitteraturens betydelse för barns utveckling - vad vet pedagoger och förÀldrar om skönlitteraturens betydelse och arbetet kring att vÀcka lÀsglÀdje?

Denna uppsats handlar om vad skönlitteraturen kan ha för betydelse för barns utveckling och hur man kan arbeta för att vÀcka barns lÀsglÀdje. Det Àr av högsta relevans att vara medveten om detta eftersom barnets utveckling kan pÄverkas av skönlitteraturen. I vÄr litteraturgenomgÄng behandlar vi Àmnet. Det vi fann intressant att undersöka var pedagogers och förÀldrars medvetenhet kring detta. Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra pedagogers och förÀldrars kunskap om skönlitteraturens betydelse för barn och arbetet kring att vÀcka lÀsglÀdje.

Är matematik bara att rĂ€kna? : En studie om pedagogers förhĂ„llningssĂ€tt kring matematik i förskolan.

Denna studie handlar om hur pedagoger tÀnker kring utformandet av en god matematisk verksamhet i förskolan. I studien framhÄlls pedagogers förhÄllningssÀtt i arbetet med fokus pÄ matematik. Syftet med studien Àr att synliggöra pedagogernas synsÀtt kring matematik i förskolans verksamhet samt hur de lyfter matematiken. Syftet Àr Àven att synliggöra hur en möjlig implementering kan se ut.Studiens empiri utgÄr frÄn intervjuer med fem pedagoger. Dessa pedagoger har ett medvetet förhÄllningssÀtt kring matematik i förskolans verksamhet.

Barns tankar kring döden samt skolans beredskapsplaner vid dödsfall eller olyckor

VÄrt syfte med denna uppsats var att ta reda pÄ barns tankar kring döden, samt skolans beredskapsplan vid en eventuell olycka eller dödsfall. För att ta reda pÄ detta har vi gjort intervjuer med 20 barn varav 10 sjuÄringar och 10 tioÄringar. Vi intervjuade Àven 2 rektorer pÄ olika skolor. Vi har studerat litteratur om hur barn reagerar pÄ sorg och hur de bearbetar den. I vÄr diskussion har vi tagit upp hur vi skulle vilja arbeta med detta tabubelagda Àmne i skolan.

Flashback eller Backlash? : En strukturanalys av genusordningen i J.R.R Tolkiens och Peter Jacksons Lord of the Rings

Uppsatsen undersöker fem mÀns berÀttelser kring krigsfilmen Saving Private Ryan, med fokus pÄ maskulinitet. FörestÀllningarna och bilderna kring maskulinitet som kan urskiljas i intervjupersonernas berÀttelser, knyts till R.W. Connells teoretiska ramverk kring hegemonisk maskulinitet och de hierarkiska relationerna mellan olika maskuliniteter. Vidare resoneras det kring hur berÀttelserna exemplifierar en syn pÄ mediepublik som aktiva meningsskapare, dÄ intervjupersonerna tar fasta pÄ olika aspekter i filmen samt ger den olika mening och betydelse. Slutligen belyses hur genus- och andra identiteter Àr nÄgot som kontinuerligt skapas i mötet med en mÀngd olika diskurser varje dag, samt hur sjÀlva handlingen att se pÄ krigsfilm i sig kan ses som konstruerande av maskulinitet..

Timvikariers förutsÀttningar för utvecklandet av yrkeskompetens

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsÀttningar timanstÀllda inom vÄrden upplever finns för att utveckla yrkeskompetens. FrÄgestÀllning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsÀttningar att utveckla yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som anvÀndes för att svara pÄ syftet och frÄgestÀllningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, dÄ det Àr timvikariernas egna upplevelser kring de förutsÀttningar som Àr fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsÀttningar till utvecklandet av yrkeskompetens och att mÄnga av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsÀttningarna.

Lagar & InternetanvÀndning : FörÀndrat beteende hos anvÀndare?

Denna uppsats Àmnar behandla de tillkomna lagarna kring internanvÀndningen i Sverige, hur de har pÄverkat anvÀndarnas beteenden samt vilka ÄtgÀrder de har vidtagit för att sÀkra sin integritet. Samt att öka förstÄendet kring lagarna och vad de innebÀr för gemene man..

Hinder pÄ skrivandets vÀg till lÀsning : En studie kring anvÀndandet av ASL med datorn som hjÀlpmedel i klassrummet

Den hÀr studien Àr en kunskapsöversikt dÀr vi undersöker vadforskningen sÀger om vilka problem som kan uppstÄ kring införandetoch anvÀndandet av ?Att skriva sig till lÀsning? (ASL) med datornsom hjÀlpmedel. Vi ser det som ett problem att det finns mÄnga skoloroch pedagoger som tar sig an ASL utan att kÀnna till vad forskningensÀger om för- och nackdelar med metoden. VÄrt syfte med dennastudie Àr dÀrför att undersöka vilka Äterkommande brister somforskningen beskriver för att pedagoger ska kunna jobba förebyggandeoch undvika dem. Vi har systematiskt samlat in forskning med hjÀlpav sökord kring datorer, digital literacy och ASL och dokumenteratsökningarna i en tabell (bilaga 1).

Estetiska uttryck i svenskÀmnet i Är 1-2

Det hÀr Àr en studie som handlar om hur och om de estetiska uttrycken har gestaltats i en Är 1-2. Studien visar att det finns forskning kring hjÀrnan och dess uppbyggnad som stödjer styrdokumenten och det som finns skrivet angÄende tyngden av att anvÀnda de estetiska uttryckssÀtten.Studien har jag byggt upp kring syftet och syftesfrÄgorna genom att söka svar i observation och intervjuer. NÀr trianguleringen av observation och intervjuer var klar började bearbetningen av data som framkommit innan analys och resultatet kunde sammanstÀllas. Diskussionen kring sjÀlva arbetet Àr intressant i mÄnga avseenden men framför allt för att visa pÄ vad det Àr som Àr styrkan samt svagheten med studien.I slutet har jag gett förslag pÄ fortsatt forskning för att komma vidare i Àmnet kring de estetiska uttrycken i svenskÀmnet. Det finns alldeles för lite forskning som specificerar vad de estetiska uttrycken Àr..

Orsaker till de unga yrkesarbetarnas avhopp. Traditonernas konflikt

I detta arbete har utgÄngspunkten varit funderingarna kring anledningar till elevernas avhopp frÄn utbildningen samt kring yrkeslÀrarnas roll för dessa avhopp..

Att jobba i motvind? : Enskilda polisers resonerande kring vÄld i nÀra relationer

I denna studie behandlas enskilda polisers resonerande kring vÄld i nÀra relation. Syftet har varit att genom intervjuer synliggöra olika diskurser i de enskilda polisernas resonemang kring Àmnet, samt att Àven synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstÄ frÄn diskurserna. Detta har sÄledes utförts ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och analyserats med hjÀlp av metoden diskursanalys..

? Du som Àr sÄ söt och trevlig, hur kan inte du ha trÀffat nÄn?? : En kvalitativ studie om normerna kring att leva i en tvÄsamhet

Studien handlar om hur vi som individer  konstruerar  och skapar ett normaliserat tillstÄnd kring att leva i en tvÄsamhet samt om hur vi pÄverkas av detta. Syftet med studien Àr att undersöka individers motivation och vÀrderingar kring att leva i nÄgon typ av tvÄsamhet eller valet att inte göra det, samt vilken betydelse dessa val har för individen. Studien har en samhÀllskritisk ansats ur ett vÀsterlÀndskt perspektiv och med hjÀlp av Ätta kvalitativa intervjuer undersöks individernas vÀrderingar och motivation kring tvÄsamhet. Resultatet visar att familjebegreppet Àr nÀra sammanlÀnkat med tvÄsamhet och relationer. Att ingÄ ett Àktenskap eller en relation uppfattas inte som ett socialt tvÄng av individerna utan ses som en del av ett  sjÀlvförverkligande.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->