Regeringen presenterade 2009 en åtgärdsplan för att råda bot på arbetslösheten. I och med det bereddes 740 arbetscoacher att etablera sig på arbetsförmedlingarna runt om landet. I media har det vid ett flertal tillfällen gjorts kommentarer angående arbetscoachernas korta utbildning och om deras insatser verkligen har gett resultat. Deltagarna i studien bestod av fem arbetsförmedlare och fyra arbetscoacher, varav två var män. Studiens syfte var att fånga upp hur deltagarna upplevde sina yrkesroller på sin arbetsplats.

Regeringen har en vision att en given fråga skall besvaras med ett samlat svar från flera myndigheter. För att lyckas med detta måste myndigheterna samarbeta i en större utsträckning än vad som sker i dag. Speciellt viktigt är det att information kan utbytas mellan myndigheterna på ett effektivt sätt. För att lyckas med detta så har statskontoret gått ut med att web services är en teknik som kan användas. Om tekniken skall kunna användas ut fullt krävs att det finns ett gemensamt register.I det här arbetet används enkäter för att undersöka i vilken utsträckning web services användes inom myndigheterna i dag, samt för att undersöka myndigheternas inställning till tekniken.

Syftet med studien har varit att skapa en uppfattning om verksamma förskollärares förhållningssätt till läroplanen med fokus på tekniken i förskolan samt att skapa en bild av rektorernas arbete för att förankra revideringarna av läroplanen hos pedagogerna. Undersökningen har begränsats till att omfatta förskollärare i en mellansvensk kommun. Bakgrunden till undersökningen är de revideringar av läroplanen för förskolan (Lpfö 98) som Skolverket arbetat fram och som fastslagits av regeringen i augusti 2010.Samtliga förskollärare i undersökningen är medvetna om att läroplanen har reviderats men inte alla vet vad revideringarna innebär. Undersökningen tyder på att revideringarna till viss del har påverkat pedagogerna till att ge teknik mer utrymme i förskolan. Minst en förskola har antagit en teknikprofil till följd av ämnets förtydligade i läroplanen..

Revisionsplikten för de allra minsta företagen i Sverige avskaffades 2010. De gränsvärden för omsättning, balansomslutning och antal anställda som valdes för frivillig revision är emellertid mycket lägre än de maximala som tillåts av EU:s direktiv. Efter undantagen infördes gick det knappt tre år innan regeringen uttalade sig om vad som ska hända härnäst med revisionsplikten, alltså om trösklarna ska höjas eller inte. I slutet av augusti år 2013 meddelade regeringen att en ny utredning är beställd, den ska utvärdera den slopade revisionsplikten samt undersöka om ytterligare lättnader kan göras. Utredningen ska inledas 2015.Den här studien uppdaterar kunskapen kring inställningen till revision.

Den 1 januari 2003 infördes ?sexuell läggning? i lagen om hets mot folkgrupp. Den främsta anledningen till att ändringen genomfördes var p.g.a. den hetspropaganda som nynazister och andra högerextrema grupper riktade mot homosexuella som grupp. För att ett handlande skall bli straffbart skall ett uttalande eller annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på bl.a.

De senaste årens bostadspolitik har inneburit stora förändringar på bostadsmarknaden. Den svenska hyressättningsmodellen, borttagna bidrag tillsammans med ökande byggkostnader medför dessutom svårigheter för bolag att få lönsamhet i nyproducerade bostäder och då framför allt hyresrätter. Sveriges befolkning ökar och 1990-talets stora barnkullar söker en egen bostad samtidigt som 40-talisterna behöver förändra sitt boende. Därutöver utreds om allmännyttan strider mot EG-rättens statstöds och konkurrensregler. Sammantaget kan det skapa problem för kommunerna som enligt bostadsförsörjningslagen skall ansvara för bostadsförsörjningen så alla kan leva i goda bostäder.

Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlända elever går till i Södertäljekommun.Syftet med studien är att undersöka hur staten genom kommunalnivå tänkersig att nyanlända elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förväntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanländaelever kan gå till väga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar på att detär av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mål och attett gemensamt tänk genomsyrar organisationerna för att ett rättvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger på skolan ochden enskilda läraren. Slutsatsen är att samhället och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlända den bästa skolintroduktionen..

Ämnesval är organisationsteori med utgångspunkt från processorientering av den centrala ledningen i Försvarsmaktens (FM) och om det bidrar till effekttänkande. Uppsatsen undersöker om processorienteringen av Försvarsmaktens Högkvarter (FM HKV) teoretiskt kan samspela med FM doktrinära utgångspunkt i effekttänkande.FM HKV har sedan tidigt 2000-tal arbetat med införande av processorientering i den centrala ledningen. Flertal utredningar, beslut samt hemställan till regeringen vittnar om detta. Parallellt har FM infört effekttänkande, främst baserat på andra länders krigserfarenheter.Dessa två förhållningssätt betraktas vanligtvis som två ytterligheter, där effekttänkandet har starkt fäste i insatsperspektivet och processorienteringen har starkt fäste i förvaltningsperspektiv. Vid en jämförelse påvisas flertal likheter mellan processorientering och effekttänkande, men det finns områden där likheter ej kunnat återfinnas.

Ethos har inom retoriken alltid haft en stark aristotelisk prägel, ett arv sprunget ur hur talares karaktär framhölls i rättegångar i antikens Grekland. Eftersom retorikens uttryck och användningsområden har utvecklats enormt sedan dess, inte minst inom den politiska retoriken, finns en risk att vi idag begränsas av den uppfattning av ethos beståndsdelar som lever kvar efter Aristoteles. Genom att enbart se till vad som kan ses som god moral, sunt förnuft och välvilja hos talaren kan vi missa viktiga kontextuella faktorer som talaren kan använda sig av i sitt ethosbyggande, speciellt inom politisk retorik: exempelvis det ämbete som personen besitter, de regler och normer som omger situationen eller partiets värderingar och traditioner. Alla dessa är faktorer som en politiker ofta använder sig av för att inge förtroende för sig själv som politiker idag, vilka en aristotelisk ethosanalys inte ger utrymme för. I denna uppsats prövas, med den teoretiska inspirationen från Kenneth Burkes ?terministic screens?, sociologen Max Webers tre legitimitetstyper på begreppet ethos, vilka sedan appliceras på den socialdemokratiska retoriken, i hopp om att kunna bidra till utvecklingen av ethosbegreppet.

De senaste årens bostadspolitik har inneburit stora förändringar på bostadsmarknaden. Den svenska hyressättningsmodellen, borttagna bidrag tillsammans med ökande byggkostnader medför dessutom svårigheter för bolag att få lönsamhet i nyproducerade bostäder och då framför allt hyresrätter. Sveriges befolkning ökar och 1990-talets stora barnkullar söker en egen bostad samtidigt som 40-talisterna behöver förändra sitt boende. Därutöver utreds om allmännyttan strider mot EG-rättens statstöds och konkurrensregler. Sammantaget kan det skapa problem för kommunerna som enligt bostadsförsörjningslagen skall ansvara för bostadsförsörjningen så alla kan leva i goda bostäder.

En av Skolverkets tankar med de nationella proven är att de ska fungera som en bedömnings mall vilket lärarna i vår studie också använde sig av men ansåg samtidigt att deras bedömning av eleverna kunde ske utan de nationella proven. Vårterminen 2009 infördes nationella prov för årskurs 3. Skolverket och regeringen beslutade att proven skulle bli obligatoriska i både svenska och matematik samtidigt infördes mål att uppnå i båda ämnena för årskurs 3. Syftet med vår undersökning är att undersöka betydelsen av nationella prov i svenska årskurs 3 med särskilt fokus på lärarnas planering och bedömning. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi har intervjuat lärare på två olika skolor om deras syn på nationella proven.

Denna uppsats handlar om marknaden för reningssystem för fritidsbåtshamnar i Göteborgsområdet. När fritidsbåtarna tas upp inför vinterförvaring så spolas de av, oftast i samband med upptaget eller hemma på uppfart. Vid spolningen så frigörs farliga ämnen från båtbottenfärgen och risken är att dessa ämnen kommer orenade ut och skadar den marina miljön. För att detta inte skall ske så kan reningssystem installeras och rena spolningsvattnet innan det kommer ut i miljön. År 2007 uppkom ett krav från Västra Götalands regionen att hamnar som tvättar över 50 båtar per säsong skall installera rening för spolvattnet.

Sommaren 2014 blev det tillåtet att bygga en komplementbyggnad på 25 kvm utan att behöva söka bygglov. Denna byggnad är möjlig att inreda för permanentboende. På grund av den höga bostadsbristen var tanken från regeringen en möjlighet till uthyrning till unga vuxna som studerar eller vill flytta hemifrån. Det som behövs för att bygga en komplementbyggnad på tomten är att lämna in en bygganmälan och sedan invänta ett startbesked. En bygganmälan kan kosta olika beroende på i vilken kommun den sökande tänkt bygga.

Den här uppsatsen syftar till att redogöra för hur problematiken kring världens slumområden kan hanteras. Uppsatsens fokus ligger på hur medborgardeltagande används i slumuppgraderingssammanhang. I undersökningen presenteras teorier och förhållningssätt inom ämnet och dessa används för att jämföra och diskutera två slumuppgraderingsprojekt där medborgardeltagande har förekommit. Uppsatsens resultat erhålls genom litteraturundersökning av två utvalda projekt samt av generella beskrivningar av medborgardeltagande och slumuppgradering. De två projekten är valda baserat på hur väl medborgardeltagandet finns dokumenterat. Projekten jämförs huvudsakligen utifrån Nabeel Hamdi och Reinhard Goethert teori om medborgardeltagande. Det ena projektet som presenteras i uppsatsen är ett slumuppgraderingsprojekt från Medellín i Colombia.

När Sverige blev medlem i dåvarande EG 1995 fick det bland annat följden att EU:s fördrag och lagstiftning skulle implementeras och göras gällande i svensk lag. I många fall har detta skett utan större problem men i vissa frågor har det uppstått skiljaktliga meningar om huruvida den svenska lagstiftningen och förvaltningen lever upp till de regler som EU gemensamt fattat beslut om. Denna uppsats tar fasta på detta fenomen, närmare bestämt på hur EU och Sverige under en lång tid inte kunde nå en samsyn om hur den svenska vargstammen skulle förvaltas. Genom att beskriva de förutsättningar som ledde fram till den svenska licensjakten på varg kommer uppsatsen att försöka förklara vilka preferenser den svenska regeringen utgick ifrån när den försvarade sitt beslut att genomdriva licensjakt på varg trots EU-kommissionens protester..