AbstraktEfter riksdagsvalet 1932 hade den socialdemokratiska regeringen svårt att finna stöd för sin arbetslöshetspolitik i riksdagen. På våren 1933 kunde dock en uppgörelse komma till stånd i samarbete med Bondeförbundet, uppgörelsen har kommit att kallas för kohandeln. Uppsatsen beskriver allmänt bakgrunden, syftet och utformningen av kohandeln. Huvudsyfte med uppsatsen är att undersöka hur tre halländska lokaltidningarna samt tre rikstidningar uppfattade kohandeln i sina ledarartiklar. Uppsatsen syftar även till att undersöka om det fanns någon signifikativ skillnad mellan hur kohandeln uppfattades i lokaltidningarna jämfört med rikstidningarna, samt om det går att urskilja något samband mellan respektive tidnings uppfattning av kohandeln och dess politiska tillhörighet.

Titel Politisk professionalisering och röda tårtspadar. En kvalitativ studie av valrörelsen 2010 års strategiska kommunikation hos Hallands Socialdemokratiska PartidistriktFörfattare Therese StoltzKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin Höstterminen 2010Handledare Mathias FärdighAntal ord 16 732 (inkl. bilagor)Syfte Att studera ett politiskt partis förutsättningar för att inför och under valrörelsen 2010 arbeta med strategisk politisk kommunikation.Metod Kvalitativ metod. Intervjuer samt analys av strategidokument och medietexter.Material Intervjuer med politiska företrädare inom Hallands Socialdemokratiska Partidistrikt. Strategidokument i form av de nationella och regionala valstrategierna samt en handlingsplan för fackligpolitisk samverkan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det Socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk, studien undersöker även vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. För att kunna undersöka detta är denna uppsats uppdelad i två undersökningar. Den första undersökningen är en kvalitativ samtalsintervju som undersöker vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. Samtalsintervjun ska endast fungera som ett redskap i att bilda oss en uppfattning om vilka Socialdemokraterna är. Tyngdpunkten i studien ligger på den andra undersökningen som är en kvalitativ textanalys vars syfte är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk. Slutsatserna som undersökningarna har resulterat i är att partiet inte skildrades enligt den önskvärda bilden som Socialdemokraterna har av sig själv, som bland annat är att vara ett jämlikt, rättvist och kompetent parti. Resultatet visade att Aftonbladet skildrade händelsen som en skandal, där händelsen i hög grad utvecklades till en partifråga snarare än en personfråga i och med att partiledaren anses vara partiet.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Självframställning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren använder olika strategier för att minnas och att konstruera sig själv och sitt själv i en berättande text. I den här uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berättelserna hålls samman av ett antal karakteristiska teman och berättarstrukturella mönster.För det första kan sägas att självframställningarna förefaller vara en förlängning av politikerrollen. Ett tydligt exempel på detta är hur barndomen betraktas med politikerblicken.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det Socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk, studien undersöker även vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. För att kunna undersöka detta är denna uppsats uppdelad i två undersökningar. Den första undersökningen är en kvalitativ samtalsintervju som undersöker vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. Samtalsintervjun ska endast fungera som ett redskap i att bilda oss en uppfattning om vilka Socialdemokraterna är. Tyngdpunkten i studien ligger på den andra undersökningen som är en kvalitativ textanalys vars syfte är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk. Slutsatserna som undersökningarna har resulterat i är att partiet inte skildrades enligt den önskvärda bilden som Socialdemokraterna har av sig själv, som bland annat är att vara ett jämlikt, rättvist och kompetent parti. Resultatet visade att Aftonbladet skildrade händelsen som en skandal, där händelsen i hög grad utvecklades till en partifråga snarare än en personfråga i och med att partiledaren anses vara partiet.

The aim of this thesis is to analyse the conceptualisation of the social relations of class and gender within the Social Democratic Women?s Association during the period 1972 ? 1993, on the basis of their programmes for action. The analysis of the concepts is based on an ideology critical study focusing on the manifest ideology.The study is based upon the theoretical concepts of class and gender,  The class analysis is based upon the broadened concepts of class by Erik Olin Wright and Ira Katznelson. The gender analysis is mainly based upon a Marxist understanding and a critical point of view of Marxism and feminism in the context of patriarchy and capitalism.The period of the study is where the social democracy is challenged, both by radical socialism and feminist ideology and the economic crisis during the 1980?s, as well as the possible threat of an organised women?s party in Sweden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka hinder som fanns att få till stånd jämlika möten över- och underklassen under det sena 1800-talet i Stockholm. Ett ytterligare syfte är att granska hur den borgerliga kvinnan respektive arbetarkvinnan konstruerades av sig själv och av varandra. Materialet som granskas är anteckningar från Samkväm för kvinnor ur olika yrkesgrupper och protokoll från Stockholms Allmänna Kvinnoklubb.Metoden som används är hermeneutisk och teorierna som används är den där Simone de Beauvoir beskriver hur den andra konstrueras, samt Karin Johannissons slutsatser om hur arbetarkvinnan närmast ansågs som en annan ras under det sena 1800-talet.Undersökningen visar att det fanns en uppriktig vilja bland de borgerliga kvinnorna att mötas på jämlika villkor. Men de ekonomiska skillnaderna skapade hinder för det, liksom tidens föreställningar om arbeterskan.Hur den borgerliga kvinnan konstrueras av arbeterskorna framträder inte tillräckligt tydligt för att kunna dra några generella slutsatser av, medan hon av ?de sina? betraktas som det självklara subjektet.

Självframställning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren använder olika strategier för att minnas och att konstruera sig själv och sitt själv i en berättande text. I den här uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berättelserna hålls samman av ett antal karakteristiska teman och berättarstrukturella mönster.För det första kan sägas att självframställningarna förefaller vara en förlängning av politikerrollen. Ett tydligt exempel på detta är hur barndomen betraktas med politikerblicken.

Syftet med c-uppsatsen är att studera i vilken grad som motionerna i det Socialdemokratiska Kvinnoförbundet i Norrbotten mellan 1974-1980 var likhetsinriktade eller särartsinriktade. Enkelt sagt strävar likhetsfeminismen efter att varje individ själv ska ges möjlighet att forma sin personlighet. Vad som är manligt och kvinnligt är konstruerat av det samhälle vi lever i. De är inget som människan föds till, utan tvingas lära sig att bli. Det finns en obalans där kvinnor exkluderas, från de positioner och sociala beteenden som män utvecklat genom en strukturell diskriminering av samhällets genusordning.

Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

Syftet med uppsatsen var att undersöka Norrländska socialdemokratens och Piteå-Tidningens rapportering kring och den i tidningarna förda debatten inför den svenska folkomröstningen angående ett eventuellt svenskt medlemskap i den Europeiska unionen. Vidare undersöktes huruvida det förelåg en samstämmighet mellan tidningarnas ledarartiklar och det närstående partiets politik. Undersökningen har visat att de båda socialdemokratiska tidningarna hade motsatt uppfattning angående huruvida Sverige borde ansluta sig till den Europeiska unionen. Tidningarnas skilda ståndpunkter i frågan kan måhända förklaras av att det närstående partiet (s) var djupt splittrat i EU-frågan.

Löntagarfonderna inrättades 1983 av den socialdemokratiska regeringen för att jämna ut löneskillnader i landet. Den borgerliga regeringen avvecklade löntagarfonderna under 1993. Fondpengarna användes delvis till att grunda stiftelser. Dessa stiftelser har fått kritik för oegentligheter och otydliga regelverk. En rapport med rekommendationer för att åtgärda problemen avslogs av Riksdagen 2001.

Självframställning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren använder olika strategier för att minnas och att konstruera sig själv och sitt själv i en berättande text. I den här uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berättelserna hålls samman av ett antal karakteristiska teman och berättarstrukturella mönster.För det första kan sägas att självframställningarna förefaller vara en förlängning av politikerrollen. Ett tydligt exempel på detta är hur barndomen betraktas med politikerblicken.

Abstract: The purpose with this study is to analyse the political debate about freedom of speech in Sweden and Denmark, after the caricatures of the Islamic Prophet Mohammed that the Danish newspaper Jyllandsposten published in September 2005. For this debate four political parties have been chosen. These are: Socialdemokratiska Partiet and Moderata Samlingspartiet in Sweden and Socialdemokraterne and Venstre in Denmark.An idea analysis has been chosen as method, and dimensions as an analysing tool. The overall result of the analysis is that right- and left political parties in Sweden and Denmark are more alike, than different in their political debate about free speech. They all wish for total freedom of speech, and see that as the foundation of the democratic society.