Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att studera sociala faktorers inverkan på självmordstankar bland 95-åringar i Göteborg. De huvudsakliga frågställningarna är: Hur vanligt är det med självmordstankar hos 95-åringar? Påverkar sociala faktorer självmordstankar bland 95-åringar? Samt: Har individens kön en inverkan på huruvida de känner självmordstankar?Metod och material: Data från 95+-studien i vilken 338 individer analyserades. Icke-dementa valdes att studera vilket lämnade ett urval bestående av 163 individer (116 kvinnor och 47 män). Variabler rörande individers sociala liv, såsom boendeform och religiös tro tittades på i förhållande till variabler rörande självmord.Huvudresultat: Trots att ett relativt litet antal 95-åringar har självmordstankar, visar studien att de som är troende samt dem som är religiöst aktiva har självmordstankar i lägre utsträckning än de som inte är troende eller religiöst aktiva.

ABSTRACT Lotta Dalenius Hahlin (2010) Mentorskap utifrån ett lösningsinriktat fokus. (Mentorship based on a solution-oriented focus. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen halvfart/distans, Malmö Högskola Många elever hoppar av sin gymnasieutbildning pga. av olika orsaker. En av orsakerna kan vara att eleven inte har tillräckligt stöd i sin mentor på skolan.

Bakgrund: Under senare tid har människor blivit mer uppmärksamma om hur företag hanterar sociala- och miljömässiga frågor. Detta fokus från omvärlden kan påverka företagen att redovisa just denna frivilliga information i årsredovisningen. De senaste årens många företagsskandaler i kombination med en intensiv klimatdebatt, har lett till ett ökat fokus på företagens sociala ansvar. En kategori som även är i fokus när företagen beslutar om att avslöja frivillig information. Negativ uppmärksamhet i media kan påverka företagens beslutsfattande angående frivilligt utlämnande av information.

Denna studie understryker den sociala miljöns betydelse för enäggstvillingars identitetsskapande. Hur utvecklas identiteten hos två genetiskt identiska individer som växer upp i samma miljö? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio enäggstvillingar, som även vill ge en inblick i hur enäggstvillingar upplever sin relation till sin tvilling och hur de upplever att de uppfattas av den sociala omgivningen. I vår teoretiska referensram har vi använt oss av diverse identitetsteorier som betonar interpersonella- och grupprocesser, Cooleys teori om spegeljaget samt den sociala jämförelseteorin som presenteras av Festinger. I resultatet framgick det hur enäggstvillingars identitet uppfattas i förhållande till sin tvilling, där omgivningen hade en betydande roll i enäggstvillingarnas identitetsskapande men även hur jämförelser direkt påverkade den egna självkänslan.

När städerna förtätas för att hantera dess urbanisering pressas dess grönområden hårt. Grönområden som är viktiga i många avseenden. På 1800-talet blev parkerna räddningen för städerna. Parkerna skulle rena städerna från föroreningar och höja den låga livskvaliteten. Trots att vi idag vet grönskans inverkan på hälsan och välmåendet är inte alla ytor som skapas tillgängliga eller kvalitativa.

Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och förstå vad som händer med barn och pedagoger när mer bild och formskapande aktiviteter, material och verktyg förs in i verksamheten på förskolan. För att ta reda på det använde vi oss av deltagande observationer samt parallellt av anteckningar från dagböcker, reflektion och dokumentation som informationshämtande metoder. Som pedagogisk metod har vi använt oss av ett tema inriktat arbetssätt med inriktning på samspelet mellan barn och pedagoger vi har också utgått från ett estetiskt förhållningssätt. Vi har även använt förskolans läroplan och dess intentioner samt litteraturstudier kopplade till vår undersökning. Resultatet visar att både barn och pedagoger blir mer kreativa i en miljö där man för in skapande aktiviteter, material och verktyg.

I uppsatsen behandlas ungdomsspråk ur ett dialektperspektiv, med utgångspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar från Öckerö kommun. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie där åtta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om och hur ungdomars språk påverkas av olika sociala faktorer och varför dessa förändringar i så fall äger rum. Jag har valt att utgå från två olika typer av analyser, dels en detaljerad innehållslig, dels en språklig. Anledningen till att den innehållsliga analysen är mer djupgående än den språkliga, beror på att det är den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns några särskilda sociala faktorer som påverkar ungdomars språkförändring mer än andra. Dessa faktorer är främst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar språket efter deras planer inför framtiden.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka sociala faktorer som påverkar elever som väljer att studera Estetiska programmet Bild och Form på gymnasiet. Genom en kvantitativ metod har en enkätundersökning genomförts vilket har kompletterats av offentlig statistik från Skolverket. Enkäten har delats ut till två klasser som studerar utbildningen Estetiska programmet med inriktning Bild och Form på en kommunal gymnasieskola. Genom att utforma en omfattande enkät har även elevers sociala bakgrund samt framtidsplaner inkluderats i undersökningen. Resultatet visar att elevernas subjektiva upplevelser av faktorer som inverkar i valet främst är deras fritidsintressen, utbildningens utbud av praktiska kurser samt att utbildningen är högskoleförberedande.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar användandet av webbaserade sociala nätverk för att attrahera potentiell arbetskraft.Åtta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanställda, på Tekniska Verken. Utöver detta har en observation använts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding.Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhållningssätt, vikten av att välja rätt kanaler, ett antal sätt att nå massan, tvätta bort den gråa stämpeln, två-vägs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens användande av webbaserade sociala nätverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhållningssätt och vikten av att välja rätt kanaler innefattar förutsättningar för employer branding genom webbaserade sociala nätverk.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas.

Det här arbetet utgick från att ta reda på möjligheterna, svårigheterna och utmaningarna gällande iPads som verktyg i matematikundervisningen. Det här gjordes genom en undersökning av tidigare forskning kombinerat med en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer. Respondenterna till intervjuerna var tre lärare på mellanstadiet som arbetade med klassuppsättningar av iPads. Det resultat som framgick genom studien var att iPads ökar elevernas motivation och engagemang i matematikundervisningen. De bidrog också till en effektiviserad kommunikation mellan lärare och elever.

Innan ett kreditbeslut kan fattas måste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror på hur mycket och pålitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende på hur bankerna bearbetar den information man har är också en påverkande effekt på hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare använder sig utav flera källor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget där kreditgivarens sociala nätverk är en av dessa källor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nätverk då han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information beträffande utlåning till små och medelstora företag. Undersökningen bestod av två personliga intervjuer och två telefonintervjuer som har utförts på Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City.

Sociala trender är föremål för ständigt debatt i såväl media som människor emellan. Men hur förhåller vi oss till trender? Hur behandlar vi, som vardagsmänniskor, den informationsström vi konfronteras med? Det övergripande syftet med denna studie är att illustrera hur tre unga nyblivna mammor söker, hanterar och värderar informationsflödet om amning. Studiens analys görs med utgångspunkt från det sociologiska begreppet social reflexivitet för att ur detta perspektiv illustrera hur värderingar skapas i interaktion och reflektion. Resultatet visar att internet är den primära källan till information för de unga mammorna.

Sjuksköterskestudenter får tidigt i utbildningen lära sig att de ska ta hänsyn till patientens sociala sammanhang. Faktorer som genus, etnicitet och ålder lyfts upp som väsentliga i omvårdnaden, men verktyg som kan hjälpa sjuksköterskan att resonera kring dessa faktorer är få. Ett av genusvetenskapens grundläggande begrepp, intersektionalitet, undersöker vad faktorer som exempelvis genus, etnicitet och ålder kan ha för påverkan på människors liv och upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur sjuksköterskan kan använda sig av ett intersektionellt perspektiv i praktiserandet av god omvårdnad. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk innehållande personcentrerad vård och intersektionalitet önskar denna litteraturstudie att begripliggöra hur intersektionalitetsbegreppet kan appliceras på sjuksköterskans profession, med målet att främja jämlik hälsa och sjukvård.

I studien framkommer det att kvantifierad information inte nödvändigtvis är den bästa metoden för att öka den sociala redovisningens användarvänlighet. Viktigt är att inte fastna i tidigare existerande metoder utan att se till alla valmöjligheter vid utvecklandet av den sociala redovisningen. Vidare visar vår undersökning att en standard bör utvecklas för att fastslå vad redovisningen skall innehålla. För att öka den sociala redovisningens användarvänlighet bör det ske en vidareutveckling av intressentdialoger, på så sätt att de utvecklas till mer djupgående samarbeten mellan parter inom området. Ytterligare förbättringar kan åstadkommas genom att göra redovisningen kortare och mer konkret.