Sökresultat:
9268 Uppsatser om Sociala världar och rollgestalt - Sida 62 av 618
Asperger syndrom Upplevelser av möten med andra mÀnniskor
Asperger syndrom Àr en neuropsykiatrisk störning som ger olika funktionsnedsÀttningar. Detta gestaltar sig i en oförmÄga att leva sig in i hur andra tÀnker och kÀnner, fantasifattigdom och nedsatt förmÄga till social interaktion. MÀnniskor med Asperger syndrom kan ofta uppfattas som udda och avvikande av andra mÀnniskor och de upplever ofta sin bristande sociala kompetens som ett stort hinder. De behöver som alla andra mÀnniskor nÄgon gÄng uppsöka vÄrden. Personalen i vÄrden kÀnner inte alltid till de funktionsnedsÀttningar som mÀnniskor med Asperger syndrom kan ha och det finns en risk för dÄligt bemötande, vilket kan leda till att onödigt vÄrdlidande uppstÄr.
Livskvalitet vid ALS - En litteraturstudie om hur personer med ALS beskriver sin livskvalitet under sjukdomstiden
Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros Àr en nervsjukdom som innebÀr att
samtliga muskler efter hand förtvinar och personen slutligen blir
totalförlamad. Personens intellekt bibehÄlls under hela sjukdomsförloppet.
Livskvalitet inkluderar fysiska, psykiska, sociala och andliga vÀrden och
livskvalitet Àr subjektivt och ytterst individuellt. Livskvalitet knyts till
enskilda mÀnniskors inre upplevelser och karakteriseras som psykiskt
vÀlbefinnande.
Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS beskriver sin
livskvalitet under sjukdomstiden.
VĂNSKAP eller BETYG?
Abstract:
MÀnniskan har i tidig Älder behov av att uppleva samhörighet och kÀnna
tillhörighet till ett socialt nÀtverk för att utvecklas kognitivt, emotionellt
och socialt. TonÄringens sociala samspel och vÀnskapsrelationer upptar en stor
del av tonÄringens tid, bÄde nÀr det gÀller faktiska handlingar samt sinnet,
och oftast sker den sociala samvaron pÄ skolan. Syfte med denna studie var att
öka förstÄelsen om kunskapen om hur vÀnskap pÄverkar betygen hos flickor i
Ärskurs nio. Det vill vi göra genom att undersöka hur mycket tid flickor
disponerar för studier och vÀnner samt om de uppfattar att deras vÀnskap
pÄverkar deras betyg och dessutom hur flickorna ser pÄ sina betyg. Vi vill
uppnÄ syftet genom fasta svarsalternativ, vi bestÀmde oss dÀrför för att
anvÀnda enkÀter och dÀr med ansÄg vi att en kvantitativ metod var rimlig för
vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar.
Mobbning IRL och online : En studie om mobbning i det verkliga livet och online
Syftet med denna kvantitativa fallstudie var att se hur mobbning kan fÄ utlopp bÄde i hemmet och i skolan, bÄde via den traditionella mobbningen och via den mobbning som sker via till exempel sociala medier, sÄ kallad nÀtmobbning. För att komma fram till ett resultat har vi delat ut enkÀter i tvÄ Ärskurs sexor. Dessa svar analyserades sedan via induktiv metod. Resultaten visade att i de klasser vi undersökt var det fortfarande den traditionella mobbningen som dominerade, Àven om mÄnga ocksÄ stött pÄ nÀtmobbning. Vi har Àven sett att de redan vid ung Älder stött pÄ bÄde mobbning och krÀnkningar bÄde i det verkliga livet och online. .
LÀrande för hÄllbar utveckling : Barns möjlighet till inflytande i sitt eget lÀrande, barnsmöjlighet till kritiskt tÀnkande och förskollÀrarensdemokratiska förhÄllningssÀtt
Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur förskollÀrare vid tvÄ förskoloruppfattar begreppet "lÀrande för hÄllbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lÀrande för hÄllbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie Àr hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tÀnkande samt förskollÀrarens demokratiska förhÄllningssÀtt. Vi ville med studien ocksÄ uppmÀrksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frÄgor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjÀlp av ettobservationsschema.
Ăldre invandrares sociala nĂ€tverk : en jĂ€mförelsestudie med sex Ă€ldre invandrare frĂ„n Bosnien och Somalia
Denna c-uppsats handlar om hur de Àldre invandrarnas sociala liv pÄverkas av migrationen samt vilka tankar de har kring sin omsorgssituation. För att fÄ en djupare kunskap och förstÄelse för de Àldre invandrarnas sociala situation samt deras förvÀntan pÄ Àldreomsorgen gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med sex Àldre invandrare frÄn Bosnien och Somalia. En jÀmförelse mellan de bÄda grupperna redovisades inom olika teman, umgÀnge, de nÀrstÄende, Äldrandet och hemlÀngtan, omsorgen i det nya landet. Resultaten studerades utifrÄn ett interaktionstiskt perspektiv och den teoretiska kunskapen om socialt nÀtverk och socialt stöd. De bÄda grupperna hade kommit till Sverige pÄ grund av krig i sina hemlÀnder, de hade inte valt att flytta utan blivit tvungna att fly frÄn hemlandet.
Sociala medier som bevis i rÀttegÄng
Vi lever idag vÄra liv allt mer pÄ Internet och hela tiden överförs bara mer och mer frÄn den fysiska vÀrlden till att genomföras online. Men vad hÀnder nÀr brottsligheten hakar pÄ samma fenomen och bevisen endast Àr digitala, kan publikationer frÄn exempelvis Facebook anvÀndas som bevis vid en rÀttegÄng? För att klarlÀgga hur det ser ut i Sverige idag har tre IT-forensiker och en Internetspanare hos Polisen intervjuats för att fÄ svar pÄ de tekniska frÄgorna, samt en jurist och en Äklagare för att fÄ svar pÄ de juridiska. Det visade sig finnas stor potential för anvÀndandet av sociala medier som bevis i rÀttegÄng men det finns Àven en stor problematik gÀllande just digitala bevis. Det Àr avsaknaden av spÄrbarhet som ger upphov till denna problematik, till exempel Àr det otroligt svÄrt att pÄvisa vem som skrivit eller gjort vad bakom datorskÀrmen.
Civilingenjörers sociala förmÄgor : En studie i rekrytering av civilingenjörer
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur rekryterarna vÀrderar kandidaternas personliga egenskaper vid intervjumomentet i rekryteringsprocessen för civilingenjörer. Uppsatsen undersöker hur rekryterarna arbetar vid intervjutillfÀllet för att pÄ bÀsta sÀtt bedöma kandidaternas personliga egenskaper och sociala kompetens. Intervjumomentet Àr ett av rekryterarens viktigaste verktyg för att lÀra kÀnna kandidatens sociala förmÄgor men intervjukonsten Àr inte bara vÀldigt viktig den Àr ocksÄ svÄr att bemÀstra. Social kompetens kan definieras som effektivitet i social interaktion. Det stÀlls alltsÄ idag högre grad pÄ kandidaternas effektivitet i social interaktion, inte bara mot rekryterarna utan Àven senare mot arbetsgivare och kunder. För att undersöka detta har totalt fem rekryterare med blandad bakgrund blivit intervjuade om det hÀr fenomenet.
Att ÄteruppstÄ i rÄdande upplevelseekonomi : En studie av Grand Hotel i GÀvle
Syfte: Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur ett nytt företag kan pÄbörja sin marknadsföring i sociala medier samt bidra till innovationsspridning. Sociala medier Àr nÄgot som pÄ senare tid har vÀxt kraftigt och potentialen för företags marknadsföring Àr stora.Metod: VÄr studie utgÄr frÄn en abduktiv kvalitativ metod. Empiriska data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer som sedan har analyserats.Resultat och slutsats: Hotellindustrin i GÀvle upplever idag en hÄrd konkurrens. Flera hotell konkurrerar om samma antal kunder som tidigare. Detta stÀller stora krav pÄ att hotellen skapar en unik upplevelse som fÄr kunder att Äterkomma.
Skriva för att lÀra - gymnasieelevers reflektioner
Emotionell intelligens (EI) handlar om förmÄgan att identifiera och hantera egna och andras emotioner. Forskning har visat att hög EI var relaterat till flera livsomrÄden sÄsom hÀlsa i form av mindre stress och kvalité pÄ sociala relationer. Studien syftade till att undersöka samband mellan EI och följande: social förmÄga, ensamhet och balans mellan studier/fritid hos sammanlagt 141 högskolestuderande. MÀtinstrumentet var kvantitativt bestÄende av Internetbaserade Big Five Plus (L. Sjöberg, 2007) samt en pappersenkÀt.
Kriminellas vÀg tillbaka till samhÀllet
Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att se vilka sociala relationer det finns mellan kriminalvĂ„rdspersonalen och de intagna, ur ett social psykologiskt perspektiv. Ăven vilken hjĂ€lp det finns att bistĂ„ de kriminella under tiden pĂ„ anstalten men Ă€ven efterĂ„t. Kriminellas beteende Ă€r ett omdiskuterat och intressant Ă€mne i samhĂ€llet. Ska de lyckas ta sig tillbaka till samhĂ€llet utan att leva ett kriminellt liv och vad fĂ„r det kosta? Det finns mĂ„nga fördomar i samhĂ€llet som gör att de mĂ€nniskorna som har varit kriminella alltid kommer att bli dömda för det de tidigare har blivit straffade för och fĂ„r leva med det resten av sitt liv.
Det krÀvs tvÄ för att dansa tango : Om svenska webbjournalisters publiksyn
Tidigare forskning har visat att journalisters publiksyn prÀglats av att de sett sin publik som en passiv part, en mottagare av det material som publicerats eller som en uppdragsgivare för det material som skall publiceras. Webben har gett det journalistiska yrkesfÀltet nya verktyg via vilka publiken kan delta och pÄverka nyhetsflödet. Den hÀr uppsatsens huvudsyfte har varit att undersöka vilken syn dagens webbjournalister har pÄ sin publik.En kartlÀggning av fem svenska mediers webbplatser visar pÄ vilka möjligheter publiken har att delta i det journalistiska arbetet idag via bland annat sociala medier, kommentarsfÀlt och bloggar. KartlÀggningen, tillsammans med en enkÀtundersökning gjord bland redaktionsmedlemmar samt tvÄ separata djupintervjuer med redaktörer frÄn dessa medieföretag undersöker hur dagens svenska webbjournalister tÀnker kring sin publik och kring rollen publiken tagit i det journalistiska arbetet.Resultatet av forskningen visar att webbjournalister ger uttryck för att publikens deltagande Àr en viktig del i deras dagliga arbete. Vidare visar undersökningen att webbjournalister i hög grad anvÀnder sig av sociala medier som ett verktyg för publikinteraktion men att deras syn pÄ kommentarsfunktioner Àr mer splittrad..
Trafikinformation via webbapplikation och sociala medier
SammanfattningI dagens trafik uppstÄr dagligen köer pÄ grund av olika hÀndelser i trafikflödet som olyckor, vilt eller andra faror. Köbildningen bildas ofta pÄ grund av informationsbrist eller sen informationsspridning om hÀndelserna. Det hÀr arbetet utvecklar en enkel webbapplikation riktad till trafikanter som vill och kan rapportera in de dagliga hÀndelserna som pÄverkar trafikflödet. Applikationen Àr snabb att ladda pÄ mobila enheter och innehÄller ett enkelt formulÀr för rapportering av hÀndelser utifrÄn fyra huvudtyper. Informationen publiceras inte bara pÄ webbapplikationen utan sprids Àven vidare till tre olika sociala nÀtverkstjÀnster och bloggar.
Sociala medier och skolbibliotek ? En anvÀndarundersökning av efterfrÄgan av sociala medier pÄ ett skolbibliotek
The purpose of this study is to examine the role social media canplay in a school library context, based on a theoretical model,called ?A new model for the public library in a knowledge andexperienced society? by Henrik Jochumsen, Dorte Skot-Hansenand Casper Hvegaard Rasmussen.The bachelor thesis aim to answer three research questions, theyare as follow: Which request of social media is there by teachersand pupils at a high school library? Which social media is the mostrequested by teachers and pupils at a high school library? Andshould the library services for teachers and students be improved ifsocial media were used at a high school library?The methodology used for this study was an inquiry investigation.My findings are presented in a context of previous, relatedresearch and the study shows that teachers and pupils are wellinformed of what social media is and they use social media whenthey are at school.The thesis also shows that the unit I study, a vocational trainingunit, is more or less interested in what the school library can do forthem with social media.They seldom are at the school library and they seldom use theteach platform were they can find library services.This result can open up for the school library to meet the users at anew arena with for example social media..
Grupparbete i högre utbildning: att lÀra tillsammans
Jag studerade grupparbete i högre utbildning med en kvalitativ metod och sökte med hjÀlp av teori, tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, svar pÄ hur ett vÀlfungerande grupparbete Àr möjligt. Som frÀmsta teoretiker anvÀnde jag mig av Vygotskij, Freire, Scheff och Asplund. För att svara pÄ denna frÄga studerade jag hur grupparbete gÄr till, hur det pÄverkar studerandes lÀrande samt vilka kommunikationsmönster som uppstÄr under grupparbete som fÄr konsekvenser för lÀrandet. Jag intervjuade fem högskolestudenter. Min undersökning visade att man i grupparbete framför allt lÀr sig att arbeta i grupp.