Syftet med mitt examensarbete är att undersöka attityder till sociala medier hos yrkesverksamma gymnasielärare. Jag har utgått från vad lärarna själva säger om sociala medier och därefter försökt skapa en bild av hur de ser på sociala medier i undervisning och som verktyg i elevers lärande. Jag har använt mig av en forskningsmetod där jag genomfört kvalitativa intervjuer. Metoden valde jag då jag ville försöka förstå och tolka ett mer komplicerat innehåll. Eftersom sociala medier som lärande verktyg i undervisningen ger intryck av att variera starkt mellan olika skolor och mellan olika lärare, har jag för min undersökning valt intervjupersoner i olika åldersgrupper, med olika erfarenhet och på olika skolor.

SAMMANFATTNINGFöräldraskap, moderskap och faderskap kan ses som sociala konstruktioner skapade med utgångspunkt i det aktuella samhälle och kultur en individ lever i. I skrivna utredningar inom socialtjänsten bedöms mödrar och fäders förmåga olika. Relationen mellan socialarbetare och klient kan betraktas som mycket ojämlik avseende makt. I samhället överlag finns en norm som förordar det jämställda levnadssättet och föräldraskapet. Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka familjebehandlares upplevelser gällande föräldraskapet i behandling inom socialtjänsten och hur maktaspekter i behandlingssituationen med föräldrar kan påverka detta.

I denna uppsats undersöks hotell i Stockholms innerstad för att få en bild av hur hotell arbetar med sociala medier. Där fokus ligger både på hur arbetet är organiserat bakom och hur arbetet går till i praktiken med deras uppdateringar på sociala nätverk. Då sociala medier är ett relativt nytt fenomen ville vi undersöka hur hotellbranschen i Stockholm hanterar detta. För att få en inblick i detta genomförde vi kvalitativa intervjuer med de ansvariga för sociala medier på sex hotell i Stockholm och även kvantitativ datainsamling av deras aktivitet på sociala medier för att hjälpa till i analysen. Med hjälp av en teoretisk referensram utifrån tidigare forskning kunde vi påvisa ett antal brister hos hotellen där det främst handlade om att det är lågt prioriterat bland hotellen, det skulle behövas mer resurser och också tydligare riktlinjer och mål från ledningen hur arbetet ska gå till i praktiken..

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anställdas användande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anställda använder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media används, hur anställda då uppfattar sociala media som hjälp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkät samlades data in från deltagarna (N = 27), vilka härrörde från tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervägande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för två av studiens tre hypoteser vad gäller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och användande av sociala media, samt skillnader mellan anställdas upplevelse av relationer till kollegor offline och användande av sociala media. Däremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anställda, beroende på hur de ser på kunskap, tar stöd från relationer online och offline..

Den rådande trenden är att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nå en allt större publik. Främjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada än nytta?.

BakgrundJag har fått i uppdrag av Sapa Profiler AB att ta fram konkreta förslag på hur de skulle kunna använda sig av sociala medier i sitt varumärkesbyggande.SyfteGe Sapa Profiler AB konkreta åtgärder på hur de kan använda sociala medier i sitt varumärkesbyggande.MetodJag har använt mig av kvalitativa intervjuer, benchmarking, netnografi och dokumentanalyser av Sapa Profiler AB:s eget material.ResultatJag har gett olika förslag på hur Sapa Profiler AB kan använda sig av sociala medier för att stärka sitt varumärke..

I mitten av 80-talet gjordes upptäckter för att kunna använda DNA för personidentifiering. Utvecklingen har lett till att tekniken nu är given hos polisens brottsutredande och brottsförebyggande verksamhet. Syftet med rapporten är att beskriva för och nackdelar med DNA-register ur ett brottsutredande perspektiv samt dess inverkan på personliga integriteten. Rapporten bygger på litteraturstudier och på webbaserad information. Resultatet av denna rapport är att de olika DNA-registren är ett bra verktyg för polisens brottsutredande och brottsförebyggande verksamhet.

Målet med denna studie var att i ett första steg undersöka om sociala egenskaper förekom i arbetsannonser och därmed vilken vikt som lades vid dem i den inledande rekryteringsprocessen. Efter en granskning av 80 olika annonser gick det att utläsa ett medelvärde på 1,4 sociala egenskaper per annons. Det som ansågs viktigast var att personen hade lätt för att samarbeta och kunde leverera bra kundservice. I ett andra steg genomfördes en studie för att utröna om antalet sociala egenskaper i en annons påverkar de sökande. 24 studenter fick granska tre annonser formade för detta tillfälle med olika egenskaper efterfrågade.

Den sociala påverkan som företag har på sin omgivning har blivit mer och mer uppmärksammad av samhället. Intressenterna är idag medvetna om vilket socialt ansvar företagen tar och de har högre förväntningar på vad företagen bör ta ansvar för. Problematiken ligger i själva utförandet av redovisningen av det sociala ansvaret. Det omfattar nämligen många olika aspekter vilket kan medföra svårigheter för företagen att redovisa sitt sociala ansvar. Intressenterna har fått en betydande roll vid redovisningen av det sociala ansvaret varför det är viktigt att företagen tillgodoser intressenternas förväntningar.

Vår uppsats syftar till att skapa en bild av hur sociala medier påverkar en turistupplevelse. Teknologi är idag ett fenomen som har integrerats i det vardagliga livet och har även blivit en del av dagens resande. Sociala medier utgör en stor del av dagens teknologiska användande och används idag frekvent av många människor under en turistupplevelse. Vi anser att sociala mediers alltmer inflytelserika roll i människors resande skapar en möjlighet för oss att studera detta relativt outforskade område. Genom en empirisk utgångspunkt i form av djupgående intervjuer har vi skapat en tydlig uppfattning av hur sociala medier påverkar en turistupplevelse.

Detta är en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, så kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer från företag och offentliga organisationer kring deras användande av social rekrytering. Vi har även intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att få en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan användas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade våra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frågeställningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de använder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frågor kring hur de ser på samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskämnets existens och funktion i två statliga utredningar. Som empiri tjänade SOU 1948:27, 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, på vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgångspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om läroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i språkundervisningen. Resultatet visade att engelskämnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, däremot för samha?llet då få samhällsresurser ansågs behövas för att ge individen relativt god färdighet jämfört med de andra stora kulturspråken, främst tyska.

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anställdas användande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anställda använder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media används, hur anställda då uppfattar sociala media som hjälp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkät samlades data in från deltagarna (N = 27), vilka härrörde från tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervägande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för två av studiens tre hypoteser vad gäller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och användande av sociala media, samt skillnader mellan anställdas upplevelse av relationer till kollegor offline och användande av sociala media. Däremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anställda, beroende på hur de ser på kunskap, tar stöd från relationer online och offline..

Vi har valt att titta på hur E-sportmarknaden använder sig av sociala medier för att sprida sig ut bland medierna och nå befintliga och framtida användare. E-sport är ett begrepp som innefattar all typ av elektronisk sport. Dota2 och Starcraft 2 är två exempel på spel där E-sport är ett vinnande koncept. Vi har valt att skapa föreningen, Gruesome Gaming som ligger till grund för uppgiften för att kunna ta reda på hur de sociala medierna fungerar i marknadsföringssyfte. Människors beteende på Internet samt hur människor hanterar marknadsföring på Internet kommer upplysas närmare i arbetets resultatkapitel.

Denna studie har undersökt hur sociala problem beskrivs inom samtida svensk hiphopmusik. Syftet var att öka kunskapen om hur sociala problem formuleras. Därför har studien syftat till att undersöka vilken social problematik som beskrivs i hiphoptexterna samt hur och varför redogörelserna ser ut som de gör. I studien användes en innehållsanalys för att analysera 105 svenska hiphoptexter. Goffmans teori om stigma och Wacquants begrepp territoriellt stigma har applicerats vid analysen av de empiriska resultaten. Resultaten visar att svensk hiphopmusik tar upp sju sociala problem; missbruk, rasism, fattigdom, kriminalitet, utanförskap, prostitution samt hemlöshet.