Kulturskolan i Kungsbacka kontaktade medieproducent-studenten Erik Iversen för att få hjälp med att ta fram en handlingsplan för sociala medier. Skolan vill börja använda sig av sociala medier och locka fler besökare till skolans evenemang men vet inte hur de ska använda sociala medier.Handlingsplanen skulle hjälpa lärarna att kommunicera via sociala medier och lägga upp strategi för hur mediet kan användas som ett verktyg.Projektet inleddes med en förstudie där tidsplan och krav för arbetet satts upp. Det arbetet följdes upp av intervjuer med lärare på kulturskolan och därefter ett genomförande i form av skrivande av handlingsplan.Resultatet av projektet blev en handlingsplan med personlig prägel för Kulturskolan i Kungsbacka med riktlinjer och förslag för hur användande av sociala medier ska gå till.Projektets slutsatser är att det är viktigt att göra en bra planering för hur arbetet ska ske och i vilka steg det ska ske.Rapportens teoretiska delar fokuserar på hur marknadsföring via sociala medier ser ut på olika plan i form av strategisättande men även en del om hur manualer skrivs och vad man ska tänka på..

Anledningen till att vi skrev denna rapport var att vi ville fördjupas oss i ämnet samt att vi tycker att det är ett samhällsproblem. Generellt sett har antalet jägare i dagens samhälle ökat och därmed också jakttrycket, till följd av detta ökar även antalet brottstillfällen. Vi ville undersöka möjligheterna att uppdaga och förebygga jakt- fiskebrott i Västerbottens inland, samt undersöka möjligheterna till ett utökat samarbete mellan olika parter. Vi har därmed kommit fram till att de polisiära problemen går att lösa med mer utbildning om jakt fiskebrott till utredarna och ett mer utvidgat samarbete mellan de parter som berörs. För att få så mycket information som möjligt om dagens syn på jakten och fisket i Västerbottens inland, har vi intervjuat berörda personer inom Länsstyrelsen, Jakt- fiskebevakare och poliser som idag jobbar med jakt- fiskebrotts utredningar och även funnit några statliga utredningar inom detta ämne.

Denna rapport syftar till att belysa problemen som uppstår när polis och kriminalvård skall samverka vid ett allvarligare upplopp på en av Sveriges kriminalvårdanstalter. Rapporten kommer att utreda det grundläggande ramverket för hur de två myndigheterna ska gå tillväga för att lösa en uppkommen situation. Inom kriminalvården benämner man ett upplopp som en incident och inom polisen kan man klassa ett större upplopp som en särskild händelse. Det som styr hur kriminalvården skall agera och hur organisationen skall se ut regleras i KVAF 2006:14. Hur polisen skall organisera sin ledning och hur de ska arbeta vid en särskild händelse regleras i FAP 201-1.

The purpose of this essay was to examine how youths are described in certain written statements that are produced by the social services. The statements that this study has focused on, are those written with the purpose of serving the court with suggestions of treatment-measures when a person between 15 and 18 is suspected of having committed a crime. The main issues were: How is the content in these statements described and what do these descriptions tell the reader? Do the images of youths in the statements differ, depending on the degree of intervention for the suggested treatment-measure? The essay is based on a qualitative content-analysis of 50 statements and the material has been analysed from a social-constructive theoretical perspective.The study shows that the youths in the statements are described through descriptions that reinforces a positive or a negative image of the youth, and that these descriptions are described as either utterances or facts. Depending on the degree of intervention for the suggested treatment-measures, the information in the statements differ in that descriptions that are likely to reinforce a positive image of the youth are more frequent in the statements where no or less intervening treatment-measures is suggested.

Syftet med denna undersökning har varit att titta på hur uppfattningar kring sociala medier ser ut på en mediekoncern i Östergötland samt hur sociala medier används. Vi har även studerat behovet av en policy som kan vägleda användningen av sociala medier och vad denna i så fall bör innehålla. Detta har undersökts genom åtta djupgående intervjuer samt en mindre enkät.Resultatet visar att det råder en positiv syn kring sociala medier men även en viss skepticism. Användningen av sociala medier skiljer sig åt mellan olika verksamhetsområden och organisationskulturen spelar en avgörande roll. Ett dilemma som har framkommit är svårigheten att hantera balansen mellan arbetsliv och privatliv.

Slutsats. Eftersom vår huvudfråga var hur de sociala medierna påverkar journalistiken, hade vi inga förväntningar på att få ett entydigt, självklart svar. Frågan är bred, med många aspekter. Ett medvetet kardinalfel. Och svar har vi faktiskt fått..

Syfte:Att undersöka ungdomsförbundens attityd till- och användning av sociala medier. Samt avgöra huruvida sociala medier som ett nytt kommunikationsmedel underlättat deltagandet i de politiska ungdomsförbunden och därmed påverkat antalet nya medlemmar.Metod:Kvantitativ webbenkätsundersökningMaterial:Respons från 65 (av 170) partidistriktHuvudresultat:De distrikt som deltog hade överlag en mycket positiv inställning till sociala medier; de ansåg att sociala medier var viktiga för deras verksamhet och användes i stor utsträckning. De flesta instämde också med påståendet att sociala medier kommer att få större betydelse för den politiska diskursen och distrikten var benägna att satsa mer på sociala medier.Jag kunde konstatera att det fanns en korrelation mellan sociala medier och andelen nya medlemmar; de distrikt som i hög grad använde sig utav sociala medier hade också fått en markant större andel nya medlemmar. Även om man tog hänsyn till partitillhörighet, distriktens storlek och hur viktigt distrikten tyckte rekrytering var. Vidare forskning inom området anser jag vara angeläget..

I denna uppsats undersöks två svenska ideella organisationer utifrån hur de marknadsför sig i sociala medier. Utgångspunkten ligger i olika teorier om hur Internet i och med Web 2.0 blivit en plattform för social interaktion och vilka sociala medier som når ut till många människor. Fokus ligger både på hur organisationerna resonerar kring marknadsföring samt vilka användarbeteenden som finns och hur dessa kan påverka den virala spridningen av marknadsföring på Internet. För att få en inblick i detta har vi utfört intervjuer med representanter med ansvar för sociala medier i de två organisationer som undersökts samt utfört kvantitativa datainsamlingar där vi fört statistik över organisationernas utveckling i de sociala medierna sett till siffror. Utifrån teorier om olika aspekter kring sociala medier samt den kvalitativa och kvantitativa datan har vi kunnat se mycket som pekar mot att sociala medier idag är framstående när det gäller marknadsföring på Internet..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrån ett lärarperspektiv med fokus på lärares lärande. Studiens frågeställningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lärares lärande och hur lärare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lärare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lärande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie är att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling där lärare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lärandemiljö för lärare.

Sociala medier har ökat lavinartat sedan internet nådde människors hem under  90-talet. Enbart det sociala mediet Facebook har  243 miljoner användare i Europa. Sociala medier har även blivit ett primärt val för de flesta användare för interaktion med varandra. I en värld där informationsflödet och varje relation är konstant uppmärksammades en brist i hur sociala medier interagerar med användaren. För att undersöka hur individer upplever notifikationerna i sociala medier användes grundaffekterna av Silvan Tomkins som kompletterades via en litteraturstudie.

Denna studie syftar till att undersöka åtta företags användande av sociala medier i sina rekryteringsprocesser. Då området är tämligen outforskat har studien en explorativ och induktiv karaktär. Kvalitativa intervjuer har syftat till att kartlägga, beskriva och analysera varför och hur sociala medier används i företagens rekryteringsprocesser, vilka effekter detta har gett samt vilka framtida utvecklingsområden som kan identifieras. Studiens resultat visar att sociala medier främst används i de initiala delarna av företagens rekryteringsprocesser då de möjliggör kostnadseffektiv och snabb informationsspridning till stora nätverk men att de även används i urvalsprocessen för att granska kandidater. En nätverkstillhörighet och ett nätverk med god spridning är nödvändigt för ett effektivt användande av sociala medier i rekryteringsprocessen och tre typer av användare kan identifieras utifrån kunskaper, erfarenheter, engagemang och intresse för sociala medier.

Syftet med denna studie är att undersöka vad skolans personal uppfattar vara skolans sociala funktion. Vi har i vår studie kommit fram till att styrdokument, litteratur och forskning visar att skolans sociala funktion är en både omfattande och viktig del i skolans vardagspraktik. Den berör aspekter som fostran, lärande och mänskliga relationer samt samverkan mellan hem, skola och elevhälsa. Detta stämmer till stor del överens med vad våra respondenters uppfattning och upplevelser gällande skolans sociala arbete. Men samtidigt uttrycker flera av respondenterna en osäkerhet om vad den sociala funktionen innebär i praktiken, vad som står i aktuella styrdokument, vad en social funktion kan eller ska innehålla och hur mycket tid det sociala arbetet får ta irelation till de kunskapsmål som ska uppnås..

Henriksson, I & Jönsson, M. Den svenska glasburken. En diskursanalys av Statens Offentliga Utredningar/ The Swedish glass jar. A discourse analysis of official government reports. Examensarbete i Socialt arbete 30 poäng.

De flesta individer, myndigheter och samhällsinstitutioner erkänner idag att mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Det finns emellertid inte någon gemensam syn på orsakerna till våldet, och som en följd av detta inte heller kring vilka åtgärder som är lämpliga att vidta. En uppdelning av förklaringsmodeller kan göras i dels avvikelseperspektiv som fokuserar på faktorer genom vilka våldsmännen avviker från icke våldsamma män, dels könsmaktsperspektiv som fokuserar på den strukturella obalansen i makt mellan män och kvinnor.I det svenska samhället har vi gått från en situation där avvikelseperspektiven ensamma har dominerat till ett läge där könsmaktsperspektivet vinner ökat inflytande. Regeringen har tillsatt utredningar som fokuserar på det sistnämnda perspektivet i utredandet av mäns våld mot kvinnor. Emellertid har utvecklingen inte inneburit att alla myndigheter och samhällsinstanser tagit till sig detta i samma utsträckning.

Rapporten behandlar digital kommunikation med fokus på sociala medier. Syftet var att utreda informationsflödet på sociala medier samt att konstruera en matematisk modell över det. Resultatet blev en modell som inbegriper centrala strukturer vad gäller informationens spridning och mottagarnas uppfattning av den. Modellen behöver validerasoch eventuellt vidareutvecklas. Slutsatsen är att vissa sociala medier sprider information bättre än andra och att det är viktigt att identifiera dessa för en optimerad informationsspridning.