Sociala medier på har det senaste decenniet exploderat på internet. Idag kan läsaren interagera med producenten till informationen på ett helt annat sätt än tidigare. Möjligheterna till att kommentera webbartiklar, deltaga i internetforum och lägga upp egna videos präglar numera vårt sätt att dels söka information, dels producera material. Sajter som exempelvis YouTube.com konkretiserar detta faktum genom att erbjuda dess användare en möjlighet att inte bara ta del av valfritt material, utan att påverka och förändra sidans prägel och vad den står för. Den övergripande problemställningen är följaktligen hur interaktivitet och informationssökande fungerar inom moderna sociala medier.

Barnpsykologiska utredningar har blivit allt vanligare. En viktig del av en utredning är återgivningen då resultaten delges föräldrarna. Syftet med föreliggande studie är att undersöka föräldrars upplevelse av en återgivning med fokus på relationen till utredaren, validering, invalidering, samt emotioner i förhållande till upplevelsen av att ha fått ny förståelse för barnet. Studien är en tvärsnittsstudie med 33 deltagare. Resultaten visar att positiva emotioner och invalidering är de bästa prediktorerna för i vilken grad föräldrarna upplever att de får ny förståelse.

Det talas mycket om ?en skola för alla? i dagens samhälle och att alla barn ska bli integrerade i den allmänna skolan. Det ska göras individuella utredningar för att säkerställa barns trygghet och göra dem delaktiga i den nya miljön i den ordinarie skolan, detta gäller även för barn i behov av särskilt stöd. Syftet med den här studien är att ta reda på mer om de termer som ofta nämns i diskussionen kring ?en skola för alla? och hur de används och beskrivs i några betydande skoldokument.

Barns behov i centrum (BBIC) har implementerats i den svenska barnavården. Kritik har tidigare riktats mot barnavårdsutredningar som varierade i handläggning och dokumentation i hela landet. BBIC ska bidra till ökad rättsäkerhet genom att skapa nationell enhetlighet i ärenden. Denna studie syftar till att undersöka hur BBIC materialet används i praktiken, vilka behovsområden som socialsekreterare väljer att använda vid utredningar gällande barn. Materialet ska involvera barn och föräldrar, i vilken utsträckning förekommer det? Bidrar materialet till ökad rättssäkerhet inom barnavården i Sverige? Vi har genomfört en kvalitativ samt kvantitativ studie, där vi har granskat tio barnavårdsutredningar med liknande insatser enligt 4 kap.

Undersökningens syfte har varit att kartlägga vilka strategier paren i de utvalda familjerna använder för att arbeta med sina relationer. Vi riktar uppmärksamheten mot den sociala responsivitetens och kommunikationens betydelse för arbetet med relationerna och hur detta påverkas av den sociala kontexten.De frågeställningar som aktualiseras med uppsatsen gäller hur paren i de utvalda barnfamiljerna försöker utveckla strategier för att bevara och utveckla sina relationer över tid. Därvid belyses även mer specifika frågor; vilken påverkan har den sociala kontexten på parens relationer och vilken betydelse har parens kommunikations mönster för utformningen av deras relationer, samt i vilken omfattning är paren öppna för hjälp utifrån av familjerådgivare när det gäller att bevara relationerna. Uppsatsens centrala frågeställning:Hur ser strategier ut i en parrelation?Undersökningen bygger på tio kvalitativa intervjuer som vi sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv analyserat och kopplat till relevant litteratur.Samtliga par i vår undersökning har utvecklat strategier för att bevara och fördjupa sina relationer över tid.

Skapandet av konst kan ses som en social process där flera personer, utöver konstnären, på olika sätt påverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker är exempel på personer som ingår i den sociala process i vilken konst skapas, och påverkar i sin tur allmänhetens uppfattning om konsten såväl som konstnären som yrkesperson. Den här uppsatsen är en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrån kritisk diskursanalys undersöka hur konstnärsrollen porträtteras i media. Fallet som undersöks är den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack år 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framställdes som konstnär i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade på, vilka som tog ställning i debatten samt hur konstnären som yrkesperson framställdes.

Syftet med detta arbete a?r att besvara fra?gesta?llningen ?Hur pa?verkar kamerastyrningen i en applikation den sociala interaktionen vid utsta?llningar i offentliga miljo?er??. Arbetet bygger pa? teorier fra?n social studies och ma?nniska- datorinteraktion.En fo?rstudie fo?r att underso?ka ma?lgruppen och deras behov av anva?ndargra?nssnittets funktion och grafiska element la?g till grund fo?r att skapa applikationen. En fa?ltobservation utfo?rdes sedan pa? Arena Sko?vde da?r applikationen sta?lldes ut i en monter som kompletterades med en enka?t fo?r att sa?kersta?lla applikationens anva?ndarbarhet.Resultatet av underso?kningen visar inte att det finns na?gra uppenbara skillnader mellan tva? kamerastyrningar och social interaktion.

Syftet med studien är att beskriva sociala relationer i en barngrupp inom förskolan med utgångspunkt från ett maktperspektiv. Jag kommer även beskriva olika sociala faktorers påverkan på maktförhållanden och barns lärande. Undersökningen gjordes på en förskola med barn i åldrarna två till fem år via observationer utifrån forskningsmetoden sociometri. En pedagog intervjuades i syfte att beskriva olika faktorers påverkan på barngruppen. Undersökningen visade på att ålder och fysisk storlek kunde vara en orsak till en överordnad hierarkisk ställning i barngruppen.

Bakgrund: Andelen äldre som har behov av kommunens insatser i hemsjukvården ökar eftersom fler bor kvar längre i sina hem. För att kunna ge ett bra stöd till de äldre behöver distriktssköterskan veta de äldres erfarenheter om vilken betydelse det sociala innehållet i vardagen har. Detta för att kunna hjälpa de äldre att förstå sin egen situation och anpassa sig efter sina möjligheter. Syftet: Denna studies syfte var att beskriva äldre personers erfarenheter av vilken betydelse det sociala innehållet i vardagen har för dem. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sex ensamboende äldre personer över 70 år som var inskrivna i hemsjukvården.

De flesta kommuner inom svensk socialtjänst använder sig idag av utredningsinstrumentet BBIC vid barnavårdsutredningar. Studien kartlägger socialsekreterares upplevelser av BBIC. Studien tar upp vilka för- och nackdelar socialsekreterarna upplever vid användandet av BBIC i utredningsarbetet samt om de upplever att det finns något som måste förbättras kring arbetet. Studien har kvalitativ ansats där fyra socialsekreterare deltog i enskilda intervjuer. Socialsekreterarna som deltog i studien arbetar i Norrland.

Det balanserade styrkortet är ett redskap som har använts av organisationer världen över. Ett av de syften styrkortet har är att kommunicera organisationens strategi och vision bland alla anställda, vilket innebär att det ska göras över många organisatoriska gränser. Dessa organisatoriska gränser skiljer så kallade sociala världar åt. I detta verk har vi undersökt om styrkortet kan agera gränsobjekt mellan sociala världar, det vill säga om styrkortet kan finnas i och tillfredsställa informationsbehoven av dessa världar. Gränser mellan sociala världar är dessutom av olika typer som ställer olika krav på kommunikation.

I en tid da?r tra?ning och motion blivit allt viktigare fo?r svensken har gym sett mo?jligheten att na? ut till nuvarande och nya kunder via sociala medier. Dock har ma?ngden information som anva?ndarna pa? sociala medier na?s av o?kat till en niva? da?r anva?ndarna blivit mer selektiva av vad de faktiskt konsumerar.Syftet med studien a?r att analysera hur gym anva?nder Facebook idag och ja?mfo?ra detta med gymmedlemmars fo?rva?ntningar och behov av gyms Facebooksidor. Detta fo?r att ta reda pa? om gymmens tilla?mpning av sociala medier sta?mmer o?verens med vad anva?ndarna vill se pa? en sa?dan Facebooksida.Detta gjordes genom telefonintervjuer med tre gym och en enka?tunderso?kning bland gymmedlemmar.

Syftet med studien var att belysa och analysera förekomsten samt betydelsen av ytliga samtal för äldre. Syftet var också att undersöka vilken betydelse ytliga samtal kan ha i äldres vardag och om det kan bidra till att skapa sociala gemenskaper. Utifrån syftet har studien haft följande frågeställningar: Hur kan ytliga samtal beskrivas och vad förmedlas i dessa samtal? Vilken betydelse har platsen för att skapa ytliga samtal? Hur kan ytliga samtal och platsen tillsammans bidra till att skapa sociala gemenskaper för äldre? Studien har en kvalitativ ansats och den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är kritisk realism. Det empiriska material är inhämtat på en kommunalt driven lunchrestaurang.

Titel: Användarvillkor på användarnas villkor?Författare: Erla AnderssonUppdragsgivare: Nowa KommunikationKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap (15 hp) vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG) på Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2013Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 049 (exklusive referenser och bilagor)Syfte: Att undersöka ungdomars inställning till den personliga integriteten på sociala medier.Metod: Kvalitativ fokusgrupp samt kvalitativa samtalsintervjuer med respondenter.Material: Studien baseras på sex stycken samtalsintervjuer med ungdomar i åldrarna 19-24 iGöteborgsområdet samt en fokusgrupp som utgjorde grunden för de påföljande intervjuerna.Huvudresultat: Studien visar att ungdomar har olika attityder till den personliga integriteten påsociala medier i olika sammanhang. Överlag anser målgruppen att de själva utgör de grundläggandeförutsättningarna för hur deras personliga integritet hanteras på sociala medier. Det ligger ianvändarnas egna intresse och ansvar att besluta över vilken personlig information som de vill delamed sig av samt till vem informationen ska delas. Störst försiktighet visas när det gäller publiceringav bilder och arbetsplats eller skola.

Studien syftar till att undersöka hur kommunikationen ter sig mellan chefer och medarbetare gällande förmedlande av policys och riktlinjer angående anställdas användande av sociala medier. Dessa chefer och medarbetare arbetar inom Sollefteå och Sundsvalls kommun i Västernorrlands län. Studien utgår ifrån ett antal kommunikationsteorier som främst berör internkommunikation. Dessa teorier har fått ligga till grund för hela vår studie. Studien är en icke generaliserbar fallstudie som besvarar nedan skrivna frågor: Hur förmedlas policys och riklinjer? Vilka sociala medier- policys och riktlinjer finns hos kommunerna idag angående de anställdas användande av sociala medier? Har de två kommunerna sett över e-delegationens riktlinjer gällande sociala medier? Vilka likheter och olikheter finns i kommunikationen av policys gällande sociala medier mellan de olika kommunerna och de anställda inom de olika kommunerna? Vi valde att undersöka ämnet genom att utföra kvalitativa samtalsintervjuer över telefon med två anställda på informationsavdelningen, fyra chefer och åtta medarbetare i de båda kommunerna. Resultatet visar att det skiljer sig mellan de båda kommunerna i deras sätt att kommunicera policys och riktlinjer.