Den här uppsatsen handlar om sociala medier som konkurrensmedel i telekombranschen för att skapa lojala kunder. Telekombranschen har under det senaste decenniet utvecklats snabbt i takt med mobiltelefonins genomslag. Kommunikationen via mobiltelefon har blivit en del av det vardagliga livet. Internetanvändningen har fått en större betydelse. Fler människor är aktiva inom internet och att googla, blogga, skicka snabbmeddelande, använda Twitter/Facebook har blivit en vardagssyssla för många.

Sedan samhall blev vinstdrivande har allt fler människor blivit sysselsatta inom arbetsintegrerande sociala företag, eller sociala företag som man brukar säga. År 2012 var den siffran uppe i närmare en halv miljon, så att de sociala företagen är viktig råder det inget tvivel om. Denna studie har undersökt ett sådant socialt företags betydelse sett ur ett grundarperspektiv, och ett deltagarperspektiv. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer med två företagsgrundare, och fyra deltagare. Syftet var att undersöka, hur deltagaren ser på sin delaktighet inom företaget, vilka erfarenheter har det gett, och vilken betydelse har det inneburit att få ingå i det sociala företaget? Och ur grundarperspektivet undersöktes: vad som var avsikten med att starta det sociala företaget, samt hur ser man på sitt ledarskap, som skulle besvaras.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.

Många människor har husdjur som sällskap och fritidsintresse och allt fler forskare har på senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för människans livskvalitet. Antrozoologin är en relativt ny vetenskap där man ägnar sig åt att studera relationen mellan djur och människa. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt på människans fysiska och psykiska välbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för många (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsställelse hos äldre personer med och utan husdjur. Finns det något samband mellan ägande av husdjur, livstillfredsställelse och sociala relationer? Är äldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet än äldre personer utan husdjur? Känner sig äldre människor med husdjur mindre ensamma än de som inte har husdjur? Kan man se någon skillnad mellan män och kvinnor?.

Goda arbetsrelaterade sociala relationer är något som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. Bristfälliga sociala relationer på en arbetsplats kan på motsvarande sätt tänkas leda till problem. En genomgång av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mäta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mätinstrument för dessa. Både en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillämpats genom djupintervjuer samt en enkätundersökning.

Syftet med avhandlingen var att få fram konkreta förslag på hur svenska dagligvaruföretag kan arbeta med Facebook i sin marknadsföring för att öka både befintliga och nya kunders varumärkeslojalitet till företaget.Teorikapitlet innehåller teorier kring ämnena varumärke, märkeslojalitet, kommunikation, Internet, sociala medier och Facebook. Ytterligare information har även samlats in genom intervjuer med tre experter inom sociala medier för att styrka teorierna kring sociala medier.Studien visade att svenska dagligvaruföretag idag inte använder sig av Facebook i dess fulla kapacitet. Genom att använda sig av en kombination av grupper, sidor, applikationer och event kan företag stärka sina kunders varumärkeslojalitet. Det handlar om att använda dessa olika verktyg för att skapa en relation med kunden och en kanal för dialog. Kan företaget sedan besvara kundens frågor och funderingar på ett bra och snabbt sätt genom denna nya mediekanal kan en långvarig relation skapas mellan kunden och företaget som i sin tur leder till varumärkeslojalitet hos kunden. .

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger tänker kring sociala relationer och självförtroende samt kopplingen till socialisationens betydelse och elevernas kunskapsutveckling. Syftet var också att undersöka vilken betydelse pedagogerna anser att det här har för den vardagliga pedagogiken i arbetet med att stärka elevernas tro på sig själva. I bakgrunden beskrivs ett urval av tidigare forskning, begrepp samt teorier som rör studiens syfte. Dessutom ges en kort bakgrund till vad ?en skola för alla? innebär.

Uppsatsen syftade till att undersöka skolpolitiken som låg till grund för Lgy 70 och Lpf 94. Specifikt fokus låg på att i utredningsmaterialet undersöka politikens styrande effekter genom att utifrån argumenten blottlägga dess människo- och kunskapssyn. Metoden som har använts var Carol Lee Bacchis What?s the problem represented to be?-approach. I uppsatsen har en analys av diskursen genomförts på det material som ligger till grund för de nämnda läroplanerna.Undersökningen har funnit att den övergripande problemtiken gällande gymnasieskolorna var att gymnasiet framställdes som omodernt och icke-anpassningsbart till samhället.

Syftet med den här kvalitativa studien var att undersöka hur en resursskola kan arbeta för att eleverna ska nå upp till skolans olika mål; kunskapsmål och sociala mål. Vad vi blev extra nyfikna på var om de olika målen har samma prioritering. Studien syftar även till att undersöka hur viktigt det är att samarbetet mellan resursskola, hemskola och föräldrarna fungerar. För att genomföra studien så valde vi att utföra intervjuer med en lärare, en specialpedagog och områdeschefen som alla är kopplade till den här resursskolan. Empirin från intervjuerna har vi sammanställt i en resultatdel utifrån tre teman; skolans mål, miljöer för lärande och samverkan/relationer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur fem pedagoger tolkar och praktiskt arbetar med styrdokumenten Lpo94 och kursplanen i religionsämnet i grundskolans senare år. Min metod bestod av en kvalitativ undersökning, i form utav djupintervjuer. Resultaten visar att dessa pedagoger anser att Lpo94 och kursplanen i religionsämnet kompletterar varandra väl. Resultaten visar också att styrdokumenten i hög grad påverkar pedagogerna i deras dagliga arbete, när det gäller lektionsplaneringar och deras val av stoff. Vidare stämmer resultet överens med tidigare utredningar och slutsatser som både statens Skolverk och ett flertal forskare har genomfört, när det gäller krav på måluppfyllelse..

I denna uppsats undersöks designmönster. Tidigare, erkända designmönsterbibliotek har använts som grund för att ta fram en ny designmönstermall. Sedan har sex designmönster identifierats och skapats från sociala medier med hjälp av mönsteridentifikation, dessa är: gilla-knapp, hashtag, dela, kommentera, lägga upp bilder och nyhetsflöde. Vidare har intervjuer med sju respondenter från olika Stockholmbaserade webbyråer genomförts för att undersöka huruvida de identifierade mönstren från sociala medier påverkar deras webbdesign. Centralt för undersökningen var dessutom att ta reda på om webbyråer idag överhuvudtaget använder sig av designmönster när de bygger en webbplats.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Syftet är att få insikt i vad som motiverar företag till att använda Social CRM, och hur de arbetar med detta för att kommunicera med sina kunder med hjälp av sociala nätverk. En kvalitativ ansats har använts där tre företag inom olika branscher har blivit intervjuade; Röda Korset, Komplett ASA och Ving Sverige AB. Intervjuer har genomförts med två olika personer på varje företag. Studien visar att företag som är verksamma i Sverige har börjat anamma de möjligheter som arbetet med Social CRM i sociala medier innebär. De möjligheter företagen tar upp är att de kan nå en större målgrupp på ett mer kostnadseffektivt sätt, underlätta dialoger och skapa en informell och personlig kontakt vilket kan leda till ökad varumärkeslojalitet och värdefulla konkurrensfördelar.

Denna uppsats Sociala omsorgsprogrammets yrkesrelevans har syftet att undersöka hur utexaminerade studenter vid Örebro universitets Sociala omsorgsprogram med inriktning mot äldre och funktionshindrade, beskriver att utbildningen förbereder dem för yrket som enhetschef i kommunal äldreomsorg. Genomgående i studien är tre centrala begrepp; yrkesrelevans, kunskap och ledarskap. Studiens empiriska material baseras på intervjuer med enhetschefer. Det övergripande resultatet visar att frågan om yrkesrelevans är mångfacetterad. Möjligheterna till att utöva ett bra chefskap beror inte enbart på kunskaper från utbildningen, utan också på personliga erfarenheter och kunskaper, samt förutsättningar i stöd och personalantal.

Syftet med studien är att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska överväganden. Utgångspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats är att det både finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnämnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder på att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser så som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket får som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus på att förändra individers beteende och att fokus på strukturella faktorer negligeras.