Att som organisation använda den högeffektiva spridningen av information som sociala medier kanbidra med vid krissituationer har sina fördelar och nackdelar. Hur organisationer ska hanterapublicering av krisinformation är en avvägning mellan att hjälpa drabbade intressenter eller attskydda organisationens anseende hos intressenter. Kommunikationsverktyg som sociala medier ärinte en envägskommunikation vilket gör det möjligt för intressenter att fritt uttrycka sitt missnöjeöver situationer.Syftet med denna fallstudie är att utifrån en organisatoriskt perspektiv beskriva den avvägningmellan fördelar och nackdelar kriskommunikation på sociala medier innebär samt om det finnsspecifika framgångsfaktorer för att lyckas kriskommunicera med drabbade och intressenter under enpågående kris. Detta besvaras med hjälp av intervjuer, dokumentstudier och litteraturstudier.Studiens resulterade i redovisning av fördelar, nackdelar och framgångsfaktorer för en lyckadanvändning av sociala medier vid kriskommunikation. Slutsatsen framtogs med hjälp av resultatetsom stärkte insamlad innehåll i litteraturgenomgången.

Det är inte ovanligt att massmedia rapporterar om hur användningen av sociala medier orsakar negativa följder. Detta väckte vårt intresse och utifrån perspektivet sociala medier, valde vi därför att undersöka var gränserna går mellan det offentliga, det privata och arbetslivet. Initialt behandlas frågan om vad som anses tillhöra det privata respektive det offentliga, vilket åtföljs av frågorna om var arbetslivet befinner sig i relation till dessa och vad som kontrollerar dessa gränser. För att kunna undersöka, analysera och diskutera dessa frågor har vi genomfört en intervjustudie. Resultaten tyder på att gränserna är svårdefinierbara och att de är individuellt förankrade.

Denna uppsats fokuserar på huruvida sociala möten och relationer finns mellan särskolebarn och grundskolebarn, och hur de i så fall fungerar. För att få en förståelse för detta har vi gjort litteraturstudier och genomfört intervjuer med personal i de båda skolformerna på tre olika skolor.Uppsatsen innehåller en teoretisk bakgrund kring sociala möten och relationer, en historisk tillbakablick, samt definitioner av olika begrepp. Genom våra intervjuer har vi sett att sociala relationer mellan grund- och särskolebarn inte förekommer särskilt frekvent. Vi har kommit fram till att lokalintegrering inte leder till djupare relationer, men det skapar dock möten som leder till att barnen får ökad förståelse och acceptans för varandra..

Sociala medier har fått allt större betydelse när det gäller kommunikation mellan människor och för företag har explosionen av sociala medier inneburit både möjligheter och utmaningar. För att möta konsumenterna där de befinner sig har företag nu följt efter kunderna till de sociala medierna. I strävan efter att öka sin lönsamhet har företag tagit tillvara på sociala medier som en ny och effektiv e-handelskanal, en verksamhet som fått namnet social commerce. Social commerce är ett nytt fenomen i Sverige och handlar om försäljning av varor och tjänster via sociala medier. Vårt mål med denna studie är att undersöka anledningarna till varför några svenska företag har valt att använda sociala medier som en plattform för sin e-handel samt klargöra vad det är som gör att sociala medier är en lämplig plattform för e-handel.

Bakgrund: Sociala relationer på arbetsplatsen har en visad påverkan på trivsel och välbefinnande hos de inom arbetsplatsen. Det har i tidigare forskning setts ett samband mellan lojala underordnade som stannar längre inom företaget, med överordnade som uppskattar sina underordnade. Syfte: Studien belyser forskningen angående de sociala relationernas påverkan på trivsel, välmående och delaktighet. Hur man undviker och bemöter konflikter inom arbetsplatsen och hur detta påverkar deras upplevelse på arbetsplatsen. Metod: Det är en kvalitativ fallstudie med sju informanter, både män och kvinnor i åldern 20 till 60 år. Studien genomfördes på ett företag i Mellansverige. Resultat: I resultatet kunde vi se att de sociala relationerna på arbetsplatsen hade en stor påverkan på de anställdas välbefinnande och arbetstillfredsställelse.

Titel: Strategisk kriskommunikation 2.0? ? En uppsats om strategisk kriskommunikation i sociala medier. Författare: Joseph Borenstein. Uppdragsgivare: Cohn & Wolfe. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap.

Syfte: Vårt syfte är att öka förståelse för hur de olika motivationsfaktorerna självförverkligande, gemenskap och altruism (i samhällsfrågor) är motiverande för ledare i sociala företag till att driva deras företag.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där 10 olika ledare i sociala företag har blivit intervjuade. För att kunna dra slutsatser från empirin har vi använt oss av tematisk analys och öppen kodning.Resultat & slutsats: Efter studiens genomförande upptäckte vi olika sätt hur de tre teman påverkade ledare i sociala företags motivation. Vi såg även att gemenskap är den motivationsfaktor som påverkar en ledare i ett socialt företag på flest sätt, följt av självförverkligande och sedan altruism (i samhällsfrågor). Resultatet var förvånade då tidigare forskning mer förespråkar altruism som den motivationsfaktor som påverkar en ledare i sociala företag i störst utsträckning. Uppsatsens bidrag: Vi presenterar en ny vinkel till vad som motiverar en ledare i sociala företag än vad tidigare forskning har visat. Vårt resultat skapar en större och djupare förståelse till varför en person vill arbeta som ledare i ett socialt företag..

Syftet med denna studie är att synliggöra den förståelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. Här studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. Frågeställningarna som utforskas är: Hur används normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstås i relation till andra teoretiska begrepp?För att synliggöra den vardagsförståelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter används en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgångspunkt i normbegreppets synonymer och attribut.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur viktiga personer i barnets sociala omgivning, såsom förälder, förskole- och specialpedagoger och förskolechef, resonerar kring identifiering av barns svårigheter samt värdet av en tidigt fastställd ADHD- diagnos. På så sätt åsyftas en tydligare och en mer fördjupad förståelse, av den betydelse som tillskrivs tidig identifiering samt diagnostisering, erhållas. Sex stycken kvalitativa intervjuer har föredragits som undersökningsmetod. Utifrån studiens syfte har den kommit att bearbetas utifrån en humanvetenskaplig ansats, där inspiration hämtats från hermeneutiken.I resultatet framkommer att begreppen ADHD och diagnostisering används ytterst sällan inom förskolan. Diagnosens huvudsakliga förtjänst uppges vara att den bibringar förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.

Arbetstagare som uttrycker sig om sin arbetssituation via forum som sociala medier har blivit allt vanligare. Denna undersökning försöker svara på varför arbetstagare väljer att uttrycka sig om sin arbetssituation via detta forum och vilka konsekvenser detta kan få. Först har intervjuer med arbetstagare som uttryckt sig via sociala medier om sin arbetssituation genomförts. Därefter har vinjetter utformats utifrån resultatet från intervjuerna samt ett uppmärksammat fall i tidningen om just en sådan här händelse. Vinjetterna har sedan presenterats för en VD, en konsultchef med personalansvar och en fackombudsman för att kunna ta del av deras reaktioner på situationerna.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Dagens teknik erbjuder en mängd olika sätt för människor att kommunicera och interagera med varandra. Denna uppsats är en studie i bilddelning på sociala medier med fokus på amatörfotografers användande av tekniken i syfte för att nå ut med sina fotografier. Huvudfokus lades på vad för strategier de använde sig av, men även på användarnas olika målsättningar. Med hjälp av tidigare forskningsarbeten och djupgående intervjuer har vi lyckats återkoppla den egna empirin med våra teoretiska utgångspunkter och dragit slutsatsen att användandet av sociala medier i syftet för att nå ut med sina bilder till andra människor varierar väldigt stort från person till person. Hur tekniken används för detta syfte är därmed unikt för den individuelle användaren, dock har vi lyckats identifiera vissa likheter i användandet av sociala medier i dessa syften. .

Sociala medier har utvecklats enormt i och med internets utbredning. Teknikens framfart har medfört mer direkta kommunikationsmöjligheter för såväl privatpersoner som företag, något som uppmärksammats och utnyttjats för främjandet av kommunikation. De mediestrategier som tidigare varit vedertagna börjar i och med detta att ifrågasättas då sociala medier utgår från en plattare hierarki än tidigare medier. Detta medförde ett behov av uppdaterad forskning kring kommunikation inom sociala medier. De faktorer som var viktiga för kommunikation inom sociala medier mellan företag och kund belystes därför i denna rapport.

Studien syftar till att undersöka den ökade pressen på den personliga imagen på de sociala medieplattformarna Facebook och Instagram och studera hur stockholmare i åldrarna 20-30 uppfattar eventuella effekter av detta. Undersökningen har sin utgångspunkt i två vetenskapliga discipliner; medie- och kommunikationsvetenskap och psykologi och är baserad på fyra kvalitativa informantintervjuer och två fokusgruppintervjuer om fyra respektive fem gruppdeltagare. Datamaterialet har därefter transkriberats för att senare sammanställas med hjälp av ett kvalitativt analysschema. Tillämpad analysmetod är hermeneutisk meningstolkning som går ut på att analysera de separata delarna som skapar förutsättning för att förstå helheten. Analysschemat är därför uppdelat på fyra huvudteman: användarfrekvens, user gratifications, den personliga imagen på sociala medier samt psykologiska effekter av deltagandet på sociala medier.

Med detta examensarbete vill vi undersöka hur pojkar i gymnasieåldern använder sociala medier. Syftet med vårt arbete är att bidra med kunskap om deras användning av sociala medier, särskilt utifrån skolan. För att få svar på våra frågor har vi genomfört tio kvalitativa intervjuer med elever vid Samhällsprogrammet/medieinriktning och Individuella programmet. Elevernas svar och relevant litteratur utgör grunden för vårt examensarbete. Vi har kommit fram till att elevernas användning av sociala medier under skoldagen ser mycket olika ut och att detta beror främst på pojkarnas tillgång till it-teknik. I undersökningen har den ena skolans elever tillgång till egen dator genom ett så kallat en-till-en koncept, vilket gör att de är mer aktiva på nätet.