Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. För att tydliggöra arbetet kring grundsärskoleeleverna använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring inkluderingsbegreppet. Med hjälp av observationer och dokumentforskning gör vi en fallstudie för att vi vill se hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. I beskrivningarna av fallstudien använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att om alla tre aspekterna ska bli uppfyllda behöver den rumsliga aspekten ge möjlighet för både den didaktiska och sociala aspekten. Vi ser också att den didaktiska aspekten bidrar till att den sociala aspekten uppfylls.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av det sociala nätverkets betydelse i rehabiliteringsprocessen för kvinnor med förvärvad ryggmärgsskada. Intervjupersonerna bestod av fyra arbetsterapeuter som berättade om ett antal klientfall vardera vilket resulterade i totalt 11 klientfall. Datainsamlingen skedde genom narrativa intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: ?Stöd och förståelse från det sociala nätverket?, ?Motivation till rehabilitering genom det sociala nätverket?, ?Lära sig att utföra aktiviteter på ett nytt sätt genom det sociala nätverket? och ? Stöd från det sociala nätverket med aktiviteter?.

Sociala medier har de senaste åren expanderat med en enorm kraft. Facebook som startades år 2004 är idag världens största sociala media och har i dagsläget över 500 miljoner användare. Om ökningen av användare fortsätter som den gjorde under år 2010 så kommer det år 2012 finnas fler Facebookanvändare än det finns invånare i Europa. Detta gör att det känns oerhört intressant och relevant för oss som medie- och kommuni-kationsvetare att undersöka området.Syftet med uppsatsen är att med hjälp av aktiva samtal i fokusgrupper undersöka användningen av sociala medier via den nya tidens mobiltelefoner (smartphones). Detta är viktigt att studera på grund av att fenomenet sociala medier har blivit en viktig del för oss medie- och kommunikationsvetare och kommer vara en stor del i kommunikationsbran-schens framtid.Vi har använt oss av aktiva fokusgruppssamtal för att få fram svar på våra frågeställningar.Fokusgrupperna genererade ett tydligt resultat som visade att användarna ser den ökade tillgängligheten som den största faktorn till förändringen i deras användning.

Vårt arbete är ett utvecklingsarbete som vi genomfört i två förskoleklasser. I en tidigare kurs i vår utbildning kom vi i kontakt med två metoder "sociala berättelser och seriesamtal" som används inom neuropsykiatrin till personer med Autism,Asbergers syndrom, AD/HD 0sv. Det är skrivna och ritade små berättelser som förklarar både barnets beteende samt hur andra tänker och känner. Metoderna används för att arbeta bort ett oönskat beteende eller träna barnet i olika sociala sammanhang. Det visuella stödet i berättelserna tydliggör händelser och på så sätt skapar meningsfulla sammanhang för barnet.

Denna uppsats diskuterar marknadsföring genom sociala medier och hur detanvänds inom kultur- och musiksverige. Sociala medier är en av de plattformar där man kanse större och mindre aktörer som likvärdiga, då en stor budget inte nödvändigtvis ger förtur.Jag vill därför se närmare på hur och om mindre aktörer utnyttjar de sociala medierna och hurdet kan påverka större aktörers makt inom kultur- och musiksverige.Det är möjligt att det har skett ett maktskifte där vikten har flyttats från att ha tillräckligt storbudget till att känna rätt personer. Att kontakter och nytänk är det som väger starkast. Det kanverka till synes svårt att veta vad som egentligen krävs för att få en effektiv spridning av ettbudskap och om de tekniska förutsättningarna underlättat eller försvårat möjligheten föraktörer att etablera sig på marknaden.Detta kommer att diskuteras utifrån följande frågeställningar:Vilka sociala medier fungerar idag som effektiva och nödvändiga kanaler i mindreaktörers marknadsföring inom i svensk musik- och kulturindustri?Hur utbrett ochutvecklat är deras användande?Vilken roll spelar relationer och kontaktnät i användningen av sociala medier sommarknadsföringskanaler?Hur lyckas man med sin marknadsföring genom sociala medier?Hur har de sociala medierna påverkat stora respektive små aktörers positionering inomkultur- och musiksverige?.

Frågeställning: Hur tänker myndigheter om kommunikation till medborgare i förhållande tilldet nya sociala medielandskapet?Bakgrund: År 2010 kom Sveriges kommuner och landsting (SKL) ut med riktlinjer för hurmyndigheterna bör förhålla sig till sociala medier. Detta blev startskottet förmyndigheternas närvaro i de sociala medierna. Myndigheternas traditionellakommunikation har till stor del handlat om att informera genomenvägskommunikation. I och med de sociala mediernas intåg hartvåvägskommunikationen kommit att bli allt mer förekommande, något sommyndigheterna nu måste förhålla sig till.Syfte: Att utifrån ett relationsperspektiv, nå ökad förståelse genom attproblematisera kommuner och länsstyrelsers kommunikation via socialamedier i allmänhet, men även vid krissituationer.

Detta arbete är en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur några intervjuade lärare från en gymnasieskola i södra Norrland förhåller sig till sociala medier, hur dessa lärare uppfattar att sociala medier påverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. Frågeställningarna arbetet har utgått ifrån har berört gränsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lärare kan uppträda i sociala medier, hur lärare ser på vänskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tänkas medföra.För att besvara uppsatsens frågeställningar har intervjuer med sju anställda lärare på en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, är bland annat att samtliga lärare är överens om att lärares privatliv påverkar deras yrkesroll i viss mån. Ifråga om vad lärare kan göra i sociala medier, med åtanke på deras yrkesroll, var de flesta lärare överens om att brott mot skolans värdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men också att lärare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framställer sig själv i sociala medier. Gällande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lärares arbetsbörda ökar, samtidigt är vinningen att lärares förståelse för elever kan tillta..

Frågeställning: Vilken roll intar de sociala medierna i kommuners kommunikationsarbete?Bakgrund: De senaste åren har allt fler kommuner börjat använda sig av sociala medier. Detta ställer stora krav på kommunerna, att anpassa kommunikationen efter medborgarna och efter de nya medierna. Frågan är vilken funktion och roll de sociala medierna får i kommunernas kommunikationsarbete.Syfte: Att tillföra kunskaper om hur man kan förstå sociala medier  som mötesplats mellan kommuner och medborgare. Meningen med studien är att tillföra kunskaper såväl om syftena bakom närvaron som hur det fungerar i praktiken.Metod: Kvalititativa forskningsintervjuer med kommunikationsexperter på tre svenska kommuner och kvantitativ innehållsanalys av kommunernas Facebooksidor.Slutsats: Sociala medier används oftast för att föra ut information och i liten utsträckning för att interagera.

En massa människor vet vad sociala medier kan göra, det är nu dags att börja arbeta. - Rick Mans, Social Media Lead CapgeminiSyftet med uppsatsen är att klargöra hur sociala media kan bidra till att effektivisera företags internkommunikation, genom att undersöka vilka problem som upplevs finnas i dagsläget, vilka möjligheter sociala media erbjuder och om dessa möjligheter kan appliceras på problemen för att förbättra internkommunikationen. Studien är baserad på kvalitativ insamling av data genom sju djupintervjuer med experter inom området. Under studien har problematik med internkommunikation tagits fram och ställts mot experters syn på sociala medias egenskaper. Resultatet är att sociala media erbjuder både positiv och negativ påverkan på internkommunikationen.

Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn där de också lär sig att kommunicera, lösa konflikter, känna empati och medkänsla för andra barn. I leken tränas även barns allsidiga rörelsekompetens vilket krävs för att de ska känna trygghet och stärka sitt självförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken då de inte har en allsidig grundläggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lärare i Idrott och hälsa uppfattar någon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för erfarenheter och upplevelser av den sociala miljöns betydelse för aktiviteter i dagligt liv. För att studera detta intervjuades sju personer med reumatoid artrit (RA). Data analyserades parallellt med datainsamling utifrån en komparativ analysmetod. Resultatet visade ett komplext samspel mellan personen, den sociala miljön och aktiviteten vilket formade fyra kategorier: "sammanvävd aktivitet", "tillrättalagd aktivitet", "omfördelad aktivitet" och "initierad aktivitet". Resultatet bidrar med en förståelse för de olika aspekterna i den sociala miljön som främjar meningsfulla aktiviteter för informanterna.

Detta examensarbete är en utvärdering av den kvalitativa jämställdheten på en Individ och -familjeomsorgsavdelning. Som utgångspunkt för utvärderingen har vi använt oss av olika dokument som innehåller riktlinjer gällande jämställdhet. Den jämställdhet som oftast diskuteras, för personal i arbetslivet, idag är en kvantitativ jämställdhet med betoning på antal kvinnor och män. Vi vill därför lyfta fram den kvalitativa jämställdheten som en kvalitets ? och utvecklingsaspekt för organisationen och medborgaren.

Varbergs kommun har en vision. Visionen säger att kommunikationen i kommunen ska kännetecknas av öppenhet och enkelhet samt efterfråga medborgardialog och inflytande. I samband med framtagandet av visionen skapades en Facebooksida för att öka transparens och öppenhet mot medborgare.För detta krävs resurser och kompetens i kommunen som fortfarande är i ett utvecklingsstadie av visionen, där det saknas specifika riktlinjer och strategier för användandet av sociala medier.Frågan jag ville försöka besvara är hur olika verksamheter i kommunen förhåller sig till transparens och medborgardialog via sociala medier. För att svara på detta genomförde jag sju samtalsintervjuer med olika verksamhetschefer, vilka alla hade ett övergripande ansvar för användandet av sociala medier i sin verksamhet.Resultaten visar på en balansgång mellan att vara en kommun som vill ligga i framkanten vad gäller sociala medier, men som samtidigt måste förhålla sig till lagar och riktlinjer. Överlag visar intervjuerna på en positiv inställning till sociala medier, vars funktion för kommunen är att dela med sig av information och bjuda in medborgare till dialog.Genom att kommunen försöker vara mer transparent och låter medborgare ta del av information upplever de att de fått ett ökat förtroende.

Uppsatsen avser belysa och utveckla förståelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning är det intressant att utgå från ett målkonfliktsperspektiv, varpå verksamhetens intressenter även beaktas eftersom de påverkar organisationen och dess målsättningar. Studien påvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhålla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar målkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom är sociala och ekonomiska motiv vanligen konträra och orsakar begränsningar i verksamhetsstrukturen, varpå målkonflikter lättare uppstår. Det framgår att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hämmas av de begränsningar som de sociala motiven medför.

I Sverige får en person som lider av en allvarlig psykisk störning som begår ett brott inte dömas till fängelse utan döms istället till rättspsykiatrisk vård. För att alla aspekter av individens behov ska kunna tillgodoses samarbetar olika yrkesgrupper både i och utanför den rättspsykiatriska vården. Inom vården finns olika professioner som ska bidra med medicinska, psykologiska och sociala perspektiv på vårdbehovet. Denna studie undersöker och beskriver det professionella sociala arbetet genom att beskriva kuratorns roll och arbete i den rättspsykiatriska vården genom att söka svar på frågorna, vilka ramar finns kring arbetet, vilka arbetsuppgifter har kuratorn, vad kuratorns roll är i samarbetet med andra och vilka perspektiv ligger till grund för kuratorns arbete. Vid genomförandet av studien användes en kvalitativ metod där intervjuer gjordes med fem kuratorer verksamma i både den slutna rättspsykiatriska vården och på en rättspsykiatrisk öppenvårdsmottagning, även annan relevant skriftlig information och litteratur används för att belysa studiens syfte.