I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa.

Sociala medier innebär både stora hot och möjligheter. Möjligheterna är större än någonsin för organisationer att interagera med sina intressenter och utifrån det bygga starka relationer. Samtidigt innebär den snabba spridning av information som sociala medier innebär ett hot för organisationer. I sociala medier kan ett rykte eller missnöje uppstå väldigt snabbt och bli en sanning som orsakar stor skada för ett företag och ett varumärke. Syftet är att belysa och problematisera hur företag använder sociala medier i sin kriskommunikation. Syftet bröts ner i tre frågeställningar:Hur använder Parken Zoo Facebook i sin kriskommunikation?Hur utvecklas kriskommunikationen i de olika faserna förebyggande-, förberedelse-, akut-, återhämtnings- och lärofasen?Vilken roll spelar Facebook i dessa faser? De teoretiska ramverken som har använts i uppsatsen är krisens olika faser och relationsskapande.

Denna uppsats behandlar publiceringen av bilder av döda på sociala nätverk. Forskningsfrågan är vad som karakteriserar publiceringen av dödsbilder på sociala nätverk vad avser just framställningen av bilderna. Den teoretiska bakgrunden är i huvudsak David Campbells teorier kring hur publicering av bilder av lidande och död styrs genom tre etiskt normativa regulatorer. Metoden är semiotisk analys och i tre fallstudier fastslås att publiceringarna är otypiska främst för att de förekommer medan det är mycket ovanligt att se publiceringar av denna typ i traditionella medier. Bilderna uppfyller inte rådande standard i medieindustrin vad gäller smakfullhet och anständighet.

Studiens syfte var att undersöka det mentala välbefinnandet hos högskolestudenter vid en sjöfartshögskola i Sverige, och att jämföra det mentala välbefinnandet mellan utvalda kategorier av studenter. Studien undersökte huruvida de studenterna med tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss upplevde ett större mentalt välbefinnande än de studenter utan tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss. Det gjordes genom Antonovskys livsfrågeformulär, Känslan av Sammanhang (KASAM). Totalt 109 av 114 studenter fyllde i Antonovskys livsfrågeformulär. Resultatet visade att studenternas medelvärde på 130 KASAM-poäng låg inom gränserna för ett gott mentalt välbefinnande, men var under värdet vad som anses normalt.

Studiens syfte är att undersöka ungdomars sociala medieanvändande och hur dessa påverkar dem då de är online och offline. Det som studien fokuserar på är införlivande av tillhörighetskänslor, kollektiv självkänsla och bekräftelse via sociala medier hos informanterna. Det är en kvalitativ metod som används i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras och kopplas till tidigare forskning samt Richard Jenkins teori om social identitet vilken inkluderar begrepp som grupper, kategorisering, institutionalisering, habitualisation, identifikation, självbild och offentlig image. Även Berger och Luckmanns begrepp face-to-face interaktion och socialisationsprocess används i analysen samt begrepp som berör internetberoende.Det empiriska materialet analyseras enligt hermeneutiska principer, och visar på att alla informanterna tar del av sociala medier varje dag.

Syftet med studien var att undersöka om förskollärare använder sig av några strategier för att hjälpa barn med samspelssvårigheter in i lek, och att upprätthålla lek. Jag ville därför också se om, och i sådana fall hur, de kommer till slutsatsen att ett barn har samspelssvårigheter.  De  metoder  som  valdes  för  arbetet  var  en  webbenkät,  intervjuer av  sex  förskollärare  och  av två  specialpedagoger.  För  att  komplettera  data  samlades  och  analyserades  också  de strukturerade underlag som de intervjuade förskollärarna beskrev att de använde sig av i sina respektive verksamheter för observation, dokumentation och reflektion.  Slutsatsen  är  att  det  finns  flera  strategier  representerade  bland  de  intervjuade  som  syftar  till att, på ett eller annat sätt, hjälpa barn till bättre samspel och lek. Bland flera finns till exempel strategier  som  bygger  på  att  förskolläraren  tolkar  och  tydliggör  samspelets  mekanismer, arrangerar  tillfällen  för mindre  sociala  sammanhang  och  verkar  för  tydlighet  och  trygghet  i förskolan.

Interdisciplinär uppsats, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs/SIS133VT13Handledare: Lena Rogström.

Titel: Med rätt teknik? en studie av ingenjörers inställning till rekrytering via sociala medierFörfattare: Siri JagstedtUppdragsgivare: PS PartnerHandledare: Malin SveningssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500Termin: HT-12Antal ord/sidor: 20 000 ord / 50 sidor exklusive bilagaSyfte: Syftet är att undersöka hur ingenjörer ser på arbete och rekrytering i relation till sociala medier.Metod: Kvalitativa, semi-strukturerade samtalsintervjuerMaterial: Analys av åtta samtalsintervjuer med ingenjörer och ingenjörsstudenter med olika utbildningsinriktning.Huvudresultat: Studien visar att ingenjörerna är positivt inställda till rekrytering via sociala medier, så länge annonsering och tilltal sker inom vissa ramar, med hänsyn taget till den privata sfären och individuella intressen.För de ingenjörer som har några års arbetslivserfarenhet är det viktigt att skilja på privatliv och yrkesliv. Detta medför bland annat en praktisk uppdelning av kontaktnäten mellan olika sociala nätverk.Arbetsmarknadens stora efterfrågan på ingenjörer gör att få upplever att de aktivt behöver söka jobb. Ingenjörerna försöker däremot hålla sig uppdaterade om arbetsmarknaden, om någon väldigt lockandetjänst skulle dyka upp. För att de skall bli intresserade av en annons krävs att innehållet känns väl anpassat till den personliga profilen samt att annonsen känns exklusiv och lättillgänglig.

Idag har verktygen och strategierna för att kommunicera med kunderna förändrats mycket sedan de sociala medierna blev en trend inom den virtuella världen. Utvecklandet av de sociala medierna har visat sig kräva en förståelse huruvida information, underhållning och handel kan sammanlänkas då det inte längre endast är företagen som kan sprida ett budskap till kunderna. Forskare menar att de sociala medierna har kommit att bli en hybrid av marknadsföringsmixen då de via de traditionella sätten endast varit möjligt att samtala företag till kund och numera tillåter de sociala medierna kunder att samtala med varandra, vilket kan skapa risker såväl som möjligheter för företagen.Syftet med denna studie har varit att finna hur företag använder de sociala medierna som ett verktyg inom marknadskommunikation samt att undersöka huruvida företag skapar nära relationer via de sociala medierna. Syftet har även varit att belysa de risker företag uppfattar i och med användandet av sociala medier. Jag har valt att undersöka tre stycken forskningsfrågor där den första av dem ämnat till att svara på hur företag använder de sociala medierna som ett verktyg inom marknadskommunikation.

Syfte: Studiens syfte är att synliggöra några pedagogers förhållningssätt, strategier och metoder kring barn som beskrivs ha samspelssvårigheter i förskolan. De frågeställningar studien utgår ifrån är: ? Vilken förståelse och kunskap har pedagogerna när det gäller barn i samspelssvårigheter? ? Hur ger pedagogerna barnen stöd i att bli mer delaktiga i lek och vardagliga aktiviteter i interaktion med andra barn och vuxna? ? Hur beskriver pedagogerna sin samverkan till vårdnadshavarna?? Hur beskriver pedagogerna det externa stödet gällande arbetet med barn i samspelssvårigheter?Teori: Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, där man ser att den rådande kulturen och de sociala miljöförhållandena påverkar barns inlärning ? utvecklingsprocess. Imsen (2006) skriver att Vygotskij anser att den intellektuella utvecklingen och tänkandet tar sin utgångspunkt i social aktivitet. Han menar att inget lärande sker utan att individen samspelar med den sociala omgivningen, både i och utanför skolan (Imsen, 2006).

I Sverige har uppemot 700 000 människor kronisk obstruktiv lungsjukdom och antalet människor som drabbas ökar varje år. Människor med KOL har en försämrad andningsfunktion som hos många bidrar till en försämrad livskvalitet. Andningssvårigheter som förekommer kan få människan att bland annat uppleva smärta och ångest och dessa orsakar ett lidande. Eftersom sjuksköterskan har i uppgift att minska patientens lidande och främja hälsan är det viktigt att sjuksköterskan har kännedom om patientens uppfattningar och upplevelser av att leva med KOL. Syftet med studien är därför att beskriva patienters upplevelser av att leva med KOL.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgångspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn på deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera på huruvida känslan av sammanhang och egenmakt främjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

SyfteUppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur små och medelstora klädföretag med försäljning från fysiska butiker som kärnverksamhet kan arbeta med de sociala medierna för att få sin marknadsföring att nå ut till kunden på bästa möjliga sätt och se om det finns några mönster när det kommer till planeringen före, under och efter arbetet. Till detta syfte har jag arbetat mot tre frågor:? Hur når ett företag ut till kunden på bästa sätt på de sociala medierna?? Hur uppmärksammas företaget av kunden på bästa möjliga sätt?? Utvärderas resultatet av de aktiviteter som sker på de sociala medierna?MetodFör att komma mer på djupet inom ämnet har jag valt att anta en kvalitativ forskningsmetod som kommit att anta en abduktiv ansats. Det empiriska material jag samlat för arbetet är från sex respondenter från fem företag som alla är insatta och har betydande roller i det jag valt att studera. Tre av dessa har jag intervjuat ansikte mot ansikte och de två andra har jag intervjuat via telefon.

Högkänsliga personer sägs registrera fler nyanser i sin omgivning än andra människor och även bearbeta och reflektera kring intrycken på ett djupare sätt. Därför kan de också ibland bli överstimulerade av alla sinnesintryck. Syftet med denna studie var att undersöka vad det kan innebära att leva som högkänslig. Med hjälp av kvalitativa intervjuer som hölls via chattprogrammet Skype samlades information in från elva högkänsliga personer. Samtliga deltagare var medlemmar i SFH, Sveriges Förening för Högkänsliga.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur den sociala situationen kan se ut för tonårstjejer på Perus landsbygd, utifrån tjejerna som deltog i fokusgruppen på Arequipas landsbygd. Tanken är att undersöka hur tjejernas klass, ålder, etnicitet och kön kan påverka deras möjligheter att uttrycka sig och höras samt ta reda på vilka utmaningar de kan möta i samhället p g a att de är barn, flickor, fattiga och hör till en av Perus ursprungsbefolkningar. Sist vill jag ta reda hur tonårstjejer som deltog i fokusgruppen på landsbygden i Arequipa definierar sin egna sociala situation och hur de uttrycker sina åsikter och behov.Mina frågeställningar är: Hur ser tonårstjejernas sociala situation ut på Perus landsbygd, med fokus på Arequipas landsbygd och utifrån fokusgruppens deltagare? Hur påverkar klass, ålder, etnicitet och kön tjejernas möjligheter att uttrycka sig och höras, med utgångspunkt i fokusgruppens deltagare?För att uppnå mitt syfte åkte jag till mitt hemland Peru och forskade på plats om tjejernas sociala situation på Arequipas landsbygd. Jag intervjuade fyra personer som arbetar med sociala projekt inom biståndsvärlden, genomförde en fokusgrupp med åtta tjejer på Arequipas landsbygd samt samlade övergripande statistiskt material för att beskriva tjejernas sociala situation i Peru med fokus på fyra olika områden.Resultaten visar att tjejernas sociala situation är begränsad men ändå med några tecken på förbättringar i en positiv riktining.