ForskningsfrÄgorPÄ vilka sÀtt visar företag inom detaljhandeln tillit eller brist pÄ tillit till sina kunder i servicelandskap?PÄ vilka sÀtt upplever kunder att företags visade tillit eller brist pÄ tillit i servicelandskap pÄverkar deras relationer med företagen?SyfteSyftet med uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för hur kunders relationer med företag inom detaljhandeln pÄverkas av om företag visar tillit eller brist pÄ tillit i servicelandskap. Det kommer att uppnÄs genom att analysera servicelandskaps utformning samt kunders upplevelser av hur företag visar eller inte visar förtroende för sina kunder i servicelandskap.MetodUppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ undersökningsmetod och prÀglas av en abduktiv ansats. Eftersom syftet berör de tre huvudbegreppen servicelandskap, tillit och relationer har respektive begrepp behandlats under enskilda kapitel. I varje kapitel som behandlar respektive begrepp presenteras teori och en analys av empirin som har samlats in med stöd av fokusgrupper samt semi-strukturerade intervjuer.SlutsatsFöretag inom detaljhandeln visar brist pÄ tillit till sina kunder i servicelandskapen frÀmst genom inlÄsta varor, övervakningskameror samt att lÄta personalen övervaka kunderna.

Delaktighet och inflytande Àr en grundförutsÀttning för folkhÀlsa dÀr gemenskap, sociala relationer och socialt kapital Àr viktigt för en individs vÀlmÄende. Det Àr viktigt för att individer ska kÀnna sammanhang och uppleva att de kan pÄverka de egna livsvillkoren. Ungdomar har rÀtt att pÄ samma sÀtt som vuxna delge sina Äsikter i ett demokratiskt samhÀlle. Inflytandeforum för ungdomar anses vara ett medel för att sÀkerstÀlla att ungdomars perspektiv uppmÀrksammas. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i ett specifikt ungdomsrÄd upplever delaktighet och inflytande, i utveckling av kommunal verksamhet utifrÄn ett hÀlsofrÀmjade perspektiv.

Detta arbete Àr en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur nÄgra intervjuade lÀrare frÄn en gymnasieskola i södra Norrland förhÄller sig till sociala medier, hur dessa lÀrare uppfattar att sociala medier pÄverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. FrÄgestÀllningarna arbetet har utgÄtt ifrÄn har berört grÀnsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lÀrare kan upptrÀda i sociala medier, hur lÀrare ser pÄ vÀnskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tÀnkas medföra.För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar har intervjuer med sju anstÀllda lÀrare pÄ en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, Àr bland annat att samtliga lÀrare Àr överens om att lÀrares privatliv pÄverkar deras yrkesroll i viss mÄn. IfrÄga om vad lÀrare kan göra i sociala medier, med Ätanke pÄ deras yrkesroll, var de flesta lÀrare överens om att brott mot skolans vÀrdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men ocksÄ att lÀrare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framstÀller sig sjÀlv i sociala medier. GÀllande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lÀrares arbetsbörda ökar, samtidigt Àr vinningen att lÀrares förstÄelse för elever kan tillta..

Denna studie syftar till att studera hur fo?re detta kriminella va?ljer att framsta?lla sig sja?lva genom sina livsbera?ttelser. Vi a?mnar underso?ka ungdomar som har ett kriminellt liv bakom sig, genom att lyssna pa? deras livshistorier. Genom dessa bera?ttelser vill vi fa? fram vilka faktorer respondenterna anser varit va?sentliga under deras va?g genom det kriminella och vilka va?ndpunkter som funnits under denna tid.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Bakgrund: Interorganisatoriska relationer har pÄ senare tid fÄtt en ökad uppmÀrksamhet inom forskningen och vikten av relationerna har blivit mer tydlig. Vidare finns det ett flertal kvalitativa studier inom IOR och omrÄdet Àr sÄledes redo för en kvantitativ studie.Problemformulering: Hur ser styrningen av leverantörerna ut hos svenska företag och vilken inverkan har transaktionsvariablerna samt beroendeförhÄllandet?Syfte: Att vidareutveckla och stÀrka forskningen av sambanden inom interorganisatoriska relationer. Vidar Àmnar uppsatsen att ge en bÀttre bild över hur svenska företag styr mot sina leverantörerMetod: Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i aktuell ekonomistyrningsforskning av interorganisatoriska relationer. Uppsatsen har ett positivistiskt förhÄllningssÀtt dÄ hypoteser först formuleras och sedan genom empirisk prövning testas.

Titel: VĂ„ld i nĂ€ra relationer ? Sjuksköterskors erfarenheter av att möta vĂ„ldsutsatta kvinnor, en systematisk litteraturstudie.Bakgrund: År 2011 anmĂ€lde 12 471 kvinnor att de blivit utsatta för vĂ„ld i en nĂ€ra relation. Skador som vĂ„ldsutsatta kvinnor drabbas av Ă€r allt frĂ„n psykiska besvĂ€r till svĂ„ra fysiska skador. MĂ„nga av dessa kvinnor behöver komma i kontakt med sjukvĂ„rden och sjuksköterskor i olika organisationer.Syfte: Syftet med litteraturstudien Ă€r att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta kvinnor som utsĂ€tts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer.Metod: En systematisk litteraturstudie dĂ€r inkluderade studier granskades och kvalitetsbedömdes. Resultaten analyserades och tematiserades utifrĂ„n likheter och skillnader.Resultat: Huvudresultatet pĂ„visade sjuksköterskornas kĂ€nslomĂ€ssiga svĂ„righeter att möta kvinnor som utsĂ€tts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer, dĂ„ det bland annat pĂ„verkade sjuksköterskans privatliv.

FrÄgestÀllning: Vilken roll intar de sociala medierna i kommuners kommunikationsarbete?Bakgrund: De senaste Ären har allt fler kommuner börjat anvÀnda sig av sociala medier. Detta stÀller stora krav pÄ kommunerna, att anpassa kommunikationen efter medborgarna och efter de nya medierna. FrÄgan Àr vilken funktion och roll de sociala medierna fÄr i kommunernas kommunikationsarbete.Syfte: Att tillföra kunskaper om hur man kan förstÄ sociala medier  som mötesplats mellan kommuner och medborgare. Meningen med studien Àr att tillföra kunskaper sÄvÀl om syftena bakom nÀrvaron som hur det fungerar i praktiken.Metod: Kvalititativa forskningsintervjuer med kommunikationsexperter pÄ tre svenska kommuner och kvantitativ innehÄllsanalys av kommunernas Facebooksidor.Slutsats: Sociala medier anvÀnds oftast för att föra ut information och i liten utstrÀckning för att interagera.

En massa mÀnniskor vet vad sociala medier kan göra, det Àr nu dags att börja arbeta. - Rick Mans, Social Media Lead CapgeminiSyftet med uppsatsen Àr att klargöra hur sociala media kan bidra till att effektivisera företags internkommunikation, genom att undersöka vilka problem som upplevs finnas i dagslÀget, vilka möjligheter sociala media erbjuder och om dessa möjligheter kan appliceras pÄ problemen för att förbÀttra internkommunikationen. Studien Àr baserad pÄ kvalitativ insamling av data genom sju djupintervjuer med experter inom omrÄdet. Under studien har problematik med internkommunikation tagits fram och stÀllts mot experters syn pÄ sociala medias egenskaper. Resultatet Àr att sociala media erbjuder bÄde positiv och negativ pÄverkan pÄ internkommunikationen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogens roll i samspelet med elever med beteendeproblem. Vi ville Àven undersöka vilka resurser pedagogen gavs för att kunna utföra sitt uppdrag vilket innefattar en vidare syn som social omsorg, lÀrande och fostran samt att det handlar om medmÀnskliga relationer. Efter som rektorerna bÄde ges och ger resurser ville vi ocksÄ undersöka hur de sÄg pÄ pedagogens uppgift. Vi har anvÀnt oss av litteraturstudier och intervjuer. Den litteratur vi har lÀst i Àmnet har belyst hur viktigt det Àr med relationer, samspel, fostran och skolans uppdrag av social omsorg och lÀrande.

Med frÄganVar finns trÀjuntan som ingÄng och övergripande ramfrÄga behandlar den hÀr undersökningen frÄgestÀllningarna Hur ser relationer till tradition ut hos mÀnniskor som trÀffas i grupp för att slöjda i materialen trÀ och textil och Hur skapas kunskaper i slöjdgrupper som arbetar i materialen trÀ och/eller textil? Undersökningen har syftat till att ta reda pÄ om materialet trÀ har samma funktion som det textila materialet i att förena mÀnniskor i motsvarigheter till vad vi kallar syjunta. Undersökningen har dÀrutöver behandlat frÄgor kring varför mÀnniskor vÀljer att trÀffas pÄ ett sÄdant sÀtt, hur relationer till materialet ser ut och vad tradition spelar för roll för denna form av verksamhet. Genom en kort historisk tillbakablick har undersökningen försökt hitta sy- och trÀjuntornas historiska ursprung. Etnografisk metod har anvÀnts för datainsamling, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer, samtal och intervjuer med deltagare i sex olika slöjdgrupper i Mellansverige.

DÄ hunden har blivit en allt större del i mÀnniskans liv och Àr en vÀxande mÄlgrupp, vill vi undersöka hur svenska hundÀgare ser pÄ att resa med sin hund inom Sverige, speciellt vad de har för Äsikter om hundvÀnliga hotell.Den data vi har samlat in Àr frÄn en enkÀtundersökning gjord pÄ 522 hundÀgare i Sverige. VÄrt huvudsakliga mÄl med denna studie Àr att se om det finns en marknad för fler hundvÀnliga hotell i Sverige och hur kommunikationen mellan hotellen och hundÀgarna fungerar. Vi tror att hotellen kan dra nytta av resultatet frÄn denna studie.Resultatet visar pÄ att det finns ett behov av fler hundvÀnliga hotell i Sverige. Dock verkar det största problemet ligga i kommunikationen mellan hotellen och hundÀgarna. Eftersom hundÀgarna kÀnner att det finns en brist i informationen, om vilka hotell som tillÄter hundar.

Syftet med studien var att fÄ ökad förstÄelse för erfarenheter och upplevelser av den sociala miljöns betydelse för aktiviteter i dagligt liv. För att studera detta intervjuades sju personer med reumatoid artrit (RA). Data analyserades parallellt med datainsamling utifrÄn en komparativ analysmetod. Resultatet visade ett komplext samspel mellan personen, den sociala miljön och aktiviteten vilket formade fyra kategorier: "sammanvÀvd aktivitet", "tillrÀttalagd aktivitet", "omfördelad aktivitet" och "initierad aktivitet". Resultatet bidrar med en förstÄelse för de olika aspekterna i den sociala miljön som frÀmjar meningsfulla aktiviteter för informanterna.

Varbergs kommun har en vision. Visionen sĂ€ger att kommunikationen i kommunen ska kĂ€nnetecknas av öppenhet och enkelhet samt efterfrĂ„ga medborgardialog och inflytande. I samband med framtagandet av visionen skapades en Facebooksida för att öka transparens och öppenhet mot medborgare.För detta krĂ€vs resurser och kompetens i kommunen som fortfarande Ă€r i ett utvecklingsstadie av visionen, dĂ€r det saknas specifika riktlinjer och strategier för anvĂ€ndandet av sociala medier.FrĂ„gan jag ville försöka besvara Ă€r hur olika verksamheter i kommunen förhĂ„ller sig till transparens och medborgardialog via sociala medier. För att svara pĂ„ detta genomförde jag sju samtalsintervjuer med olika verksamhetschefer, vilka alla hade ett övergripande ansvar för anvĂ€ndandet av sociala medier i sin verksamhet.Resultaten visar pĂ„ en balansgĂ„ng mellan att vara en kommun som vill ligga i framkanten vad gĂ€ller sociala medier, men som samtidigt mĂ„ste förhĂ„lla sig till lagar och riktlinjer. Överlag visar intervjuerna pĂ„ en positiv instĂ€llning till sociala medier, vars funktion för kommunen Ă€r att dela med sig av information och bjuda in medborgare till dialog.Genom att kommunen försöker vara mer transparent och lĂ„ter medborgare ta del av information upplever de att de fĂ„tt ett ökat förtroende.

Denna uppsats utgÄr frÄn tidigare forskning som har konstaterat fyra huvudsakliga faktorer som bidragit till uppkomsten av ensamhetskÀnslor, dessa Àr ?utan nÀrrelation?, ?otillrÀckliga vÀnskapsband?, ?avvikande? och ?alienerad?. De tvÄ faktorerna ?utan nÀrrelation? och ?otillrÀckliga vÀnskapsband? behandlas under samma tema i uppsatsen. Syftet Àr att utifrÄn dessa faktorer förklara hur kÀnslor av ensamhet kan uppstÄ i samhÀllet.