Syftet med denna studie Àr att undersöka hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö dÀr grundsÀrskola, grundskola och fritidshem finns. För att tydliggöra arbetet kring grundsÀrskoleeleverna anvÀnder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring inkluderingsbegreppet. Med hjÀlp av observationer och dokumentforskning gör vi en fallstudie för att vi vill se hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö dÀr grundsÀrskola, grundskola och fritidshem finns. I beskrivningarna av fallstudien anvÀnder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att om alla tre aspekterna ska bli uppfyllda behöver den rumsliga aspekten ge möjlighet för bÄde den didaktiska och sociala aspekten. Vi ser ocksÄ att den didaktiska aspekten bidrar till att den sociala aspekten uppfylls.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av det sociala nÀtverkets betydelse i rehabiliteringsprocessen för kvinnor med förvÀrvad ryggmÀrgsskada. Intervjupersonerna bestod av fyra arbetsterapeuter som berÀttade om ett antal klientfall vardera vilket resulterade i totalt 11 klientfall. Datainsamlingen skedde genom narrativa intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: ?Stöd och förstÄelse frÄn det sociala nÀtverket?, ?Motivation till rehabilitering genom det sociala nÀtverket?, ?LÀra sig att utföra aktiviteter pÄ ett nytt sÀtt genom det sociala nÀtverket? och ? Stöd frÄn det sociala nÀtverket med aktiviteter?.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till en ökad förstÄelse för hur lÀrande sker inom en projektgrupp och vilka sociala och organisatoriska konsekvenser lÀrandet fÄr för arbetet. Vi har sett att olika sorters lÀrande uppstÄr i olika situationer och dessa leder till varierande former av kunskap. Kunskap vÀrderas olika beroende pÄ de antaganden som styr organisationen och högre vÀrderad kunskap tenderar att uppmÀrksammas mer Àn annan kunskap. Relationer Àr en förutsÀttning för lÀrande och hur dessa uppstÄr och förÀndras beror pÄ tre faktorer vi sett; trygghet, status och tid. Dessa tre faktorer pÄverkar i sin tur arbetetsuppgifter och arbetsfördelning i gruppen pÄ olika sÀtt..

Sociala medier har de senaste Ären expanderat med en enorm kraft. Facebook som startades Är 2004 Àr idag vÀrldens största sociala media och har i dagslÀget över 500 miljoner anvÀndare. Om ökningen av anvÀndare fortsÀtter som den gjorde under Är 2010 sÄ kommer det Är 2012 finnas fler FacebookanvÀndare Àn det finns invÄnare i Europa. Detta gör att det kÀnns oerhört intressant och relevant för oss som medie- och kommuni-kationsvetare att undersöka omrÄdet.Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av aktiva samtal i fokusgrupper undersöka anvÀndningen av sociala medier via den nya tidens mobiltelefoner (smartphones). Detta Àr viktigt att studera pÄ grund av att fenomenet sociala medier har blivit en viktig del för oss medie- och kommunikationsvetare och kommer vara en stor del i kommunikationsbran-schens framtid.Vi har anvÀnt oss av aktiva fokusgruppssamtal för att fÄ fram svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Fokusgrupperna genererade ett tydligt resultat som visade att anvÀndarna ser den ökade tillgÀngligheten som den största faktorn till förÀndringen i deras anvÀndning.

Bakgrund: Humor har lÀnge ansetts som nÄgot vÀlgörande och har under de senaste decennierna blivit ett Àmne som det forskas allt mer om, trots detta förefaller det inte finnas nog med evidens för att implementera humor som ett verktyg inom dagens sjukvÄrd trots de hÀlsofrÀmjande egenskaper humor anses besitta.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att belysa humorns betydelse inom omvÄrdnaden.Metod: En litteraturstudie dÀr materialet frÄn tio kvalitativa studier analyserades.Resultat: Resultatet presenteras i form av fem teman: humor förmedlar budskap, humor bygger goda relationer, humor som terapeutisk lek, humor som ett verktyg för att uppehÄlla rollen som den goda patienten samt nÀr humor inte givit önskat resultat. Resultatet visar att humor Àr ett effektivt instrument för att stÀrka och skapa sociala relationer samt att humor har en hÀlsofrÀmjande verkan, men Àven att humor mÄste anvÀndas med tillförsikt dÄ om det anvÀnds fel Àven kan skada en social relation.Klinisk betydelse: Humor Àr ett bra instrument för att stÀrka patient-sjuksköterskerelationen och för att frÀmja god hÀlsa i omvÄrdnaden. Det finns behov av mer forskning pÄ Àmnet humor för att stÀrka dess evidens som ett anvÀndbart instrument.Slutsats: Humor Àr anvÀndbart för bÄde patienter och sjuksköterskor som kan brukas i mÄnga syften inom omvÄrdnaden..

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktÀr har mycket stor betydelse nÀr det gÀller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera pÄ detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivÄrd, socialtjÀnst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar.

VÄrt arbete Àr ett utvecklingsarbete som vi genomfört i tvÄ förskoleklasser. I en tidigare kurs i vÄr utbildning kom vi i kontakt med tvÄ metoder "sociala berÀttelser och seriesamtal" som anvÀnds inom neuropsykiatrin till personer med Autism,Asbergers syndrom, AD/HD 0sv. Det Àr skrivna och ritade smÄ berÀttelser som förklarar bÄde barnets beteende samt hur andra tÀnker och kÀnner. Metoderna anvÀnds för att arbeta bort ett oönskat beteende eller trÀna barnet i olika sociala sammanhang. Det visuella stödet i berÀttelserna tydliggör hÀndelser och pÄ sÄ sÀtt skapar meningsfulla sammanhang för barnet.

MÄnga kvinnor i Sverige kÀnner sig otrygga och rÀdda för att röra sig utomhus under dygnets mörka timmar. De Àr rÀdda för att bli överfallna och skadade. Men den farligaste platsen för en kvinna Àr i hennes eget hem. Enligt en Amnestyrapport frÄn 2004 anmÀldes, Är 2003, 22 400 fall av kvinnomisshandel. Drygt 11 000 av dessa skedde i nÀra relationer.

Sociala nÀtverk har lÀnge varit ett viktigt forum för InternetanvÀndare över hela vÀrlden, och det nÀtverk som vÀxer fortast heter Facebook och hade i mars 2009 över 200 miljoner aktiva anvÀndare. PÄ Facebook publiceras dagligen mÀngder av information i form av bilder, filmer och konversationer som visar upp för omvÀrlden vilka vi Àr och vilka relationer vi har till andra mÀnniskor. Jag har i min uppsats talat med sex unga vuxna, tre killar och tre tjejer om hur de upplever och brukar Facebook. Uppsatsen behandlar hur identitet skapas och upprÀtthÄlls samt lyfter fram de problem som kan uppstÄ nÀr bilder och information publiceras offentligt. Jag tittar Àven pÄ om det framkommer nÄgra skillnader i hur de medverkande ser pÄ Facebook och dess funktioner beroende av kön.

Varje Är insjuknar ca 30 000 personer i Sverige i stroke. Stroke Àr ett samlingsnamn för hjÀrninfarkt och hjÀrnblödning. Stroke pÄverkar sÄvÀl fysiska som psykiska funktioner. Komplikationerna till stroke Àr svÄra. Det finns flera riskfaktorer för stroke av vilka vissa kan förebyggas och behandlas.

Denna kvalitativa studie hade som syfte att beskriva nÄgraDenna kvalitativa studie hade som syfte att beskriva nÄgra neurologiskt funktionsnedsattas aktiviteter som rör relationer/sexualitet och deras upplevelse av hjÀlp i relationsaktiviteter. Semistrukturerade intervjuer, genom epostintervjuer, gjordes med 8 personer pÄ Internetsidan www.funktionshinder.se genom sidans egen e-postfunktion. Analysen gjordes med manifest innehÄllsanalys. Studien belyste dels de aktiviteter som var viktiga för dessa personer och dels att ett fÄtal hade fÄtt hjÀlp av arbetsterapeut med frÄgor och aktiviteter relaterade till sexualitet och relationer. Majoriteten av intervjupersonerna hade velat fÄ hjÀlp oavsett vilken yrkesgrupp som gav hjÀlpen, kunskap var viktigare Àn yrke.

Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer ser pÄ familjer, sin egen och andras. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom frÄn familjer med olikkönade och sammanboende förÀldrar som fÄtt barn pÄ egen hand, nedan kallade relationsbarn, och övriga elva kom frÄn familjer med en frivilligt ensamstÄende mamma som skaffat barn med hjÀlp av assisterad befruktning, nedan kallade femmisbarn. Barnens Älder varierade frÄn tre Är och tio mÄnader till nio Är och nio mÄnader. Studien kan ses som en del av barndomsforskningen, dÀr barns ses som kompetenta aktörer vars röster förtjÀnar att lyftas fram. En semistrukturerad intervjuguide lÄg till grund för intervjuerna dÀr barnen ombads att mÄla sin egen och en annan familj.

Bakgrund: AnvÀndning av djur i vÄrden har visat sig ge mÄnga positiva effekter pÄ mÀnniskan. Oavsett mÀnniskors Älder och tillstÄnd kan djur bidra med att förbÀttra psykiska, fysiska och sociala funktioner. Bra bemötande, personcentrerat förhÄllningssÀtt och goda mellanmÀnskliga relationer krÀvs för att kunna ge god omsorg. NÀrhet och tillhörighet Àr en del av de grundlÀggande mÀnskliga behoven. Livskvalitet handlar om hur individen vÀrderar sitt psykiska, fysiska och sociala vÀlbefinnande och att förbÀttra livskvalitet kan ofta ses som mÄlet med omvÄrdnaden.Syfte: Att beskriva hur djurassisterade interventioner pÄverkar hÀlsorelaterad livskvalitet hos vÄrdtagare.Metod: Deduktiv litteraturöversikt genomfördes med nio kvantitativa artiklar.

Eleverna i denna studie gÄr naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar pÄ elevernas berÀttelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte Àr att visa pÄ den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas sjÀlvkÀnsla, sjÀlvförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan pÄverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lÀrande.Studiens syfte Àr att belysa om gymnasieungdomar pÄ naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgÀnget med sina hundar. Genom umgÀnget med djur blir mÄnga fysiska och psykiska behov tillfredsstÀllda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgÀnget med djuren för med sig, Àr viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nÄ de uppsatta mÄlen inom skolan.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.