Syftet med uppsatsen är att belysa hur en individs liv kan påverkas av att växa upp med en missbrukande förälder. Utifrån en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppväxt, deras sj?älvkänsla och de sociala relationer de har idag. Vår huvudsakliga frågeställning var ?Hur påverkas en människa av att växa upp med missbrukande föräldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhällsmedborgare?? De åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras på analyserades med grundläggande teorier från socialpsykologin.

I uppsatsen behandlas ungdomsspråk ur ett dialektperspektiv, med utgångspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar från Öckerö kommun. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie där åtta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om och hur ungdomars språk påverkas av olika sociala faktorer och varför dessa förändringar i så fall äger rum. Jag har valt att utgå från två olika typer av analyser, dels en detaljerad innehållslig, dels en språklig. Anledningen till att den innehållsliga analysen är mer djupgående än den språkliga, beror på att det är den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns några särskilda sociala faktorer som påverkar ungdomars språkförändring mer än andra. Dessa faktorer är främst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar språket efter deras planer inför framtiden.

2011 fick den svenska skolan nya styrdokument att förhålla sig till och arbeta efter. Nu finns begrepp som sexualitet, relationer, kön, identitet, jämställdhet och normer inskrivet i de nya ämnesplanerna för gymnasieskolan. Förändringen innebär att ansvaret för undervisningen i sexualitet och relationer, tidigare sex- och samlevnadsundervisningen, inkluderas i flera ämnen och därmed vilar också ett ansvar på lärarna i berörda ämnen. Rektorn har dock, precis som tidigare, det övergripande ansvaret för att styrdokumenten följs. I denna empiriska studie har vi undersökt hur lärare på gymnasienivå tolkar att de ska undervisa i sexualitet och relationer inom ramen för ämnet samhällskunskap.

IntroduktionLivskvalitet är ett subjektivt begrepp och det finns flera olika definitioner Merparten definierar det som en patients tillfredsställelse av någon del av livet. Ett av de viktigaste målen med palliativ vård i livets slutskede är att främja livskvalitet hos patienter. SyfteSyftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnad som främjar livskvaliteten i livets slutskede inom palliativ vård, ur ett patientperspektiv. MetodLitteraturstudien följde de nio stegen enligt Polit & Becks modell (2012). Artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Efter en granskning av kvaliteten resulterade det i tio artiklar. Tre kvantitativa artiklar och sju kvalitativa artiklar genomgick tre urval och kvalitetsgranskades.

Bakgrund: Våld i nära relationer innebär fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld. Det anses vara ett stort hälsoproblem som främst drabbar kvinnor och ger fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar gällande att upptäcka och hjälpa utsatta kvinnor samt förebygga våld i nära relationer, men många kvinnor upplever att de inte fått adekvat stöd och hjälp från hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors beredskap inför och agerande vid mötet med kvinnor som misstänks vara eller är utsatta för våld i nära relation. Metod: Allmän litteraturöversikt med analys och sammanställning av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ data.

Den här studien handlar om hur ungdomars sociala relationer formas och hur de upplever att deras självkänsla påverkas genom att vara kontinuerligt aktiva i drama. Vi, Zara och Anna, har båda läst Kultur, Medier och Estetik (KME) som huvudämne och har ett intresse i att fördjupa oss hur vida våra kunskaper kan komma till användning i våra framtida yrken som pedagoger. KME grundar sig i att utveckla kunskaper och kommunikativa förmågor genom ett vidgat språkbegrepp, med utgångspunkt i estetisk gestaltning och kommunikation. Lgr 11, läroplan för grundskola, förskolekassen och fritidshemmet, uttrycker att skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.

Denna studie understryker den sociala miljöns betydelse för enäggstvillingars identitetsskapande. Hur utvecklas identiteten hos två genetiskt identiska individer som växer upp i samma miljö? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio enäggstvillingar, som även vill ge en inblick i hur enäggstvillingar upplever sin relation till sin tvilling och hur de upplever att de uppfattas av den sociala omgivningen. I vår teoretiska referensram har vi använt oss av diverse identitetsteorier som betonar interpersonella- och grupprocesser, Cooleys teori om spegeljaget samt den sociala jämförelseteorin som presenteras av Festinger. I resultatet framgick det hur enäggstvillingars identitet uppfattas i förhållande till sin tvilling, där omgivningen hade en betydande roll i enäggstvillingarnas identitetsskapande men även hur jämförelser direkt påverkade den egna självkänslan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken inverkan pedagogers relation kan ha på elevers självbild, samt vilka strategier som används för att bygga relationer. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som genomfördes med intervjuer. Totalt intervjuades 5 pedagoger, och alla intervjuer följde samma intervjuplan. Resultatet visar att relationer är mycket viktigt för att stärka elevers självbild, relationskompetens är en egenskap som inte kan läras in, men det är ändå viktigt som blivande pedagog att ta del av det i utbildningen. Inga speciella strategier används för att skapa relationer till eleverna, men SET används av lärarna speciellt i de yngre åldrarna.

Den rådande trenden är att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nå en allt större publik. Främjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada än nytta?.

Denna uppsats syftar till att redogöra hur Facebook, bland andra sociala nätverk, fungerar som ett kommunikationsverktyg. Undersökningen fokuserar på politik och huruvida politiskt deltagande främjas genom sociala medier eller inte. Möjligheten för allmänheten att kommunicera med beslutshavare gör att deltagardemokrati blir ett centralt ämne att studera i uppsatsen. .

I uppsatsen behandlas ungdomsspråk ur ett dialektperspektiv, med utgångspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar från Öckerö kommun. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie där åtta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om och hur ungdomars språk påverkas av olika sociala faktorer och varför dessa förändringar i så fall äger rum. Jag har valt att utgå från två olika typer av analyser, dels en detaljerad innehållslig, dels en språklig. Anledningen till att den innehållsliga analysen är mer djupgående än den språkliga, beror på att det är den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns några särskilda sociala faktorer som påverkar ungdomars språkförändring mer än andra. Dessa faktorer är främst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar språket efter deras planer inför framtiden.

Arbetets art: Examensarbete i magisterprogrammet, Avancerad nivå,15 hp Högskolan i SkövdeTitel: Bildning, relationer och egenmakt ? en studie av särskilt stöd i vuxenutbildningSidantal: 44Författare: Thorén AnnaHandledare: Maivorsdotter, NinithaDatum: Augusti, 2014I varje generation unga som växer upp i Sverige är det 20 % som aldrig tar sin studentexamen (Sveriges kommuner och Landsting, 2012). Detta tenderar att ge en negativ effekt på deras framtida vuxenliv, både ekonomiskt och socialt. I Sverige har vi ett väl etablerat system av kommunal vuxenutbildning som ger dessa unga en andra chans att studera vidare. Syftet med denna samling av fallstudier (Flyvbjer, 2006) är att analysera och belysa de sociala och pedagogiska faktorer som gynnar dessa studenter att nå sina mål och utveckla egenmakt (Lightfoot, 1985).

Syftet med vår undersökning är att se vilka sociala relationer det finns mellan kriminalvårdspersonalen och de intagna, ur ett social psykologiskt perspektiv. Även vilken hjälp det finns att bistå de kriminella under tiden på anstalten men även efteråt. Kriminellas beteende är ett omdiskuterat och intressant ämne i samhället. Ska de lyckas ta sig tillbaka till samhället utan att leva ett kriminellt liv och vad får det kosta? Det finns många fördomar i samhället som gör att de människorna som har varit kriminella alltid kommer att bli dömda för det de tidigare har blivit straffade för och får leva med det resten av sitt liv.

Många personer lever med demenssjukdom, och antalet beräknas stiga i takt med att befolkningen blir äldre. Syftet med studien var att utifrån personer med demenssjukdom och deras berättelser beskriva upplevelser av att bo i ordinärt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som är över 65 år och som bor i ordinärt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begränsningar i vardagen, förändrad självbild, känslan av missnöje, känslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De äldre personerna upplevde begränsningar och varberoende av andra på grund av sin demenssjukdom.

This thesis highlights the importance of social relationships for high school adolescents? identity in a multicultural school in Stockholm?s suburb. The second purpose of this thesis is to shed light on, if the school sees the students? cultural background as an asset and how teachers can take advantage and implement it to the way they teach .The theories in the study were developed by Urie Bronnfenbrenner; The ecological theory, Pierre Bourdeau; The three forms of capital and George H. Mead; The significant other, The generalized other and "I" and "Me".