Konstruktion utav stora stadsmiljöer i 3D består, från idé till färdig scen, utav många olika processer och tekniker. Från koncept genom planering, modellering, texturering och rendering till slutresultatet. Det är därför önskvärt att minimera mängden onödigt arbete och effektivisera dessa processer där det är möjligt. Den här studien undersöker hur modularitet kan användas och implementeras i semi-automatiserade konstruktionslösningar i syftet för att användas i filmsammanhang. Kärnan utav studien utgår ifrån att en grafiker skapar diverse byggstenar för olika stadsmiljöer.

Examensarbetet handlar om lärares tankar och uppfattningar kring deras arbete med det sociala klimatet i skolklasser. Det innehåller lärarnas beskrivningar om vad och hur de arbetar samt hur de definierar begreppet ?arbetet med det sociala klimatet i skolklasser?? Syftet med detta arbete är att försöka belysa hur lärare tänker kring och arbetar med det sociala klimatet i skolklasser. Frågeställningarna är: Hur tänker lärare om arbetet med det sociala klimatet i klassen? Upplever lärare att de arbetar med det sociala klimatet i klassen och hur i så fall? Varför anser sig lärarna arbeta med det sociala klimatet i klassen? Vad kan lärarna se som den bästa lösningen för att kunna skapa och upprätthålla ett gott socialt klimat i klassen, ett drömscenario? Människosyn, motivationsteori och sociokulturell teori, är de teoretiska utgångspunkterna för vårt arbete.

Studien har växt fram ur de möjligheterna som sociala medier ger kommunerna i deras arbete med den externa kommunikationen.Kommuner har länge präglats av en byråkratisk karaktär men med hjälp av sociala medier finns de en möjlighet att öppna upp för dialog och interaktion med medborgarna.Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommuner använder sociala medier i den externa kommunikationen och hur de arbetar för att där skapa dialog med medborgarna. I studien undersöker vi också hur kommunerna kommunicerar på deras officiella sociala medier. De frågeställningar som vi med studien besvarat är:Hur beskriver kommunerna att de använder sociala medier i sin externa kommunikation med medborgarna?Hur beskriver kommunerna att de arbetar med att skapa dialog med sinamedborgare på sociala medier?Hur kommunicerar kommunerna på deras sociala medier?För att besvara våra frågeställningar inledde vi undersökningen med kvalitativa intervjuer där en respondent från varje utvald kommun fick beskriva hur de använder sociala medier i sin externa kommunikation och hur de använder dem för att skapa dialog med sina medborgare. Därefter genomförde vi en innehållsanalys på kommunernas officiella Twitterkonto och den officiella Facebooksidan under en utvald tidsperiod för att kunna besvara hur kommunerna kommunicerar där.Resultatet visar att kommunerna använder sociala medier för att de vill skapa dialog och interaktion med sina medborgare.

SammanfattningStudien initierades av att det är många elever i dagens grundskola som inte uppnår målen i svenska trots specialpedagogiska insatser.Syftet med studien är att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte når målen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat.Studien är en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer på fyra olika skolor i en svensk kommun.Respondenterna är utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslärare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivå. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer.Resultatet av studien pekar åt att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god självkänsla och bra hjälpmedel är framgångsfaktorer som enligt respondenterna leder till att många elever i behov av särskilt stöd når grundskolans kunskapsmål i svenska..

Sociala medier och användningen av dessa a?r enormt utbredd, många är användare av de olika sociala nätverk som finns att tillgå. Men vad händer med individen när man väljer att la?mna sociala medier och den interaktion som de erbjuder? Denna C-uppsats syftar till att undersöka individens arbete med det egna jaget, i samband med ett avhopp ifrån sociala medier. Det reflexiva projektet som jaget utgör omförhandlas ständigt och undersökningen söker förståelse kring hur detta projekt tar sig form när en individ aktivt väljer att lämna de sociala mediernas värld.

Syfte: Studiens syfte är att ta reda på hur elever i årskurs 1 skapar multimodala berättelser med hjälp av digitala verktyg, i detta fall läsplattor. Fyra elever och tre processer har följts utifrån följande frågeställningar:Hur kombinerar elever olika teckenvärldar i digitalt berättande?Vilken betydelse har bilden i berättelsen?Teori: I denna studie redogörs för en teoretisk bakgrund utifrån ett språkutvecklande synsätt utifrån områdena Lgr 11, multimodalitet, bildens betydelse, literacy och didaktisk design. Metod: I denna studie har deltagande observation, dokumentation av process med film samt kompletterande intervju använts som metod.Resultat: Studien kunde påvisa ett samband mellan grammatiska och effektiva läsare och val av teckenvärldar. Studien visade även att bilden har en central plats då elever i årskurs arbetar med digitalt berättande..

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. För att tydliggöra arbetet kring grundsärskoleeleverna använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring inkluderingsbegreppet. Med hjälp av observationer och dokumentforskning gör vi en fallstudie för att vi vill se hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. I beskrivningarna av fallstudien använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att om alla tre aspekterna ska bli uppfyllda behöver den rumsliga aspekten ge möjlighet för både den didaktiska och sociala aspekten. Vi ser också att den didaktiska aspekten bidrar till att den sociala aspekten uppfylls.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av det sociala nätverkets betydelse i rehabiliteringsprocessen för kvinnor med förvärvad ryggmärgsskada. Intervjupersonerna bestod av fyra arbetsterapeuter som berättade om ett antal klientfall vardera vilket resulterade i totalt 11 klientfall. Datainsamlingen skedde genom narrativa intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: ?Stöd och förståelse från det sociala nätverket?, ?Motivation till rehabilitering genom det sociala nätverket?, ?Lära sig att utföra aktiviteter på ett nytt sätt genom det sociala nätverket? och ? Stöd från det sociala nätverket med aktiviteter?.

Sociala medier har de senaste åren expanderat med en enorm kraft. Facebook som startades år 2004 är idag världens största sociala media och har i dagsläget över 500 miljoner användare. Om ökningen av användare fortsätter som den gjorde under år 2010 så kommer det år 2012 finnas fler Facebookanvändare än det finns invånare i Europa. Detta gör att det känns oerhört intressant och relevant för oss som medie- och kommuni-kationsvetare att undersöka området.Syftet med uppsatsen är att med hjälp av aktiva samtal i fokusgrupper undersöka användningen av sociala medier via den nya tidens mobiltelefoner (smartphones). Detta är viktigt att studera på grund av att fenomenet sociala medier har blivit en viktig del för oss medie- och kommunikationsvetare och kommer vara en stor del i kommunikationsbran-schens framtid.Vi har använt oss av aktiva fokusgruppssamtal för att få fram svar på våra frågeställningar.Fokusgrupperna genererade ett tydligt resultat som visade att användarna ser den ökade tillgängligheten som den största faktorn till förändringen i deras användning.

Den psykiska ohälsan hos ungdomar är hög, dessutom är samsjuklighet vanligt. Det transdiagnostiska perspektivet utgår från att olika syndrom delar samma underliggande processer varav repetitiva negativa tankar är en sådan process. Denna kombinerade longitudinella- och tvärsnittsstudie syftade till att undersöka psykiska symtom (inom social ångest, depression och sömnproblem) och deras stabilitet över tid samt koppling till repetitiva negativa tankar hos gymnasieungdomar. Genom klusteranalys framkom ett antal symtomprofiler för vartdera mättillfälle (ett symtomfritt kluster, singelproblematikkluster och samtidiga symtom/samsjuklighetskluster). Dessa symtomprofiler visade sig vara stabila över tid.

Vårt arbete är ett utvecklingsarbete som vi genomfört i två förskoleklasser. I en tidigare kurs i vår utbildning kom vi i kontakt med två metoder "sociala berättelser och seriesamtal" som används inom neuropsykiatrin till personer med Autism,Asbergers syndrom, AD/HD 0sv. Det är skrivna och ritade små berättelser som förklarar både barnets beteende samt hur andra tänker och känner. Metoderna används för att arbeta bort ett oönskat beteende eller träna barnet i olika sociala sammanhang. Det visuella stödet i berättelserna tydliggör händelser och på så sätt skapar meningsfulla sammanhang för barnet.

I denna uppsats unders?ks hur r?tten till en r?ttvis r?tteg?ng enligt artikel 6 i Europakonventionen (EKMR) efterlevs inom Internationella brottm?lsdomstolens (ICC) r?ttsliga processer. Genom en r?ttsdogmatisk och komparativ analys belyses de utmaningar som uppst?r n?r ett regionalt r?ttighetsskydd m?ter en internationell jurisdiktion, d?r ICC:s processer inte alltid motsvarar de standarder som EKMR fastst?ller. S?rskilt fokus ligger p? domstolens oavh?ngighet och opartiskhet samt r?tten till r?tteg?ng inom sk?lig tid, d?r uppsatsen identifierar b?de strukturella och praktiska skillnader mellan EKMR och Romstadgan.

Denna uppsats diskuterar marknadsföring genom sociala medier och hur detanvänds inom kultur- och musiksverige. Sociala medier är en av de plattformar där man kanse större och mindre aktörer som likvärdiga, då en stor budget inte nödvändigtvis ger förtur.Jag vill därför se närmare på hur och om mindre aktörer utnyttjar de sociala medierna och hurdet kan påverka större aktörers makt inom kultur- och musiksverige.Det är möjligt att det har skett ett maktskifte där vikten har flyttats från att ha tillräckligt storbudget till att känna rätt personer. Att kontakter och nytänk är det som väger starkast. Det kanverka till synes svårt att veta vad som egentligen krävs för att få en effektiv spridning av ettbudskap och om de tekniska förutsättningarna underlättat eller försvårat möjligheten föraktörer att etablera sig på marknaden.Detta kommer att diskuteras utifrån följande frågeställningar:Vilka sociala medier fungerar idag som effektiva och nödvändiga kanaler i mindreaktörers marknadsföring inom i svensk musik- och kulturindustri?Hur utbrett ochutvecklat är deras användande?Vilken roll spelar relationer och kontaktnät i användningen av sociala medier sommarknadsföringskanaler?Hur lyckas man med sin marknadsföring genom sociala medier?Hur har de sociala medierna påverkat stora respektive små aktörers positionering inomkultur- och musiksverige?.

Syftet med denna studie är att bidra genom en transformativ studie kring hur entreprenörskapsutbildning kan utvecklas och formas. Med utgångspunkt i hur SORIS entreprenöriella utbildning upplevdes och hur den kan utvecklas. SORIS är ett projekt vilket handlar om att pröva hur sociala verksamheters samarbete kan skapa och leverera fler och bättre sociala tjänster. Där vi har koppling till tre av dess delprojekt vilka är SNI, Gottfrids Lada och Växjö Ung Kompetens. Att integrera entreprenörskap i högskolundervisning kan hamna på kollisionskurs med sådan undervisningsmetod som ligger närmre rådande samhällstrend.

Frågeställning: Hur tänker myndigheter om kommunikation till medborgare i förhållande tilldet nya sociala medielandskapet?Bakgrund: År 2010 kom Sveriges kommuner och landsting (SKL) ut med riktlinjer för hurmyndigheterna bör förhålla sig till sociala medier. Detta blev startskottet förmyndigheternas närvaro i de sociala medierna. Myndigheternas traditionellakommunikation har till stor del handlat om att informera genomenvägskommunikation. I och med de sociala mediernas intåg hartvåvägskommunikationen kommit att bli allt mer förekommande, något sommyndigheterna nu måste förhålla sig till.Syfte: Att utifrån ett relationsperspektiv, nå ökad förståelse genom attproblematisera kommuner och länsstyrelsers kommunikation via socialamedier i allmänhet, men även vid krissituationer.