Bakgrund och problem: Corporate Social Responsibility, företagets sociala ansvarstagande,innehåller ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. Redovisningen är frivillig och detfinns inte några klara regler för hur den ska se ut. Däremot så har det skapats riktlinjer somvägleder företag i deras redovisning av socialt ansvar. Allt fler företag väljer idag att förläggasin produktion i utvecklingsländer vilket har lett fram till att de ifrågasatts angående hur dehanterar de mänskliga rättigheterna i dessa länder. Detta i sin tur har gjort att företag väljer attredovisa sitt arbete med sociala aspekter.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika företag i Sverige redovisar socialaaspekter samt vad de redovisar inom detta område.

Bakgrund: Ekonomiska rapporter tas ofta fram av slentrian i små företag och småföretagare har många gånger svårt att förstå informationen som finns i de ekonomiska rapporterna och använder den inte heller som underlag för sitt beslutsfattande. De förlitar sig hellre på intuition och fingertoppskänsla. Vi menar att småföretagare borde bli mer medvetna om hur de kan dra nytta av de ekonomiska rapporterna. Syfte: Syftet är att ge ett bidrag till diskussionen kring rapportanvändning i små företag. Med bidrag menar vi dels att utreda vilka ekonomiska beslut som fattas i små företag dels vilka variabler som kan vara avgörande för i vilken utsträckning ekonomiska månadsrapporter används som beslutsunderlag.

Då trenden går mot en minskad annonsering via massmedia samt att köpbeslut allt oftare tas vid hyllan i butiken, har förpackningens betydelse ökat. Förpackningen ses helt enkelt inte längre som ett skyddande hölje som omger en vara under distribution, utan som en möjlig plats för marknadsföring. För att mindre kända varumärken ska uppmärksammas av konsumenten, så att denne kan skapa sig en uppfattning om produkten och varumärket är förpackningens funktion som ett marknadsföringsmedel av än större vikt. Denna uppmärksamhet kan mindre kända varumärkens förpackningar skapa med sina färger och motiv. Vi har inte kunnat identifiera studier som uppmärksammat färg, motiv och dess betydelse för mindre kända varumärken.

Sociala medier har blivit ett allt mer omtyckt rekryteringsverktyg bland såväl företag som arbetssökande. Eftersom det finns begränsad forskning inom området sociala medier som rekryteringsverktyg anses den aktuella studien tidsenlig. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka rekryterarens upplevelse och användning av sociala medier som arbetsverktyg samt att undersöka hur informationen om arbetssökande på sociala medier tolkas. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som analyserades tematiskt. Sammanlagt deltog tolv personer i undersökningen.

Att utföra fysisk aktivitet har funnits sedan långt bak i tiden. Motiven till varför har varit varierade beroende på tidsepok och motionär.Därför var syftet med den här undersökningen att ta reda på vad det är som motiverar elever i årskurs 8 till att utföra fysisk aktivitet på fritiden. Förutom att undersöka vilka motiven var ville vi även se om det förekom några skillnader mellan flickor och pojkar. Resultatet framtogs genom en kvantitativ metod som bestod enkätundersökning. Resultatet av undersökningen blev att pojkarnas svar var det som överraskade oss genom att ange roligt som det allra främsta motivet för att utföra fysisk aktivitet på fritiden medan flickorna överaskade oss med att i större skala än pojkarna ange prestation som motiv.

During the twentieth century, mergers&aquisitions have occured in waves where times of low activityfrequently has turned into periods of high activity. M&A:s have been of increasing numbers and growing size, which was extra evident during the last wave during the 1990:s. What are the motives that has made M&A such a widely used strategy? Are there similarities within and across industries regarding merger motives? The empirical material consists of primary and secundary data collected from two mergers in three industries respectively; manufacturing, banking and IT. The analysis make use of three different perspectives, the reason for this being to create understanding and furthermore illuminate the complexity of the problem.

En anmärkningsvärd skillnad mellan spelteoretiska modeller rörande skattebetalning och verkligheten är att de förra i avsevärd grad tenderar att överskatta skatteundandragandets storlek. I denna uppsats ställs frågan om man genom att införa sociala normer i en modell för skatteundandragande kan nå ett resultat som i högre grad överensstämmer med den verkliga nivån. Det kan sägas vara möjligt att inlemma sociala normer i en modell för skatteundandragande, men eftersom deras inverkan är svår att kvantifiera kan meningen med detta anses vara begränsad. Av uppsatsens ansatser förefaller det som om en modell där stigmatisering inträder vid avslöjat fusk har den största förklaringspotentialen. Det är dock inte omöjligt att andra ansatser vid en utökad analys skulle visa sig ha bättre förklaringskapacitet.

Att ge utan att vilja ha någonting tillbaka, hur ser vi på detta i vårt vardagsliv? I mitt arbete använder jag relationell och dialogisk estetik som ett verktyg för att förstå sociala strukturer. Det innebär att jag medvetet påbörjar en social förändrings- process och vinner insikt om den genom att själv driva processen. Den metod jag använder främst är dialogen. De frågeställningar jag arbetat med är: På vilka sätt kan jag begripa/tolka relationell/dialogisk estetik med mina arbetsmetoder/sociala experiment? Hur skapas dialoger och samtal genom icke-provokativa handlingar? Tyngdpunkten i undersökningen ligger i att pröva hur människor reagerar på min gestaltning på offentliga platser.

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Marknaden ställer idag högre krav på vad företagen redovisar och intressenterna är inte längre bara uppmärksamma på hur företaget redovisar ur ett ekonomiskt perspektiv. En ökad medvetenhet hos företagen kan i många fall inbringa konkurrensfördelar om företagen väljer att tillgodose dessa krav. Corporate Social Responsibility (CSR) syftar till att redovisa vad företaget har gjort, inte bara i ekonomiska resultat utan även beträffande miljö och sociala aspekter. Vi har i vår studie valt att granska med hjälp av en innehållsanalys hur tre svenska företag, H&M, Stora Enso och TeliaSonera, arbetar med CSR och vart tyngdpunkten ligger hos de olika företagen. Studiens syfte är att på ett komparativt sätt och genom en innehållsanalys ämna svara på vilka likheter och skillnader det finns i de tre företagens hållbarhetsredovisningar, samt vad som kan tolka eventuella likheter och skillnader.

Syftet är att förklara hur köpbeteendet i Sverige påverkas av sociala medier samt hur det skiljer sig mellan demografiska faktorer. Studien genomfördes med en enkätundersökning utförd på svenska konsumenter. Slutsatsen är att de demografiska faktorerna har mycket liten påverkan på köpprocessen på sociala medier för svenska konsumenter. Vad som hade mer inverkan var beroende på hur konsumenten använde sociala medier..

I vår undersökning studerar vi sambandet mellan de sociala nätverken och invandrares situation på arbetsmarknaden. Vi undersöker vilken effekt de sociala nätverken har för en matchning mellan utbildnings- och yrkesnivå för svenska invandrare. Vår uppfattning är att det inte bara är viktigt att individerna är i arbetskraften utan att det även är av stor vikt att de har yrken efter deras kompetens. Av denna anledning bygger vi vår studie på en modell som har matchningen mellan utbildningsnivå och yrkesnivå som beroende variabel. Denna direkta koppling mellan utbildning och yrke har inte tidigare varit i fokus när det kommer till studier kring integration och betydelsen av sociala nätverk.

Hållbarhet har blivit en allt viktigare fråga i samhället och kraven på att företagen bidrar till en hållbar utveckling ökar därför. Många företag har därför börjat hållbarhetsredovisa. Denna redovisning är helt frivillig och utgår vanligtvis från miljöfrågor samt ekonomiska och sociala frågor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hållbarhetsredovisning, samt ta reda på de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hållbarheten. Uppsatsen tar också upp GRI:s riktlinjer som för tillfället är de mest använda normerna vid hållbarhetsredovisning.I teoridelen görs bland annat en genomgång av olika teorier som kan förklara att företagen hållbarhetsredovisar.

Affärssystem har expanderat de senaste åren, det här eftersom företag ser fördelar med att använda systemet. Affärssystem kan kort sammanfattas till att vara ryggraden i företag, eftersom systemet förser med en helhetslösning. I dagsläget kan företag välja att införskaffa ett lokalt installerat affärssystem eller ett molnbaserat affärssystem. Det lokalt installerade affärssystemet innebär att systemet existerar inom företagets väggar och det molnbaserade affärssystemet innebär att systemet ligger på molnet. I den teoretiska referensramen har motiv samlats in som bedöms vara centrala anledningar, till varför företag väljer att införskaffa ett lokalt installerat affärssystem.

Syftet med denna uppsats var att förstå de bakomliggande motiven till att kvinnor från Ryssland har valt att emigrera till Norrbotten för äktenskap med svenska män. Studien är regionalt begränsad till Norrbotten och undersöker även kvinnornas förväntningar på livet med en svensk make och deras upplevelser i det nya hemlandet samt hur det har påverkat deras identitet. Studien är kvalitativ till sin ansats och det empiriska materialet bygger på djupintervjuer med tio kvinnor från Ryssland i åldrarna 25 till 50 år som flyttade till Sverige efter äktenskap med svenska män. De teoretiska utgångspunkter som varit vägledande i tolkningen av det empiriska materialet har varit begreppen identitet, reflexivitet och trygghet. Studiens resultat visar att de bakomliggande orsakerna till kvinnornas migration från Ryssland till Sverige var ekonomiska och sociala otryggheten, deras längtan efter att uppnå den kulturellt betingade kvinnoideal som kvinnorna inte kunde förverkliga i deras situation i Ryssland, visionen om bättre värld i Väst.