En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.  .

I denna studie har vi valt att undersöka vad de svenska storbankerna presenterar för motiv till sitt hållbarhetsarbete, samt huruvida motiven har förändrats sedan innan den senaste finanskrisen. Denna studie undersöker om det bara är bankernas CSR- aktiviteter som har förändrats eller om detta även gäller för motiven till arbetet med CSR. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med hjälp av intervjuer på samtliga svenska storbanker, en intervju på Svenska Bankföreningen samt granskning av bankernas hållbarhetsrapporter från 2007 och 2012. Den slutsats som kan dras är att huvudmotiv till CSR-arbetet på alla storbanker är långsiktig lönsamhet tillsammans med förtroende från kunder och medarbetare. Studien visar att motiven till CSR inte har förändrats men att det tillkommit motiv sedan krisen.

I dagens överfyllda media flöde anser vi att det är svårt för organisationer att nå ut och behållakonsument relationer på grund av den stora konkurrensen. Många strategier bygger idag på attbygga unika konsumentrelationer eftersom detta är svårt för konkurrenter att efterlikna. Detsaknas kunskap i hur organisationer på bästa att kan utforma sina marknadsföringsutskick föratt uppmärksammas och att skapa konkurrensfördelar inom social media. Syftet med dennastudie var att ta få ökad kunskap om hur organisationer bättre kan skapa konsumentrelationeroch konsumentinteraktioner i sociala medier. Denna kunskap tog vi fram genom att utföra sexseparata semistrukturerade djup-intervjuer med social media användare som hölls på CampusVarberg.

De senaste åren har fokus i en del forskning flyttats från att det är storskaliga tekniska lösningar som ska lösa våra miljöproblem, till att människor själva måste förändra sina liv. Ökad kunskap om miljöproblem leder dock inte automatiskt till gröna livsval. Det är ofta andra motiv som ligger bakom, exempelvis en önskan om ett enklare liv eller ett mer rättvist samhälle. Samtidigt sker gröna livsval alltid någonstans. Vilken relation man utvecklar till en plats påverkar beteenden.I Skattungbyn i Dalarna bor många som försöker leva grönare liv.

Användningen av sociala nätverk och andra typer av sociala medier har ökat kraftigt de senaste åren. Detta har lett till att fler och fler användare väljer att ansluta sig till de sociala nätverken. På sociala nätverk görs personlig information tillgänglig för nätverket samt de användare som deltar i nätverket. Studien kommer att ge en bild av hur medvetna Facebookanvändare är om att Facebook samt tredje part har rätt till att förfoga över de personliga uppgifter som delas på nätverket i enlighet med Facebooks användnings villkor. Facebook användarnas motiv och drivkrafter till att använda Facebook är en viktig del för att ge en komplett bild av användnings situationen på facebbok.

Vi har gjort en fallstudie på ett företag som jobbar i projektform, den normala definitionen på projekt är att det har tidsram och när tiden för projektet tagit slut tar även relationer som skapats i projektet slut. Vi har undersökt vad som händer efter projektets slut och vad det kan finnas för motiv för ett företag att investera vidare i en kundrelation efter det att tiden för projektet tagit slut. Syftet med vår uppsats var att undersöka varför vissa relationer som skapats mellan företag och kund under ett projekt överlever efter att tiden för projektet tagit slut. För att besvara vårt syfte har vi gjort intervjuer med tre personer som jobbar på fallföretaget och två kunder till fallföretaget. Genom vår studie visar vi att det i vissa situationer kan föreligga motiv för ett företag att upprätthålla en kundrelation efter projektets slut.

Denna undersökning riktades mot att studera motivation hos elit- och motions handbollsspelare, vad som kännetecknar motivationen hos respektive grupp. Vidare var syftet med studien att undersöka  personliga egenskaper och motiv till idrottsdeltagande samt studera eventuella samband mellan personlighets egenskaper och motiv till idrottsdeltagande mellan grupperna. Urvalet bestod av elit- (n= 47) samt motionärs (n= 54) handbollsspelare. Totala antal deltagare uppstod till 101 stycken spelare. Deltagarna var av både manligt och kvinnligt kön fördelade på ett herrlag samt sex damlag, där tre lag spelar i handbollens högsta serie (elitserien) och fyra lag i lägre divisioner (division tre och fyra).

Syftet med denna kvalitativa studie är att studera blivande psykoterapeuters motiv att utbilda sig till psykoterapeuter och att undersöka om de angivna                      motiven skiljer sig åt beroende på grundutbildning och val av teoretisk inriktning på studierna. Studien genomfördes med hjälp av en enkät där deltagarna i undersökning fick svara på öppna frågor om motiv som fått dem att söka psykoterapeututbildningen samt gradera hur deltagarna stämde in i ett antal tänkbara motiv att välja att utbilda sig till psykoterapeut. Med en kvalitativ ansats och genom att företa en induktiv analys av resultatet kunde tretton temakategorier som motiverar att välja psykoterapeutyrket upptäckas; ökad kunskap, ökad kompetens och bättre behandlingsresultat, personligutveckling/personliga egenskaper, karriär/arbetslivssituation, autonomi, status/ekonomi, att komma vidare i en yrkesroll,legitimation/legitimitet, påverkan av en signifikant person eller litteratur,altruism, försvar och egna svårigheter, förväntade belöningar samt ökad tryggheti arbetet. Blivande psykoterapeuter med psykodynamisk eller relationell inriktning angav i större utsträckning motiv som kunde relateras inre konflikter och svåra erfarenheter i livet än vad dem med kognitiv                       beteendeterapeutisk inriktning gjorde..

Syfte: Syftet med studien är att analysera och förklara tre svenska skogsindustriföretags motiv till att miljöredovisa under perioden 2000 till 2009.Frågeställningar: För att uppfylla studiens syfte har två forskningsfrågor ställts upp, den första syftar till att ta reda på hur innehållet i miljöredovisningarna har förändrats medan den andra frågan utreder vad förändringarna kan bero på.Hur har de tre studerade företagens motiv till miljöredovisning förändrats under den studerade perioden? Hur går det att förklara förändringarna i företagens miljöredovisningar utifrån positiv redovisningsteori, legitimitetsteori och intressentteori?  Teori: Inom redovisningsteoriområdet ryms olika perspektiv som förklarar företags motiv att miljöredovisa. I uppsatsen används positiv redovisningsteori, legitimitetsteori samt intressentteori.Empiri: Empirin består av innehållsanalys av VD:ns ord ur miljöredovisningar från tre svenska skogsindustriföretag under åren 2000 till 2009.Resultat: Slutsatserna visar att motiven till miljöredovisning går att förklara med företagslednings och ägares självintresse, en vilja från företagen att legitimera sin verksamhet samt intressenternas roll i att skapa incitament för miljöredovisning. Intressenternas påverkan återfinns i samtliga teorier och utgör således en central roll för att skapa motiv till företagen att miljöredovisa. Intressentsfären utökas under åren från att främst bestå av aktieägare och kunder till att även omfatta lokala intressenter, miljöorganisationer och andra typer av intressenter som inte har en direkt relation till företagen..

Inom forskningssammanhang har det introducerats mängder av initiativ i syfte att föra IT-funktion och affärsverksamhet närmare varandra men fortfarande framställs relationen ofta i problematiska termer då det kommer till deras samarbete. Ett samarbete som i många fall begränsas av bristande förståelse för varandras kunskaper. Denna uppsats undersöker den sociala dimensionen av anpassning inom företag verksamma i bank- och försäkringsbranschen. Baserat på intervjuer med personer från tre av Sverige största bank- och försäkringsföretag, söker denna uppsats förstå hur dessa möjliggör för, vilka utmaningar de möter och vilka motiv de har för att arbeta med den sociala dimensionen av anpassning.Med utgångspunkt i definitionen av den sociala dimensionen av anpassning följer teorier om kunskapsdelning, individens absorptionskapacitet samt organisationens tillämpning av den praktikbaserade gemenskapen för att främja den gemensamma förståelsen och engagemanget mellan IT-funktion och affärsverksamhet. Genom att utveckla en konceptuell modell baserat på tidigare litteratur analyseras de empiriska fynden inom ett bank- och försäkringskontext.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarstudenters val till lärarprogrammet samt att undersöka om det fortfarande finns någon sorts kall till yrket. En anledning till detta syfte är att läraryrkets status har sjunkit och att media oftast ensidigt rapporterar om de problem och missförhållanden som råder i skolor och på lärarutbildningar. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning som genomförts bland lärarstudenter som gått en termin på lärarprogrammet vid en högskola i Mellansverige. Sammanlagt har 111 personer besvarat enkäten. Resultatet visar att det fortfarande finns kall-tankar i lärarstudenternas motiv.

Det finns många olika motiv för företag att sponsra kultur men kulturinstitutioner har dåligt utvecklade erbjudandestrategier för att framhäva hur företag gagnas av samarbetet. Mellanhänder med nisch mot kultursponsring kan etableras för att marknadsföra kulturinstitutioner mot potentiella sponsorer. En ändrad lagstiftning tycks öka intresset för företag att sponsra kultur. För att maximera nyttan av sponsringssamarbetet krävs en utvecklad sponsringsrelation som är ömsesidigt värdeskapande och där parterna uppfyller alla nivåer av kunskapsutbyte. Relationerna inom kultursponsring påverkas mer av kulturinstitutioners storlek än av företags..

Sammanfattning Uppsatsens titel: Konstinvesteringar ? sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv Seminariedatum: 2006-06-07 Ämne/Kurs: FEK582 Kandidatuppsats, Företagsekonomi, 10 poäng Författare: Gina Aspelin, Tobias Gabrielsson och Fredrik Mattsson Handledare: Tore Eriksson Fem nyckelord: Konstinvestering, avkastning, motiv, arbetsmiljö, intressentmodellen. Syfte: Denna uppsats har som syfte att kartlägga vilka motiv företag har för konstinvesteringar och om dessa är försvarbara utifrån en företagsekonomisk synvinkel samt att utreda om en konstinvestering kan vara ett alternativ till traditionella finansiella investeringar. Metod: I uppsatsen används en induktiv ansats med en kvalitativ datainsamling. Empiri: Empirin består av fyra företag, Tetra Pak, AstraZeneca, Färs och Frosta Sparbank samt Vinge.

Filmmediet idag är den mest populära formen av masskultur. Med sin världstäckande genomslagskraft och sitt stereotypa porträtterande av verklighet, påverkar filmen världsåskådningen för människor runtom i världen. Ett brinnande ämne i amerikansk film har alltid varit Ryssland, på grund av de politiska motsättningarna och den historiska rivaliteten med USA. Studiens syfte är att undersöka hur Ryssland porträtteras i amerikanska filmer från perioden för presidenterna Dmitrij Medvedevs respektive Barack Obamas första mandatperiod. Frågeställningen för uppsatsen är: hur ser stereotypa föreställningar om Ryssland ut i amerikansk film 2008-2011? Trettiotal filmer med ryska motiv valdes ut för undersökningen och analyserades utifrån de visuella och sociala aspekterna.

Tidigare forskning visar att kvinnor oftare reser kollektivt och att män kör mer bil till och från arbetet. Det framgår att vanor och miljömedvetenhet förklarar en del av människors resmönster. Studier visar också att kvinnor värderar bilens symbolvärde lägre än män. I samarbete med Eskilstuna kommun genomfördes en enkätundersökning med 2299 anställda vid Eskilstuna kommun, varav 491 män. Syftet med studien var att närmare undersöka motiv bakom bilanvändning och om dessa motiv skiljer sig åt mellan män och kvinnor i Eskilstuna kommun.