Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter åsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar.

Background: Our daily lives and personal interactions are increasingly featuring social media and social networks in particular. Topics regarding social media, its impact on society at large ? both on corporate as well as individual behavior ? has been the focus of many research papers. Personal use of social networks are regularly being mapped out by researchers aiming at clarifying concepts such as engagement, trust and interactivity, and mapped by companies seeking to maximize return on investment concerning their marketing efforts. The aim of our study is (i) to map how companies and/or organizations operating on the Swedish market use their company?s pages on the social media as a way of communicating with their followers and audience, as well as (ii) identifying whether ?Real-Time Marketing?, in our own definition, is used or not.Methods: The research methods used included both quantitative and qualitative content analysis.

Syftet med min studie är att belysa vilken betydelse de sociala banden har för människors ohälsa inom bemanningsbranschen. Uppsatsens centrala frågeställningar är: Hur upplever de bemanningsantällda inom industrin att deras sociala relationer påverkar hälsan? Hur upplever de bemanningsantällda inom skola/förskola att deras sociala relationer påverkar hälsan? Uppsatsen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer och Thomas Scheffs teori om sociala band. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av intervjuer och jag har använt mig av grundad teori som analys metod. Genom att läsa tidigare forskning fann jag att det fanns lite fokus på vilken betydelse de sociala banden har för bemanningsanställdas ohälsa.

Uppsatsen ämnar att undersöka vad man bör behandla om Islam i Religionskunskap Specialisering som är en kurs i den nya gymnasieskolan. Den ämnar också att undersöka hur man bör behandla Islam i Religionskunskap Specialisering samt varför man bör välja visst faktastoff om Islam i Religionskunskap Specialisering och varför man bör fokusera på att använda vissa metoder framför andra. Denna undersökning är gjord med hjälp av ett litteraturstudium.Studien pekar mot att man bör använda sig av Sociala medier för att undervisa om Islam i Religionskunskap Specialisering samt att det är av stor vikt att man individualiserar undervisningen i Religionskunskap Specialisering..

Syftet med uppsatsen är att få en bild av det sociala nätverket och dess betydelse för elever med svårigheter att klara matematikämnet på grundskolan. I det sociala nätverket inbegrips konsekvenser av föräldrarnas utbildningsnivå och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat två manliga matematiklärare på grundskolans högstadium. De har lämnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolår åtta inte uppnådde betyget godkänd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvärrat elevernas förmåga att tillgodogöra sig matematikundervisningen..

Den här uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av när representationen på Sociala medierorsakat konsekvenser i den fysiska världen. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografiskmetod, processer för normerande tillhörighet inom speciella diskurser. I texten användsmusikgenren Black Metal som exempel för att visa hur normer styr och kontrollerar socialthandlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som används för att beskriva dessa processer kommer frånErving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen används vidare iarbetet som verktyg i det gestaltande arbetet där normer för subjektspositioner undersöks iiscensatta fotografier..

Syftet med undersökningen var att se om lekarbetsmetoden är en effektiv metod för barn med koncentrationssvårigheter och/eller svårigheter med sociala relationer. Jag ville också få svar på om koncentrationsförmågan och förmågan till att etablera fungerande sociala relationer förbättras positivt hos barn/elever genom lekarbete. Jag undersökte pedagogers uppfattningar om och resultaten av lekarbete på några av dessa barn via intervjuer med lekpedagoger och andra pedagoger kring barnet och tog del av utvärderingar och lekschema som lekpedagoger förmedlade. Sammanfattningsvis pekade resultaten av min undersökning på att lekarbete är en effektiv metod för barn med koncentrationssvårigheter och sociala relationssvårigheter och att koncentrationsförmågan och sociala relationer i hög grad förbättrats positivt hos barnet/eleven genom lekarbete..

Arbetet är en kvalitativ studie av det sociala internetnätverket Facebooks statusuppdateringar ? de textstycken där en facebookanvändare skriftledes kan meddela sig till sina kontakter i det gemensamma nyhetsflödet. Studien undersöker huruvida det finns återkommande kategorier av statusuppdateringar och vilka dessa i så fall är, vilket språk som används i uppdateringarna samt hur användarens syfte med statusuppdateringen synliggörs. Materialet utgörs av fyra informanters statusuppdateringar under en sammanhängande begränsad tidsperiod. Studien visar att det finns återkommande kategorier av innehållsteman samt återkommande språkliga drag i statusuppdateringarna.

Bakgrund: Användningen av Sociala medier har blivit väldigt populärt och är ett effektivt verktyg för att kommunicera, inspirera, publicera och dela med sig om sig själv vilket kan ske genom bland annat bloggar. Bloggandet har haft en snabb tillväxt och är idag ett enormt effektivt marknadsföringsverktyg. Företag har i allt större utsträckning börjat uppmärksamma bloggarna som ett kommunikationsverktyg då det anses vara ett tidseffektivt sätt att marknadsföra sig på. Eftersom bloggvärlden blivit så pass stor finns det idag flera olika typer av bloggare. Modebloggar är en av flera bloggtyper som blivit stora då de skiljer sig från de traditionella marknadsföringskanalerna på så vis att modebloggare kan skapa såväl intimitet med som förtroende hos läsaren vilket är något en vanlig marknadsföringskanal inte kan.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett personligt varumärke skapas och vilka faktorer i omgivningen som påverkar synen på varumärket.

Titel: Nyanlända invandrare och deras medievanorFörfattare: Joel AbrahamssonUppdragsgivare: Hadda Konsult ABKurs: MK1500, Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Mathias FärdighSidantal/antal ord: 38 exklusive bilagor/ 14 900 ord exklusive bilagorSyfte: Att undersöka hur nyanlända invandrares medievanor ser ut, utifrån tre aspekter; medieanvändning, hur aktiv man är vad gäller införskaffande av samhällsinformation och faktorer som påverkar val av tillvägagångssätt för att tillskansa sig information.Metod: Enkätundersökning med 47 frågor och sex svarsalternativ på de flesta frågorna.Urvalsgrupp: Drygt 180 nyanlända invandrare som genomförde samhällsorientering vid Göteborgs enhet för samhällsorientering för nyanlända invandrare, ett obligatoriskt moment för alla som får uppehållstillstånd av asylskäl eller är anhörig till någon med uppehållstillstånd av asylskäl.Huvudresultat: Nyanlända invandrares medievanor är till stor del precis lik den svenska befolkningens medievanor. Detta innebär att tidigare forskning och teorier till stor del går att tillämpa på gruppen. Endast vad gäller Sociala medier och nyheter via Internet går det att se någon skillnad. Där är nyanlända invandrare betydligt aktivare. Nyanlända invandrare är aktiva också vad gäller sökandet efter samhällsinformation.Vid kommunikation med nyanlända invandrare är språket en viktig faktor att ta hänsyn till.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter åsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar.

I detta examensarbete behandlas synskadade personers upplevelser kring sociala interaktioner. Synskadade personer kan uppleva olika problematiska situationer i sociala interaktioner på grund av sin funktionsnedsättning. Syftet var att, via en kvalitativ metod och intervjuer med tio synskadade personer, ta del av deras tankar, åsikter och erfarenheter och kunna finna strategier, som dessa personer använder sig av för att hantera och förebygga de problem som kan uppstå. Vidare, hur synskadade personer upplever sitt eget och andras bemötande i sociala interaktioner, vilka problem de eventuellt har upplevt i dessa situationer samt hur de har hanterat dessa problem undersöktes. Resultaten visar på olika problem som synskadade personer någon gång har upplevt i sociala interaktioner.

Vi har skrivit detta arbete med syftet att ta reda på vilka attityder några lärare och elever har till olika typer av mediala texter. Metoden vi valde att använda oss av var intervjuer. De intervjuade var dels åtta elever i årskurs 4-6 och dels tre lärare som undervisade i samtliga av dessa årskurser Vi kom fram till att böcker är den medieform som används mest i undervisningen men att även andra medier, speciellt film, tycks vara någonting som lärare och elever vill ha mer av i undervisningen. Dessa medier har, under undersökningens gång, visat sig användas på olika sätt och med olika syften, till exempel brukar film användas när ett nytt tema introducerades. Intervjuerna visade att samtliga informanter uppskattar en varierad medieanvändning och anser att det på olika sätt gynnar inlärningen. De slutsatser vi kunnat dra efter att ha analyserat det inspelade intervjumaterialet är att olika typer av mediala texter förvisso värderas högt av både lärare och elever, men användningen av dessa speglar inte alltid dessa värderingar.

Syftet med denna studie är att undersöka några förskollärares upplevelser kring professionalism i förskolan avseende förskollärares uppdrag och svårigheter i arbetet samt vad deras professionella ansvar handlar om. Studien är kvalitativ och datainsamlingen består av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i förskolan utgick ifrån tre områden. Dessa områden var ansvar, uppdrag och svårigheter. Studiens slutsater är att förskolläraryrket är komplext och även om förskolläraryrket är professionellt är det inte alltid enkelt att agera på ett professionellt sätt i alla situationer..

Under de senaste tjugofem åren har det framkommit i tidigare forskning att andelen flickor i årskurs 9 som haft olika symtom på nedsatt psykiskt välbefinnande ökat oroväckande mycket. Syftet med denna studie är att beskriva kuratorers erfarenheter och definitioner av psykisk ohälsa bland dagens unga tjejer i årskurs 7-9, samt vilka påverkansfaktorer de anser finnas och om de anser att det har förändrats över tid. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 5 kuratorer, varav intervjuerna genomfördes på fyra stycken skolor och en ungdomsmottagning i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga kuratorer upplever att det psykiska måendet hos ungdomarna är det generellt ingen större skillnad på idag, gentemot tidigare. Däremot att antalet som söker hjälp ökar.