SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder Sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar Sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av Sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av Sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med Sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder Sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av Sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

Idag tar ma?nniskan del av mer information a?n na?gonsin, inte minst den yngre generationen. Det konstanta flo?det som tas del av pa?verkar individen och fo?rsa?tter denne i ett beroende da?r det blir till ett behov att svara pa? meddelanden, att ha?nga med i sammanhanget och att vara delaktig. Till slut o?verbelastas ma?nniskan ba?de psykiskt och fysiskt av den informationen som ma?ste tolkas.Man skulle kunna pa?sta? att det a?r ett samha?llsproblem, det a?r en norm att ha ma?nga fler va?nner i den digitala va?rlden a?n i verkligheten.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via Sociala medier utan att ha na?gra konton pa? Sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via Sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Sociala medier handlar om interaktivitet och tvåvägskommunikation. Både experter och riksdagspartierna själva håller med om att detta är ett gyllene tillfälle för politiker att ta direktkontakt med väljarna. Men min undersökning visar att majoriteten av riksdagsledamöternas bloggar är ingenting annat än digitala megafoner. En knapp femtedel följer partiernas riktlinjer för Sociala medier. De skriver utifrån sitt personliga engagemang för politiken och uppmuntrar reaktioner från läsarna..

Befattningshavare av både stora och små organisationer har kommit till en punkt där det är viktigt att förstå vikten av Sociala medier och ställa frågan, hur? och inte om? de ska möta sina kunder på denna nya arena. Sociala medier är fortfarande något väldigt nytt för många, och har förhållandevis få regler och rutiner för hur organisationer ska hantera det på bästa sätt.Syftet med denna studie är att undersöka hur de undersökta kommunerna arbetar med och väljer att hantera Sociala medier som ett kommunikationsverktyg för att stärka relationen till sina medborgare.Frågeställningen som har använts för att besvara syftet är:Hur ser de undersökta kommunerna på Sociala medier?Vad är syftet med användningen av Sociala medier inom dessa kommuner?Hur väljer dessa kommuner att hantera användningen av Sociala medier inom organisationen?Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning som består av intervjuer och en dokumentundersökning av kommunernas riktlinjer och policys. Intervjuerna har genomförts med vad anser vara högkvalitativa källor, det vill säga chefsinformatören på Ljungby kommun och kommunikationschefen på Växjö kommun.

Denna studie går ut på att undersöka vilka mediekanaler unga förstagångsväljare använde sigav för att få politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet är också attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande källan förpolitisk information, står sig i relation till Sociala medier i den fragmenterade medievärld vilever i idag. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagångsväljare och Sociala medier. Metoddelen är kvantitativ iform av en frågeundersökning med gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagångsväljare fortfarande anser att de traditionella medierna,främst TV, är de viktigaste för deras politiska information. Det framgår också i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valår.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att studera hur marknadsföring via social media på olika sätt är viktigt för researrangörer, samt vilka faktorer som kan påverka kommunikationen mellan researrangör och kund.Jag har valt att göra en fallstudie på Fritidsresors användning av Sociala medier. För att uppå syftet har jag valt att besvara följande forskningsfrågor:- Hur bevakar och nyttjar Fritidsresor Sociala medier i sin kommunikation med kunderna?- Hur hanterar Fritidsresor negativ spridning via de sociala plattformarna?- Hur ser Fritidsresor på marknadsföring via Sociala medier ur ett framtidsperspektiv? Marknadsföringen har ändrats mycket de senaste decennierna. Från att ha varit produktfokuserade till kundfokuserade. En dialog mellan företag och kund är idag mycket viktigt och relationsmarknadsföring har kommit att tas på större allvar än tidigare.

Introduktion - Vid rekrytering, tycker arbetsgivare att de traditionella metoderna är en kostsam process som tar tid och bidrar med för lite information för att göra en lyckad rekrytering. Sociala mediers framväxt, har bidragit med en annan form av information som har fått arbetsgivare att vilja använda Sociala medier i rekryteringsprocessen. Det finns många fördelar med att använda Sociala medier, dock finns det minst lika många nackdelar.Syfte - Syftet med denna uppsats är att öka medvetenheten hos arbetsgivare om användandet av Sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen.Problemformulering - För att besvara vårt syfte valde vi att utgå från två problemformuleringar; hur använder arbetsgivare Sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen samt vilka fördelar respektive nackdelar finns det med användandet av Sociala medier för arbetsgivare när de granskar kandidaters profiler i rekryteringsprocessen?Metod - Vi utgick från en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Vi började med att skapa en teoretisk modell som sedan låg till grund för vår empiriska insamling.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan upplevd stress och användande av och tillgänglighet till Sociala medier bland gymnasister. 167 elever deltog i studien och besvarade en digitalt presenterad enkät angående sina beteendevanor kring Sociala medier och upplevd stress. Resultatet visade att en stor andel av eleverna var aktiva användare av sociala nätverk under lektionspass, 73,6 %, och av mobiltelefoner på nätterna, 60,4 %. Samtidigt kände 58,6 % av eleverna oro eller ångest för skolarbetet. Statistisk analys visade att stressnivån ökade med ålder och var högre hos flickor än hos pojkar.

Studien undersökerhur Sociala medier påverkar våra respondenter och hur stort behov de har av det i dagens samhälle. Till en början av undersökningen har vi endast behandlat ett intresseområde som är Sociala medier. I och med att vår målsättning har varit att gå in så förutsättningslöst som möjligt samt komma nära vår undersökningsgrupp har vi använt oss utav grundad teori som metodologiskt angreppssätt. I motsvarighet till grundade teorins grundidéer har vi låtit vår frågeställning växa fram ur datamaterialet. Därför har frågeställningen kommit att ändras i takt med studiens utveckling där frågeställningen har grundats utifrån materialet vi har haft.

Genomslagskraften i de Sociala medierna är vedertaget stora och spridningen av budskap äroändlig. Företags möjlighet att interagera, kommunicera samt identifiera sina kunder ärenorm. Problematiken ligger i mätbarheten, då ingen lyckats bevisa ekonomisk ROI direktkopplat till investering i Sociala medier. Ett problem som diskuteras såväl på expertnivå, istyrelserummet som bland marknadsförare globalt.Ur intervjuer samt forskningsunderlag är de största drivkrafterna för att som företag verka i deSociala medierna att långsiktigt öka försäljning genom högre varumärkeskännedom, utnyttjadword-of-mouth och djupare kundrelationer. Dessa faktorer sammanfattas av flera forskaresom ROE (return on engagement) och anses vara ett steg närmare ROI i Sociala medier då detkan resultera i långsiktiga intäkter.Det råder dock interna motsättningar i många företag, vilket är bekräftat både genom insamlad data, forskning samt intervjuer, när det gäller hantering av Sociala medier ochhurvida investeringar ska bedömmas ur ekonomiskt perspektiv eller ej.

Bakgrund och problem: Företag kan använda sig av Sociala medier som exempelvis Facebook, Twitter och bloggar för marknadsföring. Genom att kommunicera i sociala nätverk på Internet har företagen möjligheter att föra en dialog med kunder vilket kan bidra till att relationer uppstår mellan kunderna och företagen. En studie som möjliggör ytterligare beskrivningar av egenskaper hos Sociala medier och dess fördelar och nackdelar vore intressant. Företag upplever svårigheter att koppla marknadsföringen i Sociala medier till tydliga affärsresultat. Personalen saknar kunskaper för målformulering, implementering och utvärdering.

Sociala medier får en allt viktigare roll i samhället. Detta gäller även för organisationer och där implementerandet av dessa medier innebär att kommunikationen med organisationens medlemmar övergår från att vara en monolog till att istället anta formen av en dialog. En av dessa organisationer som nyligen börjat använda Sociala medier är Svenska kyrkan. Detta är en organisation som till stor del präglas av traditionellt tänkande, men som samtidigt har som mål att sprida sitt budskap. Enligt denna studies antagande styrs dock förhållningssättet till de Sociala medierna av både hur man ser på lärande, men även hur man uppfattar teknikens påverkan på omvärldens utveckling.

Syfte: Vårt syfte är att besvara vår problemformulering och se hur lojalitet kan skapas genom Sociala medier då lojalitet är en grundsten i skapandet av långsiktiga kundrelationer. Vidare ämnar vi besvara problemformuleringen genom att undersöka hur företag kan använda Sociala medier för att skapa och bevara potentiella och befintliga långsiktiga kundrelationer.Metod: Ett kvalitativt och abduktivt förhållningssätt är det som ligger till grund för den här uppsatsen. Undersökningen utgår från ett positivistiskt synsätt och kvalitativa intervjuer har valts som metod för att samla in empirisk data.Teoretiskt perspektiv: Denna undersökning baseras på erkända teorier och modeller främst inom internetmarknadsföring, relationsmarknadsföring samt kundlojalitet då dessa ämnen ligger som grund för vår undersökning. Vidare används teorier och modeller kring Sociala medier som ett verktyg för integrerad kommunikation.Empiri: Semistrukturerade, kvalitativa intervjufrågor har utformats för denna undersökning. Frågeställningarna har besvarats av framstående webbkonsulter samt av företag, framgångsrika inom området.Slutsatser: Utifrån vår undersökning har vi besvarat vår frågeställning; hur skapar ett företag kundlojalitet och konkurrenskraftiga kundrelationer via Sociala medier? Utifrån vår undersökning ser vi företagens närvaro i Sociala medier som en god förutsättning för att skapa kundlojalitet och bygga relationer.

Webb 2.0 och Sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även Sociala medier och Twitter och Sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och Sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder Sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.