Missbruk av droger finns i alla samhällsklasser och förekommer bland personer i varierande åldrar. Missbruk skapar både sociala och medicinska skador för den som missbrukar, vilket gör att denna problematik är ett stort samhällsproblem. Arbetet baseras på en teori om skapandet av social identitet samt genussystemet. Syftet med detta examensarbete är att, genom en litteraturstudie, belysa hur missbrukande kvinnors sociala identitet påverkas av den omedelbara sociala kontexten samt hur kvinnors sociala underordning i samhället kan befästa ett destruktivt socialt identitetsskapande. Frågeställningarna var: Vad är huvuddragen i tidigare forskning vad gäller missbrukade kvinnors sociala interaktioner och identitetsskapande? Hur kan missbrukande kvinnors sociala identitetsskapande tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv och ett genusperspektiv? Metoden för att samla in data var litteratursökning via Scopus, PsycINFO, ProQuest och Luleå tekniska universitets egen databas Primo.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån e-kundlojalitetsbegreppet utvärdera hur välgörenhetsorganisationer i dagsläget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbättra gåvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: Våra metoder har både kvalitativa och kvantitativa inslag och består av intervjuer med personal från fyra olika välgörenhetsorganisationer som är väl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehållsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. Därefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras på välgörenhetsorganisationer. Vidare går vi sedan djupare in på lojalitet respektive e-lojalitet för att visa på hur dessa begrepp ska appliceras på vår empiri. Avsnittet avslutas sedan med en egen modell som ska användas för att analysera empirin. Slutsats: För att förbättra gåvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier krävs att välgörenhetsorganisationerna lägger mer kapacitet på underhåll av relationer, långsiktigt fokus och tvåvägskommunikation. Vidare behövs även mer arbete kring att skapa psykologiska band till följarna liksom att organisationerna bör se över vilka sociala medier de väljer att vara mest aktiva på.

Syftet med denna studie är att undersöka ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige. Genom att studera olika aspekter av deras sociala relationer blev det möjligt att kontextualisera dessa i förhållande till studiens teman; sociala relationer/sociala band, integration och tillhörighet. Studien har utifrån tidigare forskning, relevanta teorier samt öppna intervjusamtal med åtta pojkar, använt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Resultaten visar att de sociala relationer som informanterna har skapat i Sverige har fungerat som ett socialt stöd och har bidragit till deras välmående. Informanternas bristande språkkunskaper var det största hindret för att söka sig utanför den egna etniska gruppen.

Uppsatsen avser belysa och utveckla förståelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning är det intressant att utgå från ett målkonfliktsperspektiv, varpå verksamhetens intressenter även beaktas eftersom de påverkar organisationen och dess målsättningar. Studien påvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhålla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar målkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom är sociala och ekonomiska motiv vanligen konträra och orsakar begränsningar i verksamhetsstrukturen, varpå målkonflikter lättare uppstår. Det framgår att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hämmas av de begränsningar som de sociala motiven medför.

Na?r en ny webbapplikation skall lanseras och driftsa?ttas a?r det sva?rt att i fo?rhand veta vilken datatrafik och belastning som tja?nsten beho?ver vara dimensionerad fo?r.Rapporten fo?ljer en webbapplikation som inte a?r fo?rberedd fo?r uppskalning till att bli separerad i olika komponenter fo?r o?kad skalbarhet och driftsa?kerhet.I rapporten genomfo?rs a?ven en komparativ studie pa? olika typer av molntja?nster som erbjuder infrastruktur (IaaS)-, plattform (PaaS)- och mjukvara (SaaS) som en tja?nst.Ma?let med underso?kningen var att hitta en kostnadseffektiv metod fo?r att expandera applikationens infrastruktur och flytta implementationen till molnet.Resultatet och slutsatsen visar att den dyraste lo?sningen inte alltid a?r den ba?sta och i sluta?ndan kan fo?retag betalar pengar fo?r resurser som de inte utnyttjar..

Specialarbete, 7,5 hpSvenska språket, fortsättningskurs 1203Vt 2013Handledare: Andreas Nord.

SammanfattningTitel: Ge ditt varumärke ett lyft! ? en studie om hur företag bygger och stärker sina varumärken i sociala medier.Författare: Emilia Sjögren och Sofie Tellram.Handledare: Navid Ghannad.Nivå: Kandidatuppsats, marknadsföring (15hp), VT 2012.Nyckelord: Sociala medier, Varumärke, Kommunikation, Sociala nätverk, Bloggar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur företag kommunicerar i sociala medier samt vad som är syftet med att kommunicera. Genom detta vill vi få ökad kunskap och förståelse för hur företag kan bygga upp och stärka sina varumärken genom sociala medier.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod med en deduktiv ansats i vilken tre fallföretag intervjuats. Företagen är kunniga inom sociala medier och arbetar aktivt med dessa.Teoretiskreferensram: Detta avsnitt inleds med traditionella kommunikationsteorier följt av kommunikation i sociala medier. Teoriavsnittet avslutas med övergripande teori om varumärken.Empirisk studie: I denna del presenteras de intervjuer som genomförts med tre fallföretag.Slutsats: Uppsatsens slutsats är att företag bygger och stärker sina varumärken i sociala medier genom olika aktiviteter och utifrån vad som är företagets syfte med kommunikationen väljer de socialt media..

Den sociala påverkan som företag har på sin omgivning har blivit mer och mer uppmärksammad av samhället. Intressenterna är idag medvetna om vilket socialt ansvar företagen tar och de har högre förväntningar på vad företagen bör ta ansvar för. Problematiken ligger i själva utförandet av redovisningen av det sociala ansvaret. Det omfattar nämligen många olika aspekter vilket kan medföra svårigheter för företagen att redovisa sitt sociala ansvar. Intressenterna har fått en betydande roll vid redovisningen av det sociala ansvaret varför det är viktigt att företagen tillgodoser intressenternas förväntningar.

Denna studie har utförts i syfte av att söka förstå hur fyra universitetsstudenter subjektivt upplever och reflekterar över sin sociala verklighet, i synnerhet när de befinner sig i gråzonen mellan utbildning och arbetsliv. För att söka komma åt dessa subjektiva berättelser har vi utfört narrativa temaintervjuer med fyra programstudenter vilka närmar sig sin examen. Det empiriska materialet har visat att alla fyra studenter följer vissa sociala handlingsmönster i sina reflektioner över utbildningen och föreställningar om det framtida arbetslivet men att deras skilda erfarenheter i livet har påverkat hur de förhåller sig olika till sin sociala verklighet..

Syfte: Vårt syfte med den här rapporten är att ta reda på hur konsumenterna ser på IKEAs marknadsföring i sociala medier. Vi vill också titta på konsumenternas maktförhållande i relation till denna fråga. Problem: I dagen samhälle marknadsför sig allt fler företag på sociala medier. Möjligheterna för konsumenterna att bidra till förändring växer allt mer. Hur marknadsför sig IKEA i sociala medier och hur förhåller sig konsumenterna till den makt de har i samband med IKEAs marknadsföring här? Metod: Netnografisk undersökning, kvalitativa intervjuer och en webbaserad enkätundersökning Resultat: Resultatet visar att konsumenterna har ett intresse av att använda sin makt för att påverka företag och organisationer.

Sociala medier har skapat nya vägar för kommunikation och nätverkande. Genom sociala medier har offentliga förvaltningar möjlighet till ett nytt och utvidgat sätt att kommunicera med sina medborgare.Kommunen är till för medborgarna och måste därför bemöta deras krav på information och behov av kommunikation. För att våga ge sig ut i en okänd kanal krävs en strategi och ett förhållningssätt till nya vägar att kommunicera. I den här uppsatsen har vi ställt frågan; Varför använder kommuner sociala medier för att kommunicera med sina kommuninvånare?För att få svar på vår fråga har vi undersökt hur tre svenska kommuner arbetar med sociala medier, utifrån ett strategiskt perspektiv.

Den här uppsatsen undersöker de svenska journalisternas förhållningssätt till sociala mediers rapportering om revolutionen i Egypten. Fokus i denna undersökning ligger i journalisternas källkritik, användning och beroende av sociala medierna som Twitter, Facebook, blogg med flera i sitt journalistiska arbete. Intervjumetoden tillämpades i denna undersökning och intervjuer med tio svenska journalister genomfördes. De medier som inkluderas i undersökningen är, Sveriges Radio Ekot, SR International, SVT, TV4, Tidningarnas Tellegramsbyrå, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga intervjuer presenteras och svaren användes sedan i analysen.

Vi har genomfört en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka flickors och pojkars erfarenheter och uppfattning av kommunikation via sociala medier och undersöka om den kommunikation som sker via sociala medier kan betraktas som mobbning. Sociala medier på internet där barn möts innefattar bland annat inlägg på blogg, videoklipp, mejl och chatt. Vi använde oss av hermeneutiskt ansats för att försöka tolka och förstå flickors och pojkars sätt att kommunicera via sociala medier. För att kunna besvara våra frågeställningar genomfördes 10 intervjuer varav 8 enskilda och 2 i grupp. I teorin använder vi oss av ett genusperspektiv, samt begreppen inneslutning och uteslutning för att analysera resultatet.

Resebranschen är en marknad som speglas av hård konkurrens och en marknad där synlighet och tillgänglighet är en avgörande faktor. Under de senaste åren har resebranschen stått inför en del förändringar när det kommer till hur resorna säljs. I dagens läge säljer resebyråer fler biljetter online än vad de gör i sina fysiska butiker och möjligheten att använda sociala medier i marknadsföringen har uppstått.Med hjälp av sociala medier skapas ett möte mellan resebyråerna och konsumenterna och de kan skapa relationer via Internet. Med den rådande utvecklingen ses tydliga mönster på hur fler företag inom resebranschen börjar satsa resurser på att utveckla och använda sociala medier i sin marknadsföring. Denna uppsats undersöker, och jämför hur och varför resebyråerna Ving, Apollo och Fritidsresor använder sig av sociala medier i sin marknadsföring.

Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats är att studera vad det finns för faktorer som påverkar sociala relationer i elevgrupper. Jag vill även ta reda på om lärare tycker att det är viktigt att upprätta goda sociala relationer bland elever och varför de i så fall anser det viktigt. För att få veta detta har jag gjort en empirisk kvalitativ studie där jag intervjuat lärare samt observerat elevgrupper. Jag har gjort min studie i grundskolans tidigare år. Undersökningen har resulterat i ett flertal olika faktorer som påverkar det sociala klimatet i elevgrupper både positivt och negativt.