I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa.

Syftet med studien var att undersöka hur enkäter riktade till patienter och anhöriga i palliativ hemsjukvård uppmärksammar sociala aspekter ? i enlighet med WHO:s definition av en värdig vård. Mot bakgrund av statens utredning om värdig vård vid livets slut, som påpekar att utvärderingen av palliativ vård är eftersatt och att bemötandet utgör en viktig social aspekt för vårdkvaliteten, ställdes tre frågor: Vad menar WHO med ?sociala aspekter??, Vilka frågor ställs i enkäter inom palliativ hemsjukvård?, Hur följer enkätfrågorna upp bemötandet? För att besvara syftet genomfördes litteraturstudier, telefonsamtal samt en kvantitativ och kvalitativ undersökning, där 345 enkätfrågor som används i palliativ hemsjukvård inom Stockholms läns landsting bearbetades. Två teoretiska utgångspunkter prövades för att identifiera sociala aspekter: WHO:s definition av värdig vård och KUPP-modellens värdefaktorer.

Genom att la?sa tidigare forskning om Generation Y, inneha?llsmarknadsfo?ring och om sociala medier under uppsatsprocessen fo?ra?ndrades problemsta?llningen succesivt, i enlighet med en abduktiv forskningsansats. Studiens fokus utvecklades fra?n att underso?ka alternativa marknadsfo?ringsmetoder vid marknadsfo?ring mot Generation Y till att omfatta pa? vilken social medieplattform Generation Y a?r mest mottaglig fo?r inneha?llsbaserad marknadsfo?ring.Syftet med denna studie a?r att hja?lpa fo?retag vars ma?lgrupp a?r Generation Y att rikta sin inneha?llsmarknadsfo?ring i ra?tt kanaler och pa? detta sa?tt spara tid och pengar. Fo?r att uppfylla syftet och besvara studiens problem samlades empirisk data in genom en webbaserad, kvantitativ enka?tunderso?kning som genomfo?rdes av totalt 301 respondenter, alla tillho?rande Generation Y.

Internet har utvecklats snabbt de senaste åren och med utvecklingen har sociala medier blivit en stor del av Internet. Sociala medier innebär all form av kommunikation som sker på Internet så som exempelvis Tripadvisor, Facebook, Twitter, Booking.com eller Instagram. Konsumenter som väljer att kommentera upplevelser och produkter på sociala medier ökar. Enligt forskning så litar framtida konsumenter mer på andra konsumenters kommentarer än vad de litar på företagets marknadsföring över deras produkt/tjänst. Kommentarer som skrivs på olika sociala medier lämnas ofta obesvarade av tjänsteföretagen.

I studien studeras hur en personalgrupp som är engagerade i antimobbningsfrågor på olika skolor uppfattar den egna skolans arbete för att motverka mobbning på sociala medier. För studien har semi-strukturerade intervjuer använts som metod. Två skolor har deltagit i studien och fyra personer ur personalen på vardera skola har intervjuats. En tematisk analysmetod med semantiska teman har genomförts, vilket innebär att valda teman tydligt sammanfattar och svarar på studiens frågeställningar.I resultatet framgår att skolorna inte arbetar på något speciellt sätt för att förebygga eller åtgärda mobbning på sociala medier. Personalen på en av skolorna menar att eleverna bör få undervisning om etik på internet men att skolan inte har tagit något beslut om att sådan undervisning ska bedrivas.

Det är viktigt med en ständig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhålla en långsiktig ekonomisk tillväxt i landet. Många tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrån akademin, och för att detta ska nå allmänheten behöver forskarna hitta ett sätt att få ut sina idéer på marknaden. Idag är det svårt för företag skapade av forskare direkt från akademien att överleva, mycket för att de saknar den affärsmässiga kompetensen som krävs för att starta och driva ett framgångsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affärsmässig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie på tre högteknologiska spinoff-företag i Umeå som har tagit hjälp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affärsmässig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen.

Sociala nätverkstjänster, som Facebook, har haft en dramatisk utveckling och ett enormt uppsving i användning. Av denna anledning har omfattande forskningsarbete som har resulterat i många studier format ett kaosartat intryck av vilken kunskap som egentligen finns inom området. Ett av fenomenen som kan observeras på sociala nätverkstjänster är självutlämnande beteende. Sett ur individ och makronivå är detta en säkerhetsrisk, varför de faktorer som medierar detta beteende bör undersökas. I detta examensarbete undersöks via en litteraturöversikt, huruvida faktorerna personlighet, kön, ålder och relationsstatus påverkar beteendet och i så fall hur.

Uppsatsens syfte är att öka kunskaper om kulturaktiviteter avsedda att vara hälsofrämjande och att få ökad förståelse för den kompetens som används av personal som närmare arbetar med dessa aktiviteter. För att få svar på uppsatsens syfte och frågeställningar valdes lämpliga teoretiska utgångspunkter som tillsammans med det empiriska materialet har analyserats. Studien fokuserar på sju respondenters erfarenheter av hälsofrämjande aktiviteter, de deltagandes lärande och deras utveckling och två exempel av kulturaktiviteter undersöks: "Kultur i vården" och "Kultur på recept".En del av studien innefattar även tidigare forskning där det främst handlar om vilka mätbara effekter på hälsa som deltagande i kulturaktiviteter kan ge. Uppsatsen ska bidra till att belysa kulturaktiviteter ur ett hälsopedagogiskt perspektiv för att öka kunskapen om relationen mellan kultur-hälsa-lärande.Utifrån det empiriska materialet framkommer det att aktiviteter inom "Kultur på recept" har större fokus på det friska med syfte att stärka och utveckla individer medan "Kultur i vården" har en tydligare inriktning mot patienter i en sjukdoms- eller rehabiliterande period.Resultatet visar att det finns skillnader i den pedagogiska utformningen av aktiviteter inom respektive praktiker: Exempelvis gruppdeltagande, kompetenser bland personal samt kulturaktiviteternas tillgänglighet och utbud. Det framkommer i uppsatsens studie att gruppen har betydelse för det sociala stödet, lärande och utveckling som författarna kopplar samman med livslångt lärande och empowerment, vilket innebär en mobilisering av individens resurser..

Svårläkta bensår är ett stort hälsoproblem och har stor inverkan på de drabbade personernas liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva svårläkta bensårs påverkan på det sociala livet. Tolv kvalitativa studier samlades in och analyserades med kvalitativ manifest innehållanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Begränsade aktiviteter påverkar det sociala livet: Förändrad självbild begränsar relationerna: Begränsad arbetsförmåga påverkar livskvalitén och sociala kontakterna. Resultatet visade att personer med svårläkta bensår upplevde hinder för vardagliga aktiviteter och rutiner vilket ledde till isolering och begränsat socialt liv.

AbstractTitel: En ytlig nödvändig glättighet ? En kvalitativ studie av hur medieanvändare i åldrarna 40-69 ser på sitt användande av sociala medier med särskild tonvikt på Facebook.Nivå: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoängFörfattare: Fanny Lindholm och Elin HolmHandledare: Gabor BoraExaminator: Anna EdinSyfte: Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur medieanvändare i åldrarna 40-69 år ser på sitt användande av sociala medier med särskild tonvikt på Facebook, samt hur de ser på sin omgivnings användande av sociala medier. Det undersöktes även om eller hur dessa personers sätt att kommunicera med vänner och bekanta har förändrats i och med att sociala medier blev aktuellt.Frågeställningar:Hur ser medieanvändare i åldrarna 40-69 på sitt användande av sociala medier med särskild tonvikt på Facebook?Upplever dessa personer att deras sätt att kommunicera med sina vänner har förändrats i och med att sociala medier blev aktuellt?Metod och material: I uppsatsen har kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har bestått av tre fokusgrupper indelat i åldrarna 40-49, 50-59 och 60-69.

Definitionen av god hälsa skiljer sig åt, men dagens hälsoarbete är en form av information som önskar påverka till mer hälsosamma beteenden. Synen på kropp och hälsa har utvecklats med samhället och idag finns ett stort intresse för den hälsosamma livsstilen och därigenom för utbildning inom området. Friskvård som arbetsfält växer men det finns ingen entydig definition om vilka kompetenser eller vetenskaplig nivå som krävs för att får vara yrkesprofessionell inom området. Tränings- och friskvårdsanläggningar är en arena som lockar såväl hälsoarbetaren som stora delar av befolkningen och passar dessutom in i konsumtionssamhället med en tanke på hälsa som affärsidé. Syftet med denna typ av verksamhet är således fler än hälsofrämjande då även kommersiella och vinstdrivande krav finns.Syftet med detta arbete var att få fördjupad kunskap kring hur det är att som akademiskt utbildad inom kost och friskvård vara yrkesverksam på en tränings- och friskvårdsanläggning med en mer kommersiell syn på hälsoarbete.Djupintervjuer genomfördes med en kvalitativ ansats.

Denna studie har grundats i en elevs behov av att finna strategier till konstruktivt samspel. Genom aktionsforskning som ansats har syftet varit att öka kunskapen kring hur en elev deltar i arbetet med sociala berättelser samt hur metoden kan fungera utanför det autistiska spektrat. Den sociala berättelsen konstruerades i samråd med involverade aktörer och lästes sedan för eleven varje dag i två veckor. Datainsamlingen skedde genom observationer, loggboksskrivande och dialogiska samtal. Ur en induktiv analys av det empiriska materialet utkristalliserades två kategorier.

Titel: Guide till sociala medier: Som tillämpning i marknadsföringsstrategin för Mentens ABFörfattare: Linda Söderholm, Hanna ÅmanHandledare: Finn Wiedersheim-PaulKurs: Kandidatuppsats, 15 hpÄmne: FöretagsekonomiSyfte: Syftet med studien är att hjälpa Mentens AB, ett litet B2B företag utan klar slutkonsument, att börja använda sociala medier och tillämpa dem på ett fördelaktigt sätt som ett verktyg i sin marknadsföringsstrategi.Metod: Studien är baserad på kvalitativ forskning genom en intervju med företaget Mentens AB, ett litet företag med önskemål om vägledning till sociala medier.Teorier: ?Varför sociala medier och vad företag bör beakta innan implementering?, ?Företagsbloggar som verktyg till att bygga relationer och stärka varumärket?, ?Att marknadsföra företagets kunskap genom YouTube?, ?Att ?skapa professionella nätverk med LinkedIn?, ?Dela kunskap genom SlideShare? och ?Hantering av rykten med hjälp av sociala medier?.Slutsatser: Företag idag har inte råd att undvika sociala medier utan måste tillämpa dem som ett verktyg i deras marknadsföringsstrategi. Mentens AB ska vara medvetna om fördelarna och nackdelarna med sociala medier. För att utvecklas måste de ta del av medierna och göra det rätt. Det är lämpligt att använda benchmarking för att hitta rätt sociala medier för företaget.

Denna studie visar hur kärlekspar skiljer sig i interaktion och presentation av relationen/partnern på socialamedier. Skillnaderna tycks bero på att männen och kvinnorna interagerar utifrån föreställningar om maskulinitet och femininitet. Studien visar att kvinnorna är mer aktiva än männen på sociala medier, samt att de uttrycker ett större behov av att presentera relationen online. De tolkas därför i enlighet med den rådande genusordningen som relations-orienterade i sin interaktion. Männen framstår som oberoende och autonoma i deras användande av sociala medier och tycks inte visa något intresse för att presentera relationen.

Individens hälsa har stor betydelse för hennes välmående och livskvalitet. Hälsa definieras utifrån fysiska, psykiska och sociala faktorer. Idag vet vi att individens hälsa påverkas av ett flertal faktorer som ligger utanför hälso- och sjukvårdens nuvarande ramar. En av de faktorer som anses påverka individens hälsa sammanfattas inom begreppet socialt kapital. Socialt kapital är ett resultat av att individer, grupper och organisationer investerat i resurser vilka bidragit till att utveckla goda sociala relationer.