Bakgrund: Det föränderliga medielandskapet och dagens digitaliserade teknik har satt dagens organisationer i en sits där de i större utsträckning än tidigare behöver ta hänsyn till deras målgruppers val av kommunikationskanaler. Under de senaste åren, när de sociala medierna spelat en allt större roll, har detta mer och mer inneburit att föra en dialog med nämnda målgrupper. De traditionella mediernas envägskommunikation har fått lämna plats för de sociala mediernas tvåvägskommunikation. Organisationens ledning är ansvarig för att säkerställa att man gör vad man kan för att undvika kriser eller minimera dem om de uppstår. För att kunna hantera detta måste man planera och lära sig undvika situationer som kan leda till en kris.

Antalet sociala företag har ökat på senare år och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhällsproblem har därmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgångspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgår då denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt Utvärdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten från de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen på ett övergripande sätt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar även att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utsträckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande källa för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap..

Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.

Syftet med studien är att undersöka om individer med en liberal hållning i alkoholfrågan löper en större risk att råka ut för olika alkoholrelaterade sociala problem än individer med en restriktiv hållning. Då tidigare forskning om relationen mellan hållning i alkoholfrågan och sociala problem är svårhittad, fokuseras resultaten av tidigare forskning på de enskilda variablerna. Resultaten kopplas sedan ihop för att härleda uppsatsens hypoteser. Tidigare forskning pekar också på att kön, ålder, inkomst och konsumtionsnivå är variabler som kan ha direkt inverkan på alkoholrelaterade problem. Datamaterialet som används är sekundärdata från Monitorstudien 2009 som bearbetades med hjälp av binär logistisk regressionsanalys.

Bakgrund: Allt fler skandaler kring bolagsstyrningar har inträffat på senare år vilkethar medfört att de flesta länderna utvecklat koder för hur redovisningen avbolagsstyrning skall ske. I bolagsstyrningsrapporterna skall det vara möjligt att utläsahur styrelsen har arbetat under året.Problemformulering: Kan förtroendet för bankernas styrelser öka genomtillämpandet av Svensk kod för bolagsstyrning?Syfte: Syftet är att för författarna undersöka hur förtroendet för svenska banker kanpåverkas genom en bolagsstyrningsrapport.Avgränsningar: Författarna har valt att inrikta sig på de fyra största bankerna iSverige. Den studerade perioden är bolagsstyrningsrapporterna för verksamhetsåret2006. Att analysen utfördes på de fyra största bankernas rapporter beror på att de haren central roll i näringslivet och därför måste inta en förtroende ingivande roll isamhället.Metod: Uppsatsen präglas av sin kvalitativa ansats då data som studerats är i form avrapporter presenterade av företagen.

Bakgrund: Studier visar att smärta är vanligt förekommande (80-88 %) hos äldre personer. Demenssjukdom är en neurologisk skada i hjärnan där den verbala och kroppsliga kommunikationen försämras. Detta bidrar till problem att känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. Syftet: Syftet var att belysa hur vårdpersonal kan känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie där datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed.

Examensarbete behandlar Piteås grönområden och vattenrum med fokus på Boverkets beskrivning av de sociala aspekterna, vilket menas hur vi människor använder stadens gröna rum. De ekologiska och kulturella aspekterna beskrivs dock även i examensarbetet, detta för att påvisa den samlade vikten av en stads gröna områden. Piteås grönområden har avgränsats till stadsnära rekreationsområden i form av stråk, motionsspår och friluftsområden samt vattenrum och parker. Examensarbetet innefattar även hur dessa ser ut och används vintertid. Genom inventering och analys av Piteås grönområden har det utkristalliserats vilka platser som bör få en ny utformning och nya användningsområden, nya förslag har därför utarbetats för dessa.

Barn som flyr till ett nytt land utan föräldrar eller vårdnadshavare kallas för ensamkommande flyktingbarn. Vägen till det nya landet är oftast lång, svår och efterlämnar smärtsamma erfarenheter. Det är en resa som har inneburit att de ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gång har fått från sina familjer. I det nya landet möter de ensamkommande flyktingbarnen många människor, där de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. Vårt syfte har varit att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer på ett utvalt HVB-hem (hem för vård och boende) i Halmstads kommun.

Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.

Litteraturen innehåller tre olika områden över hur företag enligt teorin bör agera i de socialamedierna. De tre områden som litteraturen resulterade i var den sociala webben, kommunikationoch marknadsföring. Syftet med undersökningen har varit att utreda på vilket sätt de teoretisktfastslagna områdena relaterar till användarnas upplevelse av områdena. Syftet utreds genom enfallstudie där Nordea har varit undersökningens studieobjekt och sociala medier representerats avFacebook. Syftet resulterade i följande huvudfrågeställning: Hur förhåller sig Nordeas Facebooksidasaktiva användare till Nordeas medverkan på Facebook? Undersökningens empiri samladesin genom en kvantitativ metod som ämnade svara på frågeställningen.

Cochleaimplantat möjliggör att döva kan uppfatta ljud och utveckla talspråk. Begränsningar i den talspråkiga kommunikationen kvarstår även med ett cochleaimplantat. Inga hinder föreligger för utveckling av teckenspråk. Delaktighet i det sociala samspelet är betydande för vårt välbefinnande. Syftet var att undersöka upplevelsen av delaktighet i det sociala samspelet hos ungdomar med cochleaimplantat.

Detta a?r en studie av den sociala kulturen och arbetssa?ttet hos ett specifikt rockband. Studien har utfo?rts med element av etnografisk forskningsmetod och ger la?saren en bild av hur det kan se ut och ka?nnas att delta i en rockturne? i Europa. Resultatet ger en inblick i det vardagliga livet och den mellanma?nskliga interaktionen hos deltagarna i turne?n, samt fo?rfattarens egna tankar kring arbetet med att utfo?ra studien..

Den vanligaste rekryteringsvägen är genom informella kontakter och spontanbesök är den näst vanligaste vägen. Arbetsförmedlingen (AF) som rekryteringsväg minskar ständigt och sociala medier används allt mer som rekryteringsverktyg. Många företag har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och vilka sociala medier som används i rekryteringssammanhang. Forskningsstrategin är en fallstudie av Länsförsäkringar Bergslagens rekryteringsprocess.

Under de senaste åren har frågor kring bolagsstyrning blivit allt mer aktuella, vilket har förorsakats av olika redovisningsskandaler. Som en konsekvens av detta har det i många länder införts s.k. bolagskoder. Hittills har bara ett fåtal studier undersökt bolagskodernas tillämpning och den institutionella miljö i vilken de har införts. För att undersöka hur bolagskoderna tillämpas och hur den institutionella miljön inverkar på kodernas tillämpning har två länder valts, Sverige och Tjeckien.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi ämnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker även huruvida dessa band är en påverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur påverkar motivationen i arbetet. Intresset har också varit att titta på om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende på om respondenterna i verksamheten befinner sig i nära anslutning till varandra eller ej. Dessa frågor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebär att vi inte är ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till är en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrån fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.