Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasieelever upplever sociala medier utifrån Tajfels (1974) Social identity theory (SIT) samt vilka negativa och positiva aspekter gymnasieelever upplever med sociala medier. Med hjälp av en kvalitativ intervjumetod utgör svaren från tolv gymnasieelever i södra Sverige empirin för studiens resultat. Tidigare forskning har visat att responsen av andra medlemmar på sociala medier spelar stor roll för ungdomars psykiska välbefinnande. Resultatet visade att anledningen till informanternas användning av sociala medier till stor del berodde på att andra i deras umgängeskrets var aktiva, att informanterna upplevde kränkningar som ett oacceptabelt, men vanligt förekommande, beteende på sociala medier. Allt material bearbetades utifrån Burnards (1991) innehållsanalys där författarna utifrån empirins basala koder konstruerade följande huvudteman/underteman: kommunikation/anonymitet, etik/olämpligt beteende och tillhörighet/gruppidentitet.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare resonerar kring omhändertagande av gravida missbrukare. I studien undersöks även tillämpning av tvångsvårdslagstiftning i förhållande till gravida missbrukare och socialsekreterares förhållningssätt till etiska aspekter när beslut om tvångsvård av gravida missbrukare tas. Studien är kvalitativ och genomförs med hjälp av intervjuer med socialsekreterare och även med hjälp av officiella dokument från olika myndigheter. I studien används teorier som empowerment och företrädarskap av Ole Petter Askheim (2007) och Malcolm Payne (2008), socialarbetares handlingsutrymme av Karin Svensson m.fl. (2008) och etiska koder i socialt arbete av Erik Blennberger (2006).

I populärkulturen finns en idé om en ja-kultur som är utmärkande för dagens samhälle, vilket kan bidra till negativa betingelser av ordet ?nej?. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett emotionssociologiskt perspektiv undersöka unga människors förhållningssätt till de emotioner som uppkommer vid ett nej-sägande, samt hur de kulturella koder som existerar påverkar beslutsfattandet i privatlivet. Med en kvalitativ metod har tio personer mellan 22-28 år intervjuats enskilt. Urvalet motiveras med att denna grupp är i en process där de vill etablera sig i olika sammanhang och därmed reflekterar över hur de förhåller sig till, samt bemöter, de krav och förväntningar som ställs.

Vänskap inom det sociala nätverket Facebook innebär en ny form för vänskap där de traditionella kännetecknen som spontanitet och förtrolighet får mindre betydelse. När vänskaper får rätta sig efter en formell struktur får det konsekvenser för hur relationen ser ut. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur Facebook-användare själva ser på vänskapsformen och att belysa detta ur ett maktperspektiv. Frågeställningarna besvaras med hjälp av en genomgång av relevant teori och forskning, kompletterat av empiriskt material i form av observationer och intervjuer. Resultaten analyseras utifrån studiens syfte och frågeställningar.

Det huvudsakliga syftet med vår rapport var att undersöka den sociala miljöns betydelse för barn med beteendeproblem. Vi har utgått från följande problemformuleringar; vad kan pedagogen göra för att hjälpa och stödja, vilken betydelse har barngruppen, samt hur kan verksamheten samverka för att hjälpa och stödja. Vi har utfört en empirisk undersökning där vi har intervjuat sammanlagt sex pedagoger verksamma med barn mellan 1 till 9 år. I vårt resultat kunde vi urskilja att pedagogerna ansåg att positiv uppmärksamhet till barnen är en bra strategi för att främja barns positiva beteende. Barngruppen har en stor betydelse för barnet vid tillägnandet av Sociala koder eftersom de lär sig av varandra.

Bakgrund: Det konsumenter oftast inte är medvetna om vid deras Internetanvändning är att de iakttas av företag. Företagen samlar avsiktligt in personlig information och spårar vilka hemsidor och produkter eller tjänster de intresserat sig av genom så kallade webb-spårningssystem. I samma takt som tekniker så som webb-spårningssystem börjat användas har också etisk marknadsföring på Internet blivit ett diskuterat och aktuellt ämne. Etisk marknadsföring på Internet handlar om vad som uppfattas som accepterat beteende av konsumenterna och företag måste ta hänsyn till konsumentens etiska koder.Syfte: Syftet med studien är att undersöka konsumenters uppfattningar om webbspårningssystem utifrån etiska koder.Forskningsfråga: Vad är etiskt accepterat användande av webb-spårningssystem från konsumentens perspektiv?Metod: I studien har en kvalitativ forskningsstrategi samt semi-strukturerade intervjuer tillämpats.Slutsats: Slutsatsen i studien är att konsumenters uppfattningar om webb-spårningssystem inte alltid uppfyller konsumentens etiska koder.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka känslor och associationer elever vid gymnasiets estetiska program får vid lyssning av musik som är för tänkt för film, men utan bild. Utifrån att endast lyssna på musiken vill jag se om elevernas tolkningar förefaller lika varandra och om det finns genusskillnader. Jag vill utforska musikens så kallade ?koder? som styr våra sinnen mot en speciell riktning och på vilka sätt den kan manipulera oss. Jag valde att spela upp fem delstycken (satser) av en komposition jag skrivit, avsedd att illustrera ett händelseförlopp i form av en filmsynopsis.

En uppsats som tar upp kändisbilderna och dess innehållande koder. Vi har tittat på Aftonbladets och Expressens bilagor Klick! och Fredag, vad är det som visas egentligen för den yngre publiken, som är bilagornas målgrupp?.

ResuméCorporate governance och vidhängande problematik har i princip existerat sedan bolagsformer som innebar en separation mellan kapital och makt började användas. I synnerhet har problemen vidhängt aktiebolagen som är den bolagsform som främst representerar den organisationsmodell där makten över kapitalet inte enbart tillkommer dess ägare utan även andra, av kapitalplacerarna utsedda, förvaltare. Denna s.k. principal agent-problematik har flera olika tänkbara lösningar. Uppsatsen behandlar dessa olika sätt att hantera corporate governance.

Denna vetenskapliga undersökning granskar relationen mellan nationella och lokala kursplaner i ämnena Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A. Det som har granskats är vad som finns kvar, förändras eller tagits bort från de nationella kursmålen till de lokala kursmålen samt att se om det finns några gemensamma drag mellan de olika lokala kursmålen i de tre separata ämnena. Undersökningen syftar till att se vad som överförs, förändras eller tas bort från de nationella kursplanerna till de lokala kursplanerna. Undersökningen är av dekonstruktivistisk karaktär där utgångspunkten är tre lokala kursplaner i Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A från ett gymnasium i Sverige. Ämnena är förankrade i de nationella kursplanerna som presenteras på Skolverkets hemsida.

Uppsatsen handlar om homosexualitet bland män i höga positioner på statliga institutioner. Vi har intervjuat fyra homosexuella män varav tre är yrkesverksamma. Utifrån Bourdieus fältbegrepp har vi försökt förstå chefernas berättelser och försökt skildra vilka Sociala koder som man på deras arbetsplatser måste förhålla sig till. Det har visat sig att homosexualitet inte utgjort något större problem för informanterna i deras yrkesliv. Detta kan enligt oss delvis förklaras med att bland annat rationalitet och tolerans utgör centrala aspekter i en normativ intellektuell diskurs som ställer krav på aktörerna inom fältet.

I denna studie har femfaktor-modellen använts för att fånga personlighetsdrag i fem dimensioner. Dessa dimensioner har använts som utgångspunkt för att utröna om något specifikt personlighetsdrag leder in personer i egenföretagande. Syftet med studien ligger även i att förstå hur egenföretagare ser på sin arbetssituation och vilka faktorer som för dem är förknippat med egenföretagande. Ett handplockat urval har gjorts och vidare har ostrukturerade intervjuer genomförts som transkriberats och kodats. Resultatet tyder på att egenföretagare känner en hög grad av välmående och att de upplever en känsla av att de har frihet att göra som de själva vill.

SammanfattningSyftet med vår studie var att undersöka vilket stöd personer med funktionsnedsättningen Aspergers syndrom själva uppgav att de behövde samt deras egna upplevelser av delaktighet på arbetsmarknaden. I studien har vi gjort nio kvalitativa intervjuer med personer som har Aspergers syndrom. Frågeställningarna har avsett att beskriva deras egen syn på arbete och stöd i samband med detta samt svårigheter de upplevt. Flera uppgav att de har saknat ett naturligt stöd på arbetsplatserna som kunde hjälpa dem att strukturera och begränsa arbetsuppgifterna. Vi har i analysen använt teorin om supported employment.

SammanfattningSyftet med vår studie var att undersöka vilket stöd personer med funktionsnedsättningen Aspergers syndrom själva uppgav att de behövde samt deras egna upplevelser av delaktighet på arbetsmarknaden. I studien har vi gjort nio kvalitativa intervjuer med personer som har Aspergers syndrom. Frågeställningarna har avsett att beskriva deras egen syn på arbete och stöd i samband med detta samt svårigheter de upplevt. Flera uppgav att de har saknat ett naturligt stöd på arbetsplatserna som kunde hjälpa dem att strukturera och begränsa arbetsuppgifterna. Vi har i analysen använt teorin om supported employment.

Den rådande trenden är att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nå en allt större publik. Främjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada än nytta?.