Syften med detta examensarbete var att få en ökad förståelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har även studerat vilka framgångsfaktorer som kan stärka delaktigheten utifrån elevhälsans nya mål. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad på fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrån Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsättet. Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte är självklar för alla elever.

Sociala medier på har det senaste decenniet exploderat på internet. Idag kan läsaren interagera med producenten till informationen på ett helt annat sätt än tidigare. Möjligheterna till att kommentera webbartiklar, deltaga i internetforum och lägga upp egna videos präglar numera vårt sätt att dels söka information, dels producera material. Sajter som exempelvis YouTube.com konkretiserar detta faktum genom att erbjuda dess användare en möjlighet att inte bara ta del av valfritt material, utan att påverka och förändra sidans prägel och vad den står för. Den övergripande problemställningen är följaktligen hur interaktivitet och informationssökande fungerar inom moderna sociala medier.

Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka likheter och skillnader som finns samt hur elever på två olika skolor i en medelstor svensk kommun upplever ett utvecklingssamtal. Anledning till detta är att vi vill veta hur vi ska förhålla oss när vi sedan ska ut till skolorna och möta eleverna.Den metodik vi har använt oss av är kvalitativ enkät och intervju. Denna metod valdes för den gav oss möjligheten att fråga två klasser om deras erfarenhet och upplevelse av utvecklingssamtal. Samtidigt som intervjuerna gav oss en möjlighet att gå in på djupet vad eleverna tycker.Resultatet visade på likheter och skillnader samt hur eleverna upplever utvecklingssamtal. De likheter som har framkommit av resultaten är vad som tas upp under samtalet samt vem samtalet är till för.

Undersökningens syfte har varit att kartlägga vilka strategier paren i de utvalda familjerna använder för att arbeta med sina relationer. Vi riktar uppmärksamheten mot den sociala responsivitetens och kommunikationens betydelse för arbetet med relationerna och hur detta påverkas av den sociala kontexten.De frågeställningar som aktualiseras med uppsatsen gäller hur paren i de utvalda barnfamiljerna försöker utveckla strategier för att bevara och utveckla sina relationer över tid. Därvid belyses även mer specifika frågor; vilken påverkan har den sociala kontexten på parens relationer och vilken betydelse har parens kommunikations mönster för utformningen av deras relationer, samt i vilken omfattning är paren öppna för hjälp utifrån av familjerådgivare när det gäller att bevara relationerna. Uppsatsens centrala frågeställning:Hur ser strategier ut i en parrelation?Undersökningen bygger på tio kvalitativa intervjuer som vi sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv analyserat och kopplat till relevant litteratur.Samtliga par i vår undersökning har utvecklat strategier för att bevara och fördjupa sina relationer över tid.

Skapandet av konst kan ses som en social process där flera personer, utöver konstnären, på olika sätt påverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker är exempel på personer som ingår i den sociala process i vilken konst skapas, och påverkar i sin tur allmänhetens uppfattning om konsten såväl som konstnären som yrkesperson. Den här uppsatsen är en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrån kritisk diskursanalys undersöka hur konstnärsrollen porträtteras i media. Fallet som undersöks är den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack år 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framställdes som konstnär i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade på, vilka som tog ställning i debatten samt hur konstnären som yrkesperson framställdes.

Syftet med detta arbete a?r att besvara fra?gesta?llningen ?Hur pa?verkar kamerastyrningen i en applikation den sociala interaktionen vid utsta?llningar i offentliga miljo?er??. Arbetet bygger pa? teorier fra?n social studies och ma?nniska- datorinteraktion.En fo?rstudie fo?r att underso?ka ma?lgruppen och deras behov av anva?ndargra?nssnittets funktion och grafiska element la?g till grund fo?r att skapa applikationen. En fa?ltobservation utfo?rdes sedan pa? Arena Sko?vde da?r applikationen sta?lldes ut i en monter som kompletterades med en enka?t fo?r att sa?kersta?lla applikationens anva?ndarbarhet.Resultatet av underso?kningen visar inte att det finns na?gra uppenbara skillnader mellan tva? kamerastyrningar och social interaktion.

Studien är en kritisk diskursanalys av hur begreppet ?text? framställs i styrdokumenten för gymnasieskolans svenskämne, i relation till hur ett antal språkbrukare; lärare och elever, definierar och förhåller sig till ett vidgat textbegrepp. Undersökningen som studien baseras på, består av tre kvalitativa lärarintervjuer och ett 50-tal elevenkäter, gjord i tre olika klasser på skilda skolor i Örebro län. Resultatet visar att synen på textbegreppet och användningen av olika texter och medier i undervisningen, varierar stort. Granskningen av styrdokumenten visar att framställningen av textbegreppet är otydlig och motsägelsefull, vilket kan vara en delförklaring till denna variation..

The purpose of this thesis is to see how small differences in a store can affect the customer behavior. The changes consist of auditory and visual sensory cues. Since many companies today makes a lot of changes in their styling element, but without knowing how it really affects the customer behavior we thought it would be interesting to see by doing an experiment at IKEA. The study is therefore based on a quantitative research method, where theories have been described and from which hypotheses have been derived to test the theories. The experience took place at IKEA during two weeks where 5732 observations were made.The result from the experiment is that the sensory cue sight makes individuals spend more time in the environment but not creating attention.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med vår studie är att undersöka ifall elevernas aktivitet och emotionella status påverkas av bakgrundsmusik under en lektion i idrott och hälsa.Frågeställningar:Hur påverkas aktiviteten, mätt med pulsband och stegräknare, av bakgrundsmusik på en lektion i idrott och hälsa?På vilka sätt ändrar bakgrundsmusiken elevernas känslor och uppfattningar till lektionen?MetodVi har utfört en experimentell studie på tre olika klasser som går sista år på gymnasiet. Dessa delades sedan upp i två grupper, grupp A (började med lektionen utan musik) och grupp B (började med lektionen med musik). Vi utformade en lektion med mycket fri rörelse och genomförde samma lektion med alla tre klasser vid två olika tillfällen med skillnaden att vid ena tillfället använde vi oss av bakgrundsmusik och vid andra tillfället ingen musik alls. Under lektionerna mättes testdeltagarnas aktivitet, med stegräknare och pulsband/klocka, och efter lektionerna fick testdeltagarna fylla i en kort enkät angående deras känslor och uppfattning till lektionen.

Syftet med uppsatsen är att ur ett genusperspektiv hitta sätt att stärka elevers självförtroende för att förbättra deras matematikprestationer. Först görs en litteraturstudie och därefter genomförs en kvantitativt utformad enkät med 73 elever från fyra klasser i årskurs ett på NV/SP-programmen, samt kvalitativa intervjuer med åtta av eleverna och de fyra matematiklärarna. Resultaten av undersökningarna visar bland annat att pojkarna har bättre självförtroende än flickorna och att fler elever med starkt än med svagt självförtroende uttrycker att de behöver uppmuntran från sin lärare. En handlingsplan utformas för att förbättra elevernas självförtroende. Den tar bland annat upp elevers och lärares attityder, uppmuntran, samarbete, arbetsklimatet i klassrummet samt reflektioner kring händelser som kan påverka självförtroendet..

Syftet med studien är att beskriva sociala relationer i en barngrupp inom förskolan med utgångspunkt från ett maktperspektiv. Jag kommer även beskriva olika sociala faktorers påverkan på maktförhållanden och barns lärande. Undersökningen gjordes på en förskola med barn i åldrarna två till fem år via observationer utifrån forskningsmetoden sociometri. En pedagog intervjuades i syfte att beskriva olika faktorers påverkan på barngruppen. Undersökningen visade på att ålder och fysisk storlek kunde vara en orsak till en överordnad hierarkisk ställning i barngruppen.

Bakgrund: Andelen äldre som har behov av kommunens insatser i hemsjukvården ökar eftersom fler bor kvar längre i sina hem. För att kunna ge ett bra stöd till de äldre behöver distriktssköterskan veta de äldres erfarenheter om vilken betydelse det sociala innehållet i vardagen har. Detta för att kunna hjälpa de äldre att förstå sin egen situation och anpassa sig efter sina möjligheter. Syftet: Denna studies syfte var att beskriva äldre personers erfarenheter av vilken betydelse det sociala innehållet i vardagen har för dem. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sex ensamboende äldre personer över 70 år som var inskrivna i hemsjukvården.

Det balanserade styrkortet är ett redskap som har använts av organisationer världen över. Ett av de syften styrkortet har är att kommunicera organisationens strategi och vision bland alla anställda, vilket innebär att det ska göras över många organisatoriska gränser. Dessa organisatoriska gränser skiljer så kallade sociala världar åt. I detta verk har vi undersökt om styrkortet kan agera gränsobjekt mellan sociala världar, det vill säga om styrkortet kan finnas i och tillfredsställa informationsbehoven av dessa världar. Gränser mellan sociala världar är dessutom av olika typer som ställer olika krav på kommunikation.

I en tid da?r tra?ning och motion blivit allt viktigare fo?r svensken har gym sett mo?jligheten att na? ut till nuvarande och nya kunder via sociala medier. Dock har ma?ngden information som anva?ndarna pa? sociala medier na?s av o?kat till en niva? da?r anva?ndarna blivit mer selektiva av vad de faktiskt konsumerar.Syftet med studien a?r att analysera hur gym anva?nder Facebook idag och ja?mfo?ra detta med gymmedlemmars fo?rva?ntningar och behov av gyms Facebooksidor. Detta fo?r att ta reda pa? om gymmens tilla?mpning av sociala medier sta?mmer o?verens med vad anva?ndarna vill se pa? en sa?dan Facebooksida.Detta gjordes genom telefonintervjuer med tre gym och en enka?tunderso?kning bland gymmedlemmar.

Syftet med den här studien är att undersöka elevers tillämpningar av skriftliga räknemetoder inom området subtraktion i årskurs 3 samt att få förståelse för elevers eventuella svårigheter med olika räknemetoder. Studien genomfördes med hjälp av diagnoser i två klasser samt kvalitativa intervjuer med nio elever och deras matematiklärare. Resultatet visar att den mest frekventa räknemetod eleverna använder, är standardalgoritmen. Studiens resultat visar även att fåtal av eleverna kan använda mer lämpade räknemetoder utifrån vilket typ av tal det är. De svårigheter eleverna beskriver med standardalgoritmen är främst när det krävs växling och dubbel växling över nollan..