Arbetslösheten i Sverige är med historiska mått mätt hög och utgör ett samhällsproblem som kräver en lösning. För att om möjligt öka vår förståelse kring varför vissa får arbete och andra ställs utanför arbetsmarknaden inriktade vi oss på att undersöka vilka överväganden som rekryterare gör under en rekryteringsprocess. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger på 8 intervjuer med rekryterare på ett större företag i Nordvästra Skåne. Resultatet av studien visar på att de intervjuade gör sina överväganden och fattar beslut om anställning utifrån antaganden baserade på olika bilder som de skapar sig av den sökande under processens gång. Vilka dessa antaganden och bilder är beror på rekryterarens sociala verklighet och påverkas av de Sociala institutioner som de rör sig inom.

Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi får våra sopor hämtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vägarna underhålls, barnen har tillgång till dagis- och skolverksamhet och våra äldre har tillgång till äldreomsorg. Målet med den kommunala verksamheten är att producera service/nytta inom områden som anses vara gemensamma angelägenheter för oss kommuninnevånare. För att åstadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs då denna omfattande verksamhet som berör oss alla i så stor utsträckning?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att på så vis öka den allmänna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten.Genomförande: Studien har baserats på personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjänstemän inom Norrköpings kommun.Resultat: Den politiska styrningen kan förstås som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning.

Uppsatsen är en studie av Islamic Center i Malmö och dess nätverk och syftar till att förstå hur religiösa föreningar påverkar förutsättningarna för ekonomisk integration. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer som huvudkälla, såväl intervjuer med individer på Islamic Center som andra personer som på olika sätt arbetar med och har insyn i organisationen. Den har främst baserats på teori kring socialt kapital och nätverksbyggande som viktiga förutsättningar för ekonomisk integration. De viktigaste slutsatserna med uppsatsen anser vi vara att ideella/idéburna organisationer har något att bidra med till de offentliga institutioner som skall hjälpa folk in i arbetslivet. Samtidigt så måste de ideella/idéburna organisationerna själva vara beredda att anpassa sig till det regelverk som offentliga institutioner lyder under för att kunna få ta del av det arbetet.

I denna studie är syftet att undersöka behandlares erfarenheter och uppfattningar om hur de förhåller sig till KBT och ART på två SiS-institutioner för ungdomar när det gäller behandlings-integritet. Studien utgår från en kvalitativ ansats med en hermeneutisk forskningstradition. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma behandlare på två SiS-institutioner. Resultatet har tolkats utifrån analysmetoden meningskoncentrering och teorin ?A conceptual framework for implementation fidelity?.

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och när detta är otillräckligt uppkommer fattigdom. Med utgångspunkt i läran om mänskligt beteende analyseras mikrokreditens värde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som består av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill säga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nätverk som upprätthåller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lärprocess som kräver ständig revidering, där entreprenörerna på marknaden skapar kapitalkombinationer baserade på subjektiv kunskap och förväntningar.

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som består i att föräldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. Huvudfrågan som berördes var: Vad kan känneteckna föräldraparsrelationer där parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgått från fem fäders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna såg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen där fäderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av föräldraledigheten. Fäderna upplevde sig vara mer aktiva än mödrarna, och ansåg sig vara mer kommunikativa inom relationen.

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som består i att föräldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. Huvudfrågan som berördes var: Vad kan känneteckna föräldraparsrelationer där parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgått från fem fäders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna såg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen där fäderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av föräldraledigheten. Fäderna upplevde sig vara mer aktiva än mödrarna, och ansåg sig vara mer kommunikativa inom relationen.

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som består i att föräldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. Huvudfrågan som berördes var: Vad kan känneteckna föräldraparsrelationer där parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgått från fem fäders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna såg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen där fäderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av föräldraledigheten. Fäderna upplevde sig vara mer aktiva än mödrarna, och ansåg sig vara mer kommunikativa inom relationen.

Denna uppsats berör tillit till offentlig sektor i Sverige och dess specifika institutioner. Dessutom undersöks ifall det föreligger skillnader i tillitsnivån, beroende av människors klasstillhörighet. Tillvägagångssättet för att kunna studera detta har varit logistiska regressionsanalyser samt en linjär regressionsanalys. Detta på ett material utfört av SIFO, nämligen välfärdstatsundersökningen från år 2010. Resultaten i denna studie visar att det återfinns klasskillnader i individers sannolikhet för att hysa en hög tillit till offentlig sektor.

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som består i att föräldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. Huvudfrågan som berördes var: Vad kan känneteckna föräldraparsrelationer där parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgått från fem fäders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna såg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen där fäderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av föräldraledigheten. Fäderna upplevde sig vara mer aktiva än mödrarna, och ansåg sig vara mer kommunikativa inom relationen.

SOM-mätningar som Göteborgs universitet genomfört visar att polisen har ett högt förtroende från allmänheten. Men i Norrbotten är avstånden väldigt stora och den allmänna uppfattningen är att det inte finns tillräckligt med poliser. För att skydda sin egendom när polisen inte räcker till startar allmänheten medborgargarden. Det kan ses som ett tecken på missnöje. Dessa faktorer borde kunna påverka förtroendet för polisen i Norrbotten negativt.

Den rådande trenden är att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nå en allt större publik. Främjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada än nytta?.

Denna uppsats syftar till att redogöra hur Facebook, bland andra sociala nätverk, fungerar som ett kommunikationsverktyg. Undersökningen fokuserar på politik och huruvida politiskt deltagande främjas genom sociala medier eller inte. Möjligheten för allmänheten att kommunicera med beslutshavare gör att deltagardemokrati blir ett centralt ämne att studera i uppsatsen. .

Syftet med studien är att ta reda på hur välgörenhetsorganisationer idag använder sig av sociala medier i sitt externakommunikationsarbete. Resultatet visar på att välgörenhetsorganisationer inte användersociala medier till dess fulla potential. Det främsta syftet föranvändningen av sociala medier är fortfarande främst att spridainformation och organisationens budskap. .

Jag använder ett från Världsbanken nyligen utkommet datamaterial över institutionell kvalitet i världens länder för att i en replikeringsstudie undersöka sambandet mellan institutionell utveckling och ekonomisk tillväxt. Modellen har med framgång redan tidigare använts, men i detta arbete är tidsperioden en senare och datamaterialet enligt min bedömning av högre kvalitet. För att kunna göra det senare uttalandet och analysera resultaten på ett uttömmande sätt, innefattar arbetet en översiktlig presentation av institutionella teorier. Eftersom undersökt samband i utgångsläget antas uppvisa dubbelriktad kausalitet, använder jag ett ekonometriskt tillvägagångssätt innehållande instrumentering för att trygga validiteten. Sammantaget visar resultaten en enkelriktad, positiv kausaleffekt från institutionell kvalitet till ekonomisk tillväxt.