Dematerialiseringen av konsten är inget nytt fenomen, den har pågått länge. Under konceptkonsten ansåg många att konsten är en idé och tankeprocess som inte alltid behöver materialiseras. I samtidskonsten är verken allt oftare virtuella eller relationella och nomadism och impermanens betraktas som progressiva egenskaper. Dematerialiseringen av konsten är parallell med annan dematerialiserande samhällsutveckling och immateriell form utvecklas på internet och i virtuella världar. Konstens dematerialising för med sig förändrade konstnärsroller.

Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka sambandet mellan socialt kapital och självbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhället. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbäddade i samhällsrelationer och som därmed kan användas för att påverka livssituationen. I den här uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nätverk. Den teoretiska utgångspunkten är att ökad tillit till sina medmänniskor och tillit till institutioner som exempelvis rättsväsendet och riksdagen är relaterat med personer som har en självbild i det högre skiktet av samhället. Även att socialt nätverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhället.

Detta är en kvalitativ uppsats om hur lärare ser på sitt användande av sociala medier utifrån sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har även sett på hur relationen mellan lärare och elever ser ut på sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lärare på en skola, utifrån dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar på mitt syfte och problemställning. Det har framgått att informanterna får svårare att vara privata i och med användandet av sociala medier som Facebook samt att de är restriktiva i sitt användande på grund av pressen på att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvägagångssätt för att kunna separera på privatlivet och yrkesrollen..

Syftet är att undersöka vad Svensk Kod för Bolagsstyrning tillför den interna kontrollen (avseende finansiell rapportering) hos finansiella institutioner, för att synliggöra nyttan med Koden och därmed förstå hur pass nödvändig Koden är för finansiella institutioner. Utifrån syfte görs en kvalitativ undersökning för att få förståelse för hur Koden påverkar/påverkat företagens interna kontroll, avseende den finansiella rapporteringen. Empirin har varit utgångspunkt och teorin ett ramverk som empirin analyserats mot. Grunden för empirianalysen är att få ökad förståelse och därmed kunna göra tolkningar av det undersökta problemet. Undersökningen kan ej generaliseras, bland annat för att det är för få bolag som intervjuats och det är inte heller den kvalitativa forskningens syfte att göra generaliseringar.

Internet och den interaktiva webben är en naturlig del i dagens kommunikation. Varumärken måste vara där konsumenterna är och allt mer är det online. Företag bör dra nytta av den interaktiva webben och därigenom sociala medier vid uppbyggnaden av varumärket. Forskning har visat att det finns ett samband mellan sociala medier och varumärkesbyggnad. Då relationen mellan företag och konsument har studerats i olika kontexter och sammanhang har det visats att det finns möjligheter med sociala medier vid varumärkesbyggnad.

Tidigare forskning har visat att sociala medier är avgörande för informationsspridning i länder med begränsad yttrandefrihet, men också att sociala medier kan vara svårtolkade samt vilseledande. Syftet med denna intervjustudie var att åskådliggöra relationen mellan sociala medier och traditionell journalistik. Studien fokuserade på svenska journalisters användning och värdering av sociala medier i rapporteringen om den politiska utvecklingen i Iran, under perioden 12 juni 2009 till 11 februari 2010.Kvalitativa forskningsintervjuer utfördes med de svenska journalisterna Natalie Besér (DN), Per Jönsson (DN), Said Montazeri (Radio Hambastegi), Mattias Pleijel (TT) och Kinga Sandén (Sydsvenskan). Intervjuerna fokuserade på följande fem specifika händelser: presidentvalets resultat (13 juni, 2009), Khameneis fredagsbön (19 juni, 2009), Neda Soltans dödsskjutning (20 juni, 2009), demonstrationerna under Ashura (27december) och demonstrationerna under revolutionens årsdag (11 februari, 2010).Vår analys visar att journalisterna inte var odelat positiva till sociala medier men att de använde sociala medier som källor i varierande utsträckning. Det var också påtagligt att det skedde direkta källhänvisningar till olika sociala medier i journalisternas texter eller inslag.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter åsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar.

Det vi vill undersöka i denna studie är huruvida de nya moderna kommunikationsmetoderna kan hjälpa till att påverka sociala åtgärder som sociala rörelser. Det visar sig att de sociala rörelserna är nära kopplade till användningen av modern kommunikationsteknik såsom exempelvis mobiltelefoni och användning av internet, specifikt sociala nätverkssajter, när vi studerar protesterna som pågår i både Syrien, men även resten av arabvärlden under denna tidsperiod. Detta visades även när vi genomförde våra observationer på webbsidorna som mobiliserar dessa möten. Det resultatet vi fick fram var att de nya kommunikationsmetoderna och den nya utvecklade tekniken har bidragit till de kollektiva åtgärderna mellan individerna, inte minst i Syrien men även resten av arabländerna, om inte resten av hela världen. Dessa tekniska metoder har bidragit till informationsspridningen kring de pågående upploppen i Syrien där de även har fått större möjligheter att organisera, dokumentera, mobilisera och även rekrytera medlemmar till de sociala åtgärderna.

Människor hamnar ibland i en situation som innebär att de behöver stöd och hjälp för att klara sin vardag. Kommunen har enligt Förvaltningslagen (1986:223) en serviceskyldighet att informera den enskilde om vilka former av insatser med hjälp, stöd och service den enskilde har möjlighet att få. De centrala lagstiftningarna i detta fall är Socialtjänstlagen (2001:453), SoL och Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Denna studie grundar sig på frågeställningen om den information som tillhandahålls från den undersökta kommunen kommer medborgarna till gagn. Informationen gäller i detta fall LSS (1993:387) därför att denna lagstiftning riktar sig till individer med specifika funktionshinder.

Denna uppsats behandlar sociala mediers betydelse för två webbföretags affärsplattformer. Vidare skapas en djupare förståelse för sociala medier och hur de kan användas av företag på webben.Uppsatsen har en hypotetisk-deduktiv ansats då befintliga teorier inom både sociala medier och affärsplattform finns men aldrig kopplats samman. Den teoretiska referensramen innefattar följande; Klofstens Affärsplattform, segmentering, val av målgrupp och positionering, sociala medier samt informationflödesmodeller.Studiens forskningsfrågor besvaras med hjälp av en fallstudie med två empiriska analyser. Dessa analyser grundar sig främst i empiri som fåtts genom två kvalitativa intervjuer som gjorts med Ashtray och Zion Clothing vilka är två webbföretag som befinner sig i olika delar av livscykeln. Empirisk information har även inhämtats från företagens bloggar, facebooksidor samt webbshoppar.Studien har resulterat i kännedom om hur två företag inom modebranschen använder sig av sociala medier i sin uppbyggnad och utveckling av affärsplattform.

Målsättningen med uppsatsen är att genom en litteraturstudie ge en bild av hur kvinnor segregeras på arbetsmarknaden i Afrika söder om Sahara. Befolkningsförflyttningar, migration, krig, katastrofer, sjukdomar, förlust av arbetskraft, nerbrytningar av Sociala institutioner, förändrade inhemska sociala och ekonomiska mönster, och minskade möjligheter till utveckling har drabbat kvinnorna i Afrika söder om Sahara sedan kolonialtiden. Historiska bevis indikerar att afrikanska kvinnors deltagande i det ekonomiska och politiska livet var djupt rotat på den afrikanska kontinenten. I många afrikanska samhällen hade kvinnor ett politiskt inflytande, om inte formellt så i vart fall informellt. Idagens Afrika söder om Sahara har kvinnor färre möjligheter än män.

I detta examensarbete behandlas synskadade personers upplevelser kring sociala interaktioner. Synskadade personer kan uppleva olika problematiska situationer i sociala interaktioner på grund av sin funktionsnedsättning. Syftet var att, via en kvalitativ metod och intervjuer med tio synskadade personer, ta del av deras tankar, åsikter och erfarenheter och kunna finna strategier, som dessa personer använder sig av för att hantera och förebygga de problem som kan uppstå. Vidare, hur synskadade personer upplever sitt eget och andras bemötande i sociala interaktioner, vilka problem de eventuellt har upplevt i dessa situationer samt hur de har hanterat dessa problem undersöktes. Resultaten visar på olika problem som synskadade personer någon gång har upplevt i sociala interaktioner.

Uppsatsen berör den platsspecifika konstens spännvidd genom en fallstudie av två verk. Det ena verket har tillkommit genom en tävling som arrangerats av företag, organisationer, institutioner och kommuner. Det andra verket är ett privatfinansierat gatukonstverk som upplåtits utan tillstånd. Genom uppsatsen förs en diskussion om de båda verkens tillkomst och syfte samt hur de respektive städerna Stockholm och Söderköping förhållit sig till verken..

I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa.

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner.I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas.I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män.