I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur gemenskap bildas och underhålls på en arbetsplats med syfte att söka förståelse för gemenskap i förhållande till framförallt företagskultur samt grupper och roller ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi har genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer tagit fram ett empiriskt material som gett oss en bild av den upplevda gemenskapen på ett större företag. För att analysera denna empiri har vi använt oss av en teoretisk definition av gemenskap, Goffmans dramaturgiska teori samt teorier om grupper och organisationskultur.Vad som framkommit är att gemenskap och trivsel är viktiga för välmåendet bland de anställda. Resultatet visar även på att gemenskapen på företaget kan förbättras genom större engagemang från ledningen..

Individens hälsa har stor betydelse för hennes välmående och livskvalitet. Hälsa definieras utifrån fysiska, psykiska och sociala faktorer. Idag vet vi att individens hälsa påverkas av ett flertal faktorer som ligger utanför hälso- och sjukvårdens nuvarande ramar. En av de faktorer som anses påverka individens hälsa sammanfattas inom begreppet socialt kapital. Socialt kapital är ett resultat av att individer, grupper och organisationer investerat i resurser vilka bidragit till att utveckla goda sociala relationer.

BAKGRUND:I Vygotskijs pedagogiska teorier är det betydelsen av kulturen och den sociala interaktion som är viktigt för barns utveckling. Forskare har kommit fram till att socialt deltagande är viktigt för barn, då de utvecklar en egen identitet. Barnen kan med hjälp av bildskapandet inspirera och påverka varandra samt skapa olika kamratgrupper. I dessa grupper finns det en dold längtan till att bara få vara med, men även känna trygghet och en gemenskap.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur förskolebarn i åldern ett till fem använder det fria bildskapandet som ett forum för att skapa social samhörighet.METOD:Vi använder oss av den kvalitativa forskningsmetoden med observationer som forskningsredskap. Våra observationer skedde på två olika förskolor där barnen var i åldrarna två till sex.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare upplever syftet med att använda arbetsmetoden grupparbeten i sin undervisning, hur de resonerar kring indelning av eleverna till grupper samt hur de resonerar kring bedömningen av dessa grupparbeten.Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med nio yrkesverksamma lärare på gymnasial nivå och då syftet är att undersöka hur lärarna själva upplever dessa fenomen har resultaten analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv.Resultaten från studien visar att informanterna framförallt vill variera sin undervisning genom olika arbetsmetoder, och just grupparbeten anser de öva olika färdigheter hos eleverna, såväl ämneskunskaper som sociala färdigheter. Huruvida det ena prioriteras före det andra resonerar de olika kring, liksom hur gruppindelningen sker och vad som bör ingå i bedömningskriterierna. I resonemangen kring gruppindelning belyses olika variablers betydelse, såsom ambitionsnivå, kön och sociala relationer. Dessa variabler ligger även till grund för hur lärarna resonerar kring fördelarna med homogena respektive heterogena grupper. Informanterna lyfter även deras roll som lärare i elevernas grupp-arbeten och hur de kan understödja elevernas uppfyllande av de för grupparbetet uppsatta målen.Dessa resultat tyder sammanfattningsvis på en variation av resonemang kring syftet med denna specifika arbetsmetod och därmed även varierande resonemang rörande för-väntningar, gruppindelningar och bedömningar av dessa grupparbeten, då det som styr upplägget av såväl uppgift, gruppindelning som bedömning är den återkommande frågan: Vad är egentligen syftet? .

Skolan är en viktig del av livet. Det är i skolan barnen interagerar med sina kamrater och lär för livet. Det kan också vara en farlig plats där psykiska problem och ohälsa utvecklas. Metoder har arbetats fram för att skapa förutsättningar för barnens socioemotionella välbefinnande, en målsättning som även ingår i läroplanen. En av dessa metoder är ?Fasta formella grupper inom skolklassens ram?.

Föreliggande kandidatuppsats är en kvalitativ studie som syftar till att studera vilken betydelse sociala nätverk har på arbetsmarknaden utifrån sex rekryterares perspektiv. Vi har genomfört sex intervjuer med personer som arbetar med att anställa personal på sex olika företag. Tre frågor som undersöks närmare i denna uppsats är i vilken mån rekryterarna använder sitt sociala nätverk i sitt arbete, använder de främst nära relationer eller bekanta i anställningsprocesser, samt vilken betydelse och vilka konsekvenser anser de att användningen av sociala nätverk vid rekrytering har på arbetsmarknaden. Vi utgår från Lins teori om socialt kapital och hur det kan leda till social skiktning samt Granovetters teori om starka och svaga länkar. Det framkommer i våra intervjuer att rekryterarna på de olika företagen använder sina sociala nätverk vid tillsättning av tjänster i olika stor utsträckning.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur manlighet gestaltas i två läroböcker i historia, en från Sverige och en från Danmark. Utifrån R W Connells teori kring maskuliniteter har jag arbetat med kritisk diskursanalys för att ta reda på hur böckerna framställer män. Vissa grupper av män omnämns inte alls medans andra grupper ges mycket utrymme, fördelningen är ungefär densamma i den svenska och i den danska boken. Män med mycket politisk, social eller kulturell makt tenderar att beskrivas mer ingående, gärna som starka eller mäktiga. Detta visar på vikten av att kritiskt granska läromedel för att inte reproducera strukturer som missgynnar exempelvis vissa grupper av män..

Den rådande trenden är att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nå en allt större publik. Främjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada än nytta?.

Denna uppsats syftar till att redogöra hur Facebook, bland andra sociala nätverk, fungerar som ett kommunikationsverktyg. Undersökningen fokuserar på politik och huruvida politiskt deltagande främjas genom sociala medier eller inte. Möjligheten för allmänheten att kommunicera med beslutshavare gör att deltagardemokrati blir ett centralt ämne att studera i uppsatsen. .

Syftet med studien är att ta reda på hur välgörenhetsorganisationer idag använder sig av sociala medier i sitt externakommunikationsarbete. Resultatet visar på att välgörenhetsorganisationer inte användersociala medier till dess fulla potential. Det främsta syftet föranvändningen av sociala medier är fortfarande främst att spridainformation och organisationens budskap. .

Under 2000-talet har det blivit allt viktigare för städer att genom upprustning ordning attrahera investerare, invånare och turister. Upprustning av offentliga miljöer och en ökad övervakning bidrar till en allt mer homogen stad. I centrala delar av svenska städer ses hemlösa och missbrukare ofta som ett hot mot platsens marknadsvärde. För att undvika att missbrukare och hemlösa vistas på offentliga platser omformas dessa för att bli mer öppna och ljusa. För att undvika att människor vistas för länge på platser tas bänkar bort eller utformas bänkar som det inte går att ligga på.

Sociala digitala spel har ökat i popularitet sedan genren etablerades år 2007. Sociala spel är en vardag för många människor och återfinns på- eller runtomkring sociala nätverk, exempelvis Facebook. För att skapa kvalitativa sociala spel kan tydliga direktiv användas för hur design och utvärdering ska genomföras. En brist uppmärksammades av denna typ av direktiv i form av färdigutvecklade heuristiker för att designa och utvärdera sociala spel. För att undersöka hur sociala spel kan designas och utvärderas användes initiala heuristiker som kompletterades via en litteraturstudie.

Slutsatserna är att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan påverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svåra att mäta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är viktigt för organisationerna är att de tar reda på vilka fördelar som påverkar kassaflödet och när dem påverkar och hur mycket de kan påverka. Detta behöver göras för att kunna beräkna investeringar i sociala medier..

Socialdemokraterna har inte längre samma övertag i svensk politik som man haft tidigare och därmed har partiernas väljargrupper förändrats på senare år, exempelvis har Moderaterna gjort stora valframgångar vid valen 2006 och 2010. Väljarbeteende är ett inom statsvetenskapen ofta undersökt forskningsområde och vanligast är att analyser görs på individnivå. Kandidatuppsatsen har ambitionen att göra analyser på aggregerad nivå och analysen kommer att fokuseras mot röstande på Socialdemokraterna och Moderaterna på kommunnivå. Avsikten är att mer specifikt analysera data på kommunnivå för att bidra till ansatser i valforskningen som ägnar uppmärksamhet åt data på aggregerad nivå. Tidigare forskning visar att socialt urskiljbara grupper av väljare röstar på partier som företräder denna grupps intressen och värderingar.

Syfte: Undersökningen syftar till att genom observationer av grupper i Facebook beskriva hurföretag i nuläget ska använder sig av denna kommunikationsmöjlighet. Med stöd av teorieroch datamaterial, leder mönster i kommunikationen fram till förslag hur företag kan förbättrasin kommunikation och genom detta nå fram till bättre resultat.Teoretisk referensram: De teorier som ansetts relevanta för undersökningen är kundlojalitet,CRM och CIM.Metod: Insamling av primärdata sker genom observation av sex företags grupper påFacebook. En urvalsdiskussion har lett till valet att undersöka tre större företag och tremindre. För att lättare hantera kvantitativa data används ett verktyg för att bedöma gruppernasaktivitetsnivå. För att strukturera hanteringen av kvalitativ data, har materialet delats in i olikakategorier.