Att få en stomi är för många en enorm livsomställning som i många fall leder till sociala, fysiska och psykiska svårigheter. Denna litteraturstudie syftar till att belysa hur individer med stomi uppfattar sin livskvalitet och vilka stomirelaterade problem som försvårar deras vardag. Tio studier har granskats och fem teman har identifierats nämligen påverkan på fysiskt och psykiskt välbefinnande, påverkan på sociala relationer och personlig tro samt påverkan på självständigheten. Ett sänkt fysiskt eller psykiskt välbefinnande, brist på sociala relationer eller negativ inverkan på självständighet eller personlig tro är faktorer som påverkar en individs livskvalitet. En stomioperation leder i många fall till isolering från det sociala livet, en ständig oro och rädsla för att inte passa in till följd av läckage eller ofrivillig gasavgång men även till följd av att den egna kroppsuppfattningen och tron på sig själv har blivit negativt påverkad.

Studien uppmärksammar komplexiteten i relationen mellan socialt arbete och sociala medier, med fokus på narrativ kring socioekonomiska strukturer och dess konstruktion. ?Fattigbloggen? som personligt, offentligt och politiskt debattforum tjänstgjorde som exempel på ett i svensk kontext försök till omarbetning av existerande synsätt, vars dialog lade grunden för uppsatsens analytiska resonemang angående välfärdspolitikens hantering av strukturell ojämlikhet. Valet att använda tematiskt inriktad narrativ metod resulterade i slutsatsen att genomslag av sanningar som språkligt konstruerade fenomen underlättas av mediemiljöns möjlighet att nå ett vidsträckt upptagningsområde. Berättelser om kollisionen mellan organisation och allmänhet kunde därmed betraktas som tillräckligt inflytelserika för att etablera det dominerande sättet att se på socialtjänsten; ett faktum som tydliggjorde nödvändigheten med ökad mediemedvetenhet inom socialt arbete.

Syftet med denna studie var att få en djupare inblick i hur idrott och hälsa ämnet kan påverka utvecklingsstörda elevers möjligheter att skapa sociala nätverk samt främja utvecklingen av en positiv självbild. Studien tog sin utgångspunkt utifrån tidigare studier samt teorier. Dessa visar att individer med utvecklingsstörning har små sociala nätverk, har sämre fysisk och psykisk hälsa än samhällets övriga befolkning samt löper en ökad risk att hamna i ett utanförskap. Vid utformningen av studien användes ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av semistrukturerade intervjuer som besvarades av elever och pedagoger på grundsärskolan samt gymnasiesärskolan. Resultatet visade att eleverna har få sociala kontakter utanför skolan och den egna familjesfären och att hindren för att bedriva lagidrotter ökar med ökad ålder.

Studiens syfte var att beskriva och analysera i vilken utsträckning och hur de 50 största svenska företagen använder sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot studenter och andra potentiella arbetstagare.Det är en beskrivande studie som använt en flerfaldig forskningsstrategi där kvantitativ innehållsanalys, kvalitativ innehållsanalys och semi-strukturerade intervjuer använts för att uppnå studiens syfte.Resultatet visade att användandet av sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot potentiella arbetstagare är lågt bland Sveriges 50 största företag. Endast 18 av dessa använder någon form av social media i detta syfte, och när det kommer till de företag som endast vänder sig till studenter är det endast 4 företag av 50. Men det står under ständig utveckling, både till antalet företag som använder det och sett till hur det används. Olika typer av sociala medier bidrar med olika möjligheter för att stärka arbetsgivarvarumärket, vilket stödjer forskning som menar på att en kombination av flera rekryteringsaktiviteter ger bäst effekt.Förslag till fortsatt forskning är att utföra en liknande studie om något år för att kunna följa utvecklingen i detta ämne. Även en förklarande studie för att förklara vilka effekter sociala medier har för arbetsgivarvarumärket vore av vetenskapligt intresse.Detta är den första beskrivande studien som undersöker i vilken utsträckning och hur sociala medier används i arbetet arbetsgivarvarumärket gentemot potentiella arbetstagare bland ett större antal svenska företag..

Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ två upplever socialt stöd. Bakgrund: Forskning har visat att socialt stöd är betydelsefullt för personer med diabetes mellitus typ två. Personerna behöver ofta genomföra livsstilsförändringar som kan påverka den sociala miljön och vardagen. Socialt stöd är centralt för personens förmåga till livsstilsförändringar och en god egenvård. För att hjälpa personen att förbättra egenvården kan sjuksköterskan arbeta för att förbättra det sociala stödet för personen med diabetes mellitus typ två.

I och med att mörkret tränger sig på blir utevistelsen och dagarna allt kortare. Det bidrar till att trädgårdarna finns där ute men de syns inte. För att råda bot på dagens mörka trädgårdar har jag i och med detta arbete gjort en inspirationsstudie. Syftet med studien är att visa hur man kan använda sig av belysning i en trädgård och att inspirera läsaren genom att ge förslag på belysning i två olika trädgårdsmiljöer, en skogstomt samt en modern stadstomt. Jag har studerat litteratur och tagit fram fakta om hur olika delar i en trädgård kan belysas.

Detta arbete är en undersökning kring begreppet muntligt berättande där jag har utgått från min frågeställning som är: Hur kan jag använda mig av det muntliga berättandet som ett pedagogiskt verktyg? Forskning kring begreppet muntligt berättande som ett pedagogiskt verktyg har jag gjort genom olika litteratur, Internetsidor samt genom tre kvalitativa intervjuer med respondenter som bor i en svart kåkstad i Sydafrika.Det resultat som jag har kommit fram till är att det muntliga berättandet är ett bra verktyg att använda sig av i undervisningen. Genom det muntiga berättandet kan man skapa en mer meningsfull skolgång för elever där vardagliga händelser och fakta blandas för att skapa ett sammanhängande budskap..

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhället. Men vilken betydelse har välfärden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa går så långt som att säga att trygghet är en fundamental faktor för att undvika sociala fällor. Men kan man då skapa socialt kapital genom välfärden? Detta skulle innebära att en generösare välfärd mer är en investering för samhället än en välgörenhet..

Denna uppsats handlar om vilka olika kunskapsformer som testas i skriftliga prov i geografi på gymnasiet och om hur detta förhåller sig till betygskriterierna. För att besvara detta har tio geografilärares prov analyserats med hjälp av Blooms reviderade taxonomi. Tidigare forskning visar att prov i SO-ämnen nästan enbart testar minneskunskaper. Denna studie bekräftar delvis detta då de analyserade proven domineras av frågor som testar att minnas. Samtidigt finns det en variation i vilka kunskapsformer som testas.

Stena Line är ett av världens största färjerederier och de har ett stort internationellt samarbete.Den här uppsatsen syftar till att skapa bättre förståelse för sociala effekter av Stena Lines etablering i hamnstaden Gdynia. För att uppnå vårt syfte lade vi fokus på följande sociala effekter: lokal stolthet och gemenskap, samhällets värderingar och tradition och interkulturell förståelse.För att kunna ta reda på vilka sociala effekter som Stena Lines närvaro skapar i Gdynia har vi i föreliggande uppsats valt att undersöka olika institutioner som är förknippade med turism. Vi valde de platser som ofta besöks av skandinaviska turister. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer. Den belyser olika intressenters perspektiv på staden Gdynia.

Syftet med denna studie är att utifrån intervjupersonernas perspektiv undersöka vilken betydelse sociala och ekonomiska utbyten har för en organisations möjlighet att attrahera redan anställd personal. Detta eftersom mycket tidigare forskning kring ämnet är av kvantitativ art och inriktad på att attrahera potentiella rekryter snarare än redan anställd personal. Denna studie jämför även likheter och skillnader mellan chefer och personal. För att undersöka hur en organisation kan attrahera redan anställd personal tas avstamp i hur tidigare forskning redogör för hur fenomenet employer brand image används. Den teoretiska utgångspunkten för studien är att individer i sociala interaktioner gör utbyten där något ges och fås.

Syftet med studien var att undersöka vilka teknikkunskaper lärare ansåg att elever bör ha i slutet av år 3. Studien inleddes med en innehållsanalys av vilka teknikkunskaper som presenterades i kursplan och läromedel. Dessa analyserades utifrån läroplanens syn på kunskap.  Sedan användes ett urval av teknikkunskaperna för att genomföra en enkätundersökning bland lärare i år 1-6 i en mellansvensk kommun. Teknikkunskaperna i läromedlen var många och varierade, vilket visade att kursplanen lämnat ett stort tolkningsutrymme för läromedelsförfattare. Enkäterna visade att de typer av kunskaper som lärarna värderade högst var färdigheter följt av fakta, förståelse och förtrogenhet..

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka spridningseffekter ett medvetet arbete med skönlitteratur kan ge. Vi valde att göra en forskningsöversikt, med fyra huvudstudier som utgångspunkt. Syftet och metoden valdes med tanke på att vi ville fördjupa våra egna kunskaper i ämnet. Resultatet av undersökningen visade att skönlitteraturens mest betydande funktion i undervisningen framkommer i värdegrundsarbetet. Däremot har vi inte kunnat påvisa att skönlitteraturen i första hand förmedlar konkreta faktakunskaper, men dess språkutvecklande funktion är självklart stor.

SammanfattningI dagens mångkulturella samhälle blir det väsentligt att förstå människors olika bakgrund. Skolan är en plats som präglas av kulturell mångfald och därmed är behovet av förståelse för människors olikheter särskilt betydelsefull där. När en individ utvecklar och formar sin identitet i skolan sker det i samspel med andra. Det sociala samspelet är en viktig del i det som sker när en individ formar en social identitet i olika sociala sammanhang. Syftet med det här arbetet är tudelat och fokuserar dels på att undersöka hur elever med utländsk bakgrund resonerar kring formandet av sin sociala identitet i skolan, dels hur lärare resonerar angående dessa elevers formande av sin sociala identitet i relation till sitt dagliga arbete.Syftet besvaras med hjälp av en intervjuundersökning som har genomförts med fyra elever och två lärare.

Samhället i Sverige och Europa står inför en stor utmaning när det gäller den åldrande befolkningen, medellivslängden ökar och allt fler blir allt äldre och friskare. För att möta upp dessa utmaningar är det av stor vikt att skapa ett synsätt där man ser att målgruppen äldre är en investering och att det är viktigt att skapa förutsättningar för ett gott åldrande. Detta arbete kan göras med hälsofrämjande arenor och förebyggande insatser i samhället. En sådan plats i samhället kan vara ett trygghetsboende som både kan inbringa en trygghet och stimulera till socialt deltagande med andra. Syftet med studien var att undersöka sociala faktorers betydelse för äldres hälsa på ett trygghetsboende.