Sök:

Sökresultat:

9249 Uppsatser om Sociala fält - Sida 46 av 617

Utbildningens relevans till yrkesomrÄdet Social omsorg

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur enhetschefer inom Àldre- och handikappomsorgen uppfattade utbildningens betydelse i yrkesutövandet. Studien vill belysa vilken kunskap och kompetens enhetscheferna har och hur den anvÀnds i deras yrkesverksamhet. Vidare undersöktes förekomst av skillnader eller likheter i enhetschefernas uppfattning om deras utbildningsbakgrunds relevans i yrkesutövandet, beroende pÄ om de hade en yrkes- eller en teoretisk examen. Vi anvÀnde oss av intervjuer för att möjliggöra följdfrÄgor. I bakgrunden behandlades bland annat sociala omsorgsprogrammets utveckling, en beskrivning av de teoretiska utbildningarna, enhetschefsyrket och dess utveckling, Àmnet social omsorg och yrkessocialisation.

Företags anvÀndning av tÀvlingar pÄ sociala medier : Hur har sociala medier förÀndrat livsmedelsföretags tÀvlingar?

This study has examined how social media has changed food companies way of holding contests. The study examines how food companies use contests with the help of social media and how they used to do the contests before the use of social media. We have also researched the users behaviours and opinions of companies contests on and outside of social media.In this study we have interviewed four people responsible for contests on the social media department on their respective food company. We also performed a survey that was published on Facebook and followed it up with interviews from two of the participants.This study has showed that contests on social media, as a technical aspect, have given new possibilities for the design of the contests. But there are still some unexplored areas around contests on Facebook and the companies do not know exactly what the users are demanding.

En flexibilitetsstrategis konsekvenser : En fallstudie om arbetsvillkor och socialarelationer mellan inhyrd och ordinarie arbetskraft

Bakgrund och problematisering: Det har i dagens samhÀlle blivit allt vanligare att företaghyr in personal via bemanningsföretag. Detta medför positiva aspekter sÄsom exempelvis ökad flexibilitet men flexibilitetsstrategin kan Àven medföra negativa konsekvenser. Företagetkan bli svÄrhanterligt i och med den heterogenitet som skapas i arbetsstyrkan och det har Àvenframkommit att denna heterogenitet kan pÄverka de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen. Dock Àr tidigare litteratur bristfÀllig gÀllande detta. DÄ sociala relationer Àr en avgörandefaktor till trivsel pÄ arbetsplatsen och dÄ det i sin tur gynnar företagets framgÄng, Àr dettarelevant att studera nÀrmre.

Vi gÄr inte bara av egen kraft! : en fallstudie av projektet ?Alsike klosterby?

Syftet med detta kandidatarbete inom Àmnet landsbygdsutveckling, Àr att undersöka och beskriva hur ideellt engagemang rörande flyktingintegration- och miljöfrÄgor kan organiseras pÄ lokal nivÄ. Jag har studerat ett projekt som i dagslÀget drivs pÄ Alsike kloster som ligger strax utanför Knivsta, i Uppland. Projektet syftar till att etablera en ekologisk klosterby vars mÄl Àr integrera flyktingarbete med ett hÄllbart ekologiskt levnadssÀtt. Föreliggande studie bygger pÄ intervjuer med projektdeltagare samt observationer frÄn planeringsmöten med projektet. Med hjÀlp av begreppen sociala nÀtverk, ideell organisation och komplexa system försöker jag beskriva och förstÄ hur detta specifika projekt organiseras, vilka drivkrafter som ligger bakom engagemanget hos projektdeltagarna samt vad som upplevs som möjligheter och svÄrigheter i projektets arbetsprocess.

Hopp om ÄterhÀmtning : Sociala faktorers betydelse vid ÄterhÀmtning frÄn psykiska problem

SammanfattningPsykiska problem som till exempel schizofreni framstÀlls ofta som kroniska, trots att forskning visar att ÄterhÀmtning Àr möjlig. Hopp som personal förmedlar under en ÄterhÀmtningsprocess har en positiv inverkan pÄ individens tillfrisknande. Syftet med vÄr uppsats Àr att finna sociala faktorer som Àr betydelsefulla vid ÄterhÀmtning frÄn psykiska problem. Sociala faktorer inbegriper Àven mÀnniskors attityder till individer med psykiska problem. VÄr frÄgestÀllning Àr: Vilka sociala faktorer bidrar till att en person med psykiska problem ÄterhÀmtar sig? Med uppsatsen vill vi inge hopp till mÀnniskor med psykiska problem samt till berörd personal.Undersökningen Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med sex medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental HÀlsa.

Idrottsskador : Kan individen pÄverka rehabiliteringsutfallet?

Syftet med aktuell studie var att fÄ en uppfattning om hur skadade idrottare anvÀnder sig av mÄlsÀttningsarbete under rehabiliteringen, samt vad de har för upplevelser av a) det sociala stödet och, b) sjÀlvförtroendet. Till grund för studien formades tre stycken frÄgestÀllningar: (1) hur har de skadade idrottarna anvÀnt sig av mÄlsÀttningsarbete, (2) hur ser idrottarnas sociala stöd ut samt (3) hur upplever idrottarna sitt sjÀlvförtroende. Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer pÄ sju stycken deltagare. Deltagarna var tvÄ kvinnor och fem mÀn i Äldrarna 17 till 33 (M=24.6), frÄn olika idrotter och olika nivÄer. Intervjuerna dokumenterades med hjÀlp av bandspelare för att sedan analyseras genom kvalitativ innehÄllsanalys.

LÀrares syn pÄ barns inflytande i förskolan

Syften med detta examensarbete var att fÄ en ökad förstÄelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har Àven studerat vilka framgÄngsfaktorer som kan stÀrka delaktigheten utifrÄn elevhÀlsans nya mÄl. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad pÄ fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrÄn Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsÀttet. Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte Àr sjÀlvklar för alla elever.

Sociala medier - vÄr nya informationsdistributör

Sociala medier pÄ har det senaste decenniet exploderat pÄ internet. Idag kan lÀsaren interagera med producenten till informationen pÄ ett helt annat sÀtt Àn tidigare. Möjligheterna till att kommentera webbartiklar, deltaga i internetforum och lÀgga upp egna videos prÀglar numera vÄrt sÀtt att dels söka information, dels producera material. Sajter som exempelvis YouTube.com konkretiserar detta faktum genom att erbjuda dess anvÀndare en möjlighet att inte bara ta del av valfritt material, utan att pÄverka och förÀndra sidans prÀgel och vad den stÄr för. Den övergripande problemstÀllningen Àr följaktligen hur interaktivitet och informationssökande fungerar inom moderna sociala medier.

Hur pÄverkas konsumenters matval av andra personers utseende?

Undersökningens syfte har varit att kartlÀgga vilka strategier paren i de utvalda familjerna anvÀnder för att arbeta med sina relationer. Vi riktar uppmÀrksamheten mot den sociala responsivitetens och kommunikationens betydelse för arbetet med relationerna och hur detta pÄverkas av den sociala kontexten.De frÄgestÀllningar som aktualiseras med uppsatsen gÀller hur paren i de utvalda barnfamiljerna försöker utveckla strategier för att bevara och utveckla sina relationer över tid. DÀrvid belyses Àven mer specifika frÄgor; vilken pÄverkan har den sociala kontexten pÄ parens relationer och vilken betydelse har parens kommunikations mönster för utformningen av deras relationer, samt i vilken omfattning Àr paren öppna för hjÀlp utifrÄn av familjerÄdgivare nÀr det gÀller att bevara relationerna. Uppsatsens centrala frÄgestÀllning:Hur ser strategier ut i en parrelation?Undersökningen bygger pÄ tio kvalitativa intervjuer som vi sedan utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv analyserat och kopplat till relevant litteratur.Samtliga par i vÄr undersökning har utvecklat strategier för att bevara och fördjupa sina relationer över tid.

KonstnÀrsrollen i media : En kritisk diskursanalys

Skapandet av konst kan ses som en social process dÀr flera personer, utöver konstnÀren, pÄ olika sÀtt pÄverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker Àr exempel pÄ personer som ingÄr i den sociala process i vilken konst skapas, och pÄverkar i sin tur allmÀnhetens uppfattning om konsten sÄvÀl som konstnÀren som yrkesperson. Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrÄn kritisk diskursanalys undersöka hur konstnÀrsrollen portrÀtteras i media. Fallet som undersöks Àr den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack Är 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framstÀlldes som konstnÀr i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade pÄ, vilka som tog stÀllning i debatten samt hur konstnÀren som yrkesperson framstÀlldes.

Interagerbara utstÀllningar : AnvÀndargrÀnssnitt och social interaktion

Syftet med detta arbete a?r att besvara fra?gesta?llningen ?Hur pa?verkar kamerastyrningen i en applikation den sociala interaktionen vid utsta?llningar i offentliga miljo?er??. Arbetet bygger pa? teorier fra?n social studies och ma?nniska- datorinteraktion.En fo?rstudie fo?r att underso?ka ma?lgruppen och deras behov av anva?ndargra?nssnittets funktion och grafiska element la?g till grund fo?r att skapa applikationen. En fa?ltobservation utfo?rdes sedan pa? Arena Sko?vde da?r applikationen sta?lldes ut i en monter som kompletterades med en enka?t fo?r att sa?kersta?lla applikationens anva?ndarbarhet.Resultatet av underso?kningen visar inte att det finns na?gra uppenbara skillnader mellan tva? kamerastyrningar och social interaktion.

Barns sociala relationer utifrÄn ett maktperspektiv

Syftet med studien Àr att beskriva sociala relationer i en barngrupp inom förskolan med utgÄngspunkt frÄn ett maktperspektiv. Jag kommer Àven beskriva olika sociala faktorers pÄverkan pÄ maktförhÄllanden och barns lÀrande. Undersökningen gjordes pÄ en förskola med barn i Äldrarna tvÄ till fem Är via observationer utifrÄn forskningsmetoden sociometri. En pedagog intervjuades i syfte att beskriva olika faktorers pÄverkan pÄ barngruppen. Undersökningen visade pÄ att Älder och fysisk storlek kunde vara en orsak till en överordnad hierarkisk stÀllning i barngruppen.

"Ett socialt gott liv pÄ Àldre dar" : Intervjustudie med ensamboende Àldre i hemsjukvÄrd.

Bakgrund: Andelen Àldre som har behov av kommunens insatser i hemsjukvÄrden ökar eftersom fler bor kvar lÀngre i sina hem. För att kunna ge ett bra stöd till de Àldre behöver distriktssköterskan veta de Àldres erfarenheter om vilken betydelse det sociala innehÄllet i vardagen har. Detta för att kunna hjÀlpa de Àldre att förstÄ sin egen situation och anpassa sig efter sina möjligheter. Syftet: Denna studies syfte var att beskriva Àldre personers erfarenheter av vilken betydelse det sociala innehÄllet i vardagen har för dem. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sex ensamboende Àldre personer över 70 Är som var inskrivna i hemsjukvÄrden.

Det balanserade styrkortet som grÀnsobjekt

Det balanserade styrkortet Àr ett redskap som har anvÀnts av organisationer vÀrlden över. Ett av de syften styrkortet har Àr att kommunicera organisationens strategi och vision bland alla anstÀllda, vilket innebÀr att det ska göras över mÄnga organisatoriska grÀnser. Dessa organisatoriska grÀnser skiljer sÄ kallade sociala vÀrldar Ät. I detta verk har vi undersökt om styrkortet kan agera grÀnsobjekt mellan sociala vÀrldar, det vill sÀga om styrkortet kan finnas i och tillfredsstÀlla informationsbehoven av dessa vÀrldar. GrÀnser mellan sociala vÀrldar Àr dessutom av olika typer som stÀller olika krav pÄ kommunikation.

Vilka a?r framga?ngsfaktorerna fo?r ett gyms Facebooksida? : En ja?mfo?relse av hur gym och gymmedlemmar anva?nder Facebook

I en tid da?r tra?ning och motion blivit allt viktigare fo?r svensken har gym sett mo?jligheten att na? ut till nuvarande och nya kunder via sociala medier. Dock har ma?ngden information som anva?ndarna pa? sociala medier na?s av o?kat till en niva? da?r anva?ndarna blivit mer selektiva av vad de faktiskt konsumerar.Syftet med studien a?r att analysera hur gym anva?nder Facebook idag och ja?mfo?ra detta med gymmedlemmars fo?rva?ntningar och behov av gyms Facebooksidor. Detta fo?r att ta reda pa? om gymmens tilla?mpning av sociala medier sta?mmer o?verens med vad anva?ndarna vill se pa? en sa?dan Facebooksida.Detta gjordes genom telefonintervjuer med tre gym och en enka?tunderso?kning bland gymmedlemmar.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->