SYFTE: Uppsatsen syftar att beskriva och analysera hur SAS hanterade sociala medier före, under och efter askmolnet i april 2010, i jämförelse med rekommendationer från tidigare forskning om krishantering, för att behandla och bibehålla sitt anseende.METOD: Med utgångspunkt i teorier rörande anseende, krishantering och kommunikation i sociala medier har ett teoretiskt ramverk formats, vilket ligger till grund för den fallstudie som har genomförts med en kvalitativ metod. Till fallstudien har data samlats in genom intervjuer med tre personer på SAS, vilka var aktiva med hanteringen av Facebook i samband med askmolnet i april 2010. Insamling av sekundär data i form av dokumentationer från SAS och Transportstyrelsen har även genomförts.SLUTSATS: Från uppsatsens analys framgår det att företaget måste ha etablerat sig i sociala medier före krisen för att göra hanteringen av kanalen möjlig. Genom att företagets krisgrupp hade vissa tekniska kunskaper i det valda sociala mediet kunde det hanteras, samt att tvåvägskommunikationen som erbjuds hjälpte företaget att förbättra krishanteringen i vald kanal. Krisgruppen svarade snabbt på alla inlägg i kanalen och det möjliggjordes med hjälp av att olika positioner hade implementerats i gruppen.

Syftet med undersökningen var att studera pedagogers upplevelser av barns motorik i förskolemiljö. För att fördjupa samt tydligare beskriva syftet valdes några frågeställningar ut: Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i det sociala samspelet? Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i lärandet? Vad kan pedagogerna göra för att hjälpa barn med den motoriskautvecklingen? För att undersöka studiens syfte användes kvalitativa intervjuer, som genomfördes med fem stycken verksamma pedagoger i två förskolor. Resultatet visade att pedagogerna har olika erfarenheter och upplevelser av begreppet motorik, men att pedagogerna gemensamt lyfter vikten av motorikens betydelse för barns utveckling. Studiens slutsats är att pedagogerna samt tidigare forskning och litteratur lyfter motorikens betydelse för barns fortsatta utveckling.

Företag har sedan länge varit intresserade av mobil marknadsföring och då speciellt medplatsbaserade tjänster (Location Based Services ? LBS) som fokus. Ett stort hinder för denna nyamarknadföringskanal har då varit att hantera kundens acceptans till reklam i mobilen. Vårt syfteär att identifiera faktorer som visat sig vara kritiska och idag hanterbara för att uppnå en lyckadmobil marknadsföring. Den utförda empiriska studien pekar på att en stor del av befolkningenäger tillräckligt avancerade mobiler för att hantera en mer anpassad mobil marknadsföring.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur den fysiska och sociala skolmiljön påverkar barn med funktionshinders delaktighet i skolaktiviteter. Syftet var även att analysera detta utifrån sambandet mellan begreppen person, miljö och aktivitet, utifrån the Model of Human Occupational [MOHO] (Kielhofner, 2002). I studien inkluderades sju artiklar som analyserades utifrån metoden kvalitativ innehålls analys beskriven av Patton (2002). Analysen resulterade i tre kategorier: Fysiska skolmiljöns påverkan till delaktighet i skolaktivitet, sociala skolmiljöns påverkan till delaktighet i skolaktivitet samt hur hinder i den fysiska och sociala skolmiljön påverkar skolaktivitet. Resultatet visade att hinder i den fysiska och sociala skolmiljön påverkar barn med funktionshinders delaktighet till skolaktiviteter.

Den svenska grisnäringens lönsamhet har varit bristfällig länge. Utgångspunkten i denna uppsats är att marknadsföringen av svenskt griskött påverkar lönsamheten genom konsumentens uppfattning som bildas från bland annat marknadsföringen och media. Syftet med studien är att utreda marknadsföringens budskap och dess påverkan och riktningar, vilka uttryck man använder för budskapen. Hur man som konsument uppfattar budskapen och hur producenten och produktionen framställs i bild och text är centrala teman. Tre olika aktörer med tillhörande kampanjer valdes ut efter en kartering av branschens riktningar och olika aktörers marknadsföring: Scan AB och Scan Rapsgris, Svenskt Kött AB och Gris by Sweden samt City Gross och Griskronan.

?Vad genererar närvaron i sociala medier för svenska kollektivtrafikbolags vardagsverksamhet och hur kan de användas vid en kris??Syftet med uppsatsen är att belysa problematiken med att kollektivtrafikbolag i Sverige idag inte tar tillvara på möjligheterna med sociala medier. Vi ser ett behov att belysa fördelarna och nackdelarna i samband med användningen av Facebook och Twitter för kollektivtrafikbolag. Studien syftar till att visa att sociala medier är en bra kommunikationskanal som även blir användbar vid en krissituation. Uppsatsen syftar till att förmedla de fördelar som interaktion via sociala medier innebär i vardagsverksamheten och vid en kris.Uppsatsprocessen genomfördes kvalitativt och en induktiv ansats tillämpades.

I uppsatsen behandlas ungdomsspråk ur ett dialektperspektiv, med utgångspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar från Öckerö kommun. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie där åtta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om och hur ungdomars språk påverkas av olika sociala faktorer och varför dessa förändringar i så fall äger rum. Jag har valt att utgå från två olika typer av analyser, dels en detaljerad innehållslig, dels en språklig. Anledningen till att den innehållsliga analysen är mer djupgående än den språkliga, beror på att det är den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns några särskilda sociala faktorer som påverkar ungdomars språkförändring mer än andra. Dessa faktorer är främst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar språket efter deras planer inför framtiden.

Målsättningen med det här arbetet är att visa på och pröva olika aktiviteter för arbete med värdegrundsfrågor. Vår förhoppning är att barngruppen och pedagogerna med hjälp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhållen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfällen som vi sedan genomfört i en barngrupp där barnen är fem år gamla. För att komma fram till vårt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vår målsättning.

I denna studie använder vi oss av ett teoretiskt ramverk baserad på den socialkonstruktivistiska teorin The Human Environment Modell (HEM). Detta gör vi med syfte att se vad för information vi kan få fram från en aktörsgrupp om: Hur den sociala interaktionen som skett mellan denna aktörsgrupp och ett IT-stöd har förändrat aktörsgruppens roll och dess sociala kontext. Vi använder detta ramverk för att utifrån bibliotekariers perspektiv beskriva, hur interaktionen mellan det centrala bibliotekssystemet LIBRIS och bibliotekarier har förändrat bibliotekarierollen på universitets- och högskolebibliotek. För att besvara detta syfte valde vi att utföra både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen består av tre intervjuer med bibliotekarier på Lunds Universitet och Malmö Högskola.

Användningen av sociala nätverk och andra typer av sociala medier har ökat kraftigt de senaste åren. Detta har lett till att fler och fler användare väljer att ansluta sig till de sociala nätverken. På sociala nätverk görs personlig information tillgänglig för nätverket samt de användare som deltar i nätverket. Studien kommer att ge en bild av hur medvetna Facebookanvändare är om att Facebook samt tredje part har rätt till att förfoga över de personliga uppgifter som delas på nätverket i enlighet med Facebooks användnings villkor. Facebook användarnas motiv och drivkrafter till att använda Facebook är en viktig del för att ge en komplett bild av användnings situationen på facebbok.

Denna studie ger ökad kunskap om hur en digital artefakt inom sociala medier skulle kunna uppmuntra till äkthet, som en motpol till profilering för att skapa en balans mellan profilering och äkthet. Studien barhandlar området ?hur och varför användare presenterar sig och för sig på ett visst vis i sociala medier?. Detta förstås och diskuteras med hjälp av de två ändpunkterna äkthet och profilering. Studien berör även designerns roll i detta sammanhang.Studien undersöker området genom en litteraturstudie, samt en egen kvalitativ studie i form av semistrukturerade gruppintervjuer.

Detta är en kvalitativ uppsats om hur lärare ser på sitt användande av sociala medier utifrån sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har även sett på hur relationen mellan lärare och elever ser ut på sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lärare på en skola, utifrån dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar på mitt syfte och problemställning. Det har framgått att informanterna får svårare att vara privata i och med användandet av sociala medier som Facebook samt att de är restriktiva i sitt användande på grund av pressen på att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvägagångssätt för att kunna separera på privatlivet och yrkesrollen..

Studien redogör för vad tre företag anser att det finns för möjligheter med att använda sig av tekniker inom sociala medier. Både för att kunna sprida kunskap och information internt i företaget samt med kunder och partners externt. Tidskrifter och vetenskapliga artiklar inom IT-relaterade områden skriver frenetisktom hur sociala medier kan stödja verksamheter och möjliggöra enklare samarbete för företag. Via vår litteraturstudie har vi funnit att dagens KMS inte stödjer dagens behov gällande kunskaps- och informationsspridning. Studiens syfte är att undersöka vilka tekniker som företagen använder sig av idag för att sprida kunskap och information internt och externt samt vilken kunskap och ambition som företag har gällande tekniker inom sociala medier och vilka möjligheter de ser.

Ur ett historiskt perspektiv har forskning om kvinnligt ledarskap fokuserat på att identifiera olika karaktärsdrag och beteende som tillskrivs en ledare. Det har även forskats om olika ledarstilar och vad som är ett bra respektive mindre bra ledarskap. Då vi idag strävar efter högre jämställdhet i vårt samhälle är det ingen hemlighet att kvinnliga ledare är ett kontroversiellt ämne. Vi har undersökt hur detta faktum upplevs i sociala verksamheter utifrån ett genus och makt perspektiv.Vårt resultat visar att dagens föreställningar om hur kvinnor med ledande positioner inom sociala verksamheter arbetar stämmer väl överens med tidigare forskning. Vi har fått fram intressanta och betydelsefulla faktorer som pekar på att kvinnor generellt ser sin maktposition inom det sociala arbetet som mycket positivt och motiverande.

Syftet är att skapa en förståelse för hur förskollärare ser på det sociala mötets förutsättningar och  betydelse  i  förskolan.  En  kvalitativ  studie  har  gjorts  med  intervjuer  som  metod. Intervjuerna gjordes med förskollärare verksamma i förskolan med åldern 1-6 år. Resultatet i  studie  visar  på  förskollärares  liknande  uppfattningar  om  mötets  potentialer  och  den påverkan barngruppens storlek har på detta möte. Enligt förskollärarna påverkas mötet av antalet barn inskrivna på förskolan men det är ändå förskollärarnas förhållningssätts som är viktigast. De diskuterar samhällets  ingång i en multimodal era och att resultatet av detta visar på betydelsen i det dagliga mötet för barns  sociala  utveckling.