Jämförelse mellan hur huvudpersonen i böckerna om Arn av Jan Guillou och huvudpersonen i böckerna om Röde Orm av Frans G. Bengtsson hanterar mötet med en för deras tid främmande kultur och religion..

Denna uppsats syftar till att närmare undersöka hur flickor i 18-årsåldern förhåller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att närmare studera vilka sociala mekanismer som kan tänkas ligga bakom deras upprätthållande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgångspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva självidentiteten, och utforskas vidare i förhållande till Goffmans dramaturgiska perspektiv där fokus läggs på förändrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk självpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrån traditionella interaktionistiska perspektiv på reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet består av information insamlat från åtta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer från två olika skolor i Stockholms län. Resultatet tyder på att olika sociala medier kan förstärka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier många gånger tycks upprätthålla en fasad, på så sätt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersätts av en ny ?online?-identitet.

Denna uppsats handlar om användandet av sociala berättelser utanför de autistiska spektra, som det sedan tidigare finns forskning om. Sociala berättelser är små korta berättelser som skall vara skrivna i första person och som syftar till att skapa förståelse kring en social situation. De syftar också till att ge stöd för att ändra ett visst beteende som berör en viss social situation. En social berättelse kan vara skriven med illustrationer, innehålla endast text eller endast innehålla bilder. Detta för att möta den berörda individen där dess förståelse finns.Den svenska forskningen om detta ämne är begränsad, vilket leder till min uppsats.

I denna avhandling har vi undersökt nio musiklärares syn på den sociala relationen mellan dem och deras elever. Syftet var att ta reda på huruvida den sociala relationen mellan lärare och elever påverkar elevernas musikaliska lärande, sett ur lärarens perspektiv. Det var även vår intention att ta reda på om det förelåg någon skillnad i den sociala relationens påverkan på elevens musikaliska lärande mellan instrumentalpedagog och elev kontra klassmusiklärare och elever. Som metod för insamlande av fakta i frågan använde vi oss av kvalitativa intervjuer med instrumentalpedagoger och klassmusiklärare. Dessa intervjuer fick bekräfta den tidigare forskning och litteratur vi behandlat i bakgrunden.

Restauranger recenseras hela tiden. Inte bara från tidningar utan också från sociala nätverk. De sociala nätverken har utvecklats en hel del vilket gjort det lättare för användare att dela med sig av personliga tankar och erfarenheter från restauranger dem besökt. Men det är inte bara de sociala nätverken som kan påverka människors val av restaurang. Göteborgs- Posten är en etablerad dagstidning som når ut till över 541 000 personer Varje vecka recenseras restauranger inom Göteborgsområdet av GP.

Syftet med denna studie är att se hur det sociala kapitalet ser ut i Sverige utifrån länsuppdelningen. Syftet är även att studera sambandet mellan det sociala kapitalet och ett antal faktorer, på individnivå och länsnivå. I denna studie har jag använt mig av material från SOM-institutet och gjort en jämförande studie för att dels beskriva hur det ser ut men även pröva teorier. Jag har använt mig av teorin kring det sociala kapitalet som främst Robert D. Putnam och Bo Rothstein har problematiserat och definierat.

I dagsläget pratar man alltmer om sociala medier och hur användandet av sociala medier kanhjälpa företag med sin marknadsföring. Sociala medier är inte renodlade reklamkanaler,de är kommunikationskanaler som framförallt kan och ska användas för att bygga förtroendeoch stärka relationer mellan företag och individ. Vi står mitt i en nyordning somförvandlat användaren till en mer aktiv del av nätets utbud. Det är därför viktigt att företagenanpassar sig och gör sig tillgängliga på nätet.För att se vilka faktorer som driver utvecklingen framåt, har vi tittat på teknikerna bakomsociala medier och hur företag idag arbetar med sociala medier, hur organisationen ser ut runtom kring och vilka positiva och negativa erfarenheter som personer med uppgift att ledaprojekt med sociala medier har redovisat. I studien har vi använt oss av en kvalitativ metodmed åtta stycken intervjuer med ansvariga för sociala medier på respektive företag.De drivande faktorerna bakom användandet av social media som marknadsföring är, som vihar sett, att ständigt vara tillgänglig och närvarande.

Vi har förstått under åren att sociala medier har kommit att betyda mycket för privatpersoner och företag och även att sociala medier är i ständig förändring. På ett eller annat sätt handlar det om att marknadsföra sig själv. Sociala medier har blivit en ny ?reklam-kanal?, men det innebär inte för den sakens skull att det alltid är bra reklam. Företag måste ha uppsatta mål och strategier för att kunna nå det som de söker, vare sig det handlar om målgrupp, nya kunder eller att sälja en produkt..

Vi ville med vårt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion från det sociala nätverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten så som i den virtuella världen. Vi ville alltså ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna. Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansåg att denna lilla funktion har en stor betydelse på och för det sociala nätverket, men även också eftersom den används alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. Utifrån detta skapade vi två fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp. Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. Däremot uppnådde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte påverkade människors sociala beteende på samma sätt som på det sociala nätverket..

Syftet med denna studie är att undersöka vad destinationsmarknadsföringsorganisationerna (DMC) Stockholm Visitor Board och Destination har för syn gällande sociala medier. Samt att titta på hur dessa två arbetar med sociala medier i sin marknadsföring och även vilka fördelar och nackdelar en sådan marknadsföring kan ha.Studien har haft en kvalitativ utgångspunkt när det gäller metodval. Men ett inslag av kvantitativa aspekter har förekommit då en enkätstudie har utförts. Flertalet kvalitativa intervjuer har ägt rumt med relevanta personer för denna studie. En vardera representant från Stockholm Visitor Board och Destination Sigtuna har intervjuats.

?Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjumoment. Syftet med studien är att få djupare insikt om hur arbetsgivare upplever anställdas publiceringar i sociala medier. Detta då det gällande rättsläget ligger inom en gråzon som arbetsgivare inte kan grunda sina beslut på när även publiceringarna kan uppkomma utanför arbetstagares arbetstid. Därför har vi även tittat på kringliggande faktorer för varför arbetsgivare tror att dessa publiceringar uppkommer och hur arbetsgivare rent praktiskt resonerar kring problematiken.

Sammanfattning Denna c-uppsats handlar om människors användning av sociala medier. Vår studie utgår ifrån metoden fokusgrupper. Vi har gjort intervjuer med fyra olika grupper. Två grupper med yngre deltagare i 20-årsåldern och två grupper med äldre deltagare i 50-årsåldern. Vi har använt oss utav teorin uses and gratifications som fokuserar på människors medieanvändning utifrån vilka behov människor har.

Syftet med uppsatsen är dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hållbarhetsredovisning förhåller sig till varandra, och dels empirisk då jag ämnar undersöka huruvida denna redovisningsform bättre kan visa en verksamhets effektivitet bättre än traditionell redovisning där verksamheten har sociala verksamhetsmål. Studieobjektet i denna undersökning är KulturAkademin, vilken är ett gemenskapsföretag vars primära verksamhetsmål är att driva musikskolan i Storuman.För att uppnå detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmål eller en kombination av de båda.Undersökningen visar att det finns två olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebär. En mening är att begreppet kan likställas med begreppet hållbarhetsredovisning som är en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömässig dimension och en mening är att det är en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hållbarhetsredovisning.Vad gäller det empiriska syftet är undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bättre än en traditionell redovisning då den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra förskollärare definierar ett socialt kompetent barn och hur de arbetar med att utveckla social kompetens hos barn. Enligt tidigare forskning finns det ingen entydig definition av begreppet "social kompetens" och vad som anses vara ett socialt kompetent beteende kan variera beroende på individens ålder, situation och på vem man frågar. I vår studie utgår vi ifrån det sociokulturella perspektivet vilket innebär att det sociala samspelet har betydelse för individens lärande och utveckling.Vi använde oss utav kvalitativa intervjuer och vi genomförde intervjuerna på tre olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna lägger lite olika innebörder i sina beskrivningar i vad som utmärker ett socialt kompetent barn. De tar upp att kunna tyda leksignaler, hur man beter sig mot andra, hur man är en bra kompis, använder ett lämpligt språk, har självkännedom samt visar empati. De berättar även vad som väcker deras oro vad gäller barns sociala kompetens. Förskollärarna arbetar med att utveckla barns sociala kompetens genom att använda leken som metod samt att de själva är goda förebilder.  .

Sociala medier används allt oftare som en plattform för små företag för att nå ut till sina nuvarande och önskade kunder. Samtidigt blir det allt lättare för konsumenterna att nå de sociala medierna vart man än är, vilket gör det lättare för företagen att snabbare nå ut till sina kunder. Användandet av sociala medier ökar för varje dag som går. Genom att sociala medier för det mesta är kostnadsfritt är detta ett perfekt forum för mindre företag, som inte har så stor budget, att lätt marknadsföra sig. Genom denna studie ska man se vad företagen har för uppfattning om de största riskerna, kostnaderna och möjligheterna som finns med sociala medier och då främst Facebook, samt även se varför vissa men inte andra använder sig av sociala medier. Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användaregenererat innehåll, till exempel chatfunktioner, bloggar och diskussionsforum.