A large part of the daily life today means being active online and to take part in the interactions that occur there. The accessibility which social media brings, means that you can reach and be reached in several ways and there are many different ways in which information can be disseminated. Social media supports the learning process. The aim of this study is to examine how upper secondary schools students' use of social media and how it can be used as a tool for informal learning. Our study is based on the socio-cultural perspective where interaction and social cohesion is a big part.

Denna studie Àr en fortsÀttning pÄ kandidatuppsatsen Sveriges kommuners turisthemsidor ? En studie om var Sveriges kommuner befinner sig i webbutvecklingen i relation till web 2.0 genomförd av Johansson och Winther som Àr tvÄ av författarna till denna studie. Syftet med denna studie Àr att ge en ökad förstÄelse för hur Sveriges kommuner arbetar med sina turisthemsidor samt sociala medier. Denna kandidatuppsats genomfördes genom en observation samt kvalitativa intervjuer med tio av Sveriges 290 kommuner. Resultatet visade att kommunerna anvÀnder sina turisthemsidor och sociala medier för att nÄ ut till önskade mÄlgrupper.

Det hÀr Àr en uppsats vars syfte Àr att öka kunskapen om de möjliga konstruktioner som omger en socialarbetare nÀr man samtalar om begreppen missbruk och bedömningar. Genom att intervjua handlÀggare inom olika missbruksenheter har jag kunnat lyfta fram ett resultat som upplyser om möjliga arbetsmetoder inom det sociala arbetet som handlÀggarna utvecklar medvetet eller ej. I praktiken utgör arbetsmetoderna ett resultat av socialarbetarnas brist pÄ kunskap för kunna att sammanföra teoretiska begrepp till den praktiska verkligheten de förhÄller sig till. DÀr de teoretiska begreppen som man anvÀnder saknar en tydlig medveten definition och det sociala arbetet som utförs har ett stort utrymme för att bli pÄverkad av mÄnga olika subjektiva faktorer. En klient mÄste dÀrför har mycket tur för att kunna fÄ hjÀlp.

Syftet med vÄr uppsats Àr att fördjupa kunskapen kring vad ett arbete i ett arbetskooperativ innebÀr för en person som lÀmnat ett missbruk bakom sig, nÀr det gÀller att bygga upp en ny identitet, finna ett meningsfullt sammanhang och bli delaktig i samhÀllet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Vad innebÀr delaktigheten i det sociala arbetskooperativet för de före detta missbrukarnas syn pÄ sig sjÀlva?? Vilken roll spelar det sociala arbetskooperativet i de för detta missbrukarnas liv utifrÄn gemenskapen pÄ arbetsplatsen?? Hur kan arbetet pÄ det sociala arbetskooperativet öka den före detta missbrukarens delaktighet i samhÀllet? Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer utifrÄn frÄgeguide med tema. Analys har skett utifrÄn vÄra huvudteorier; exit-process, stigma och KASAM, samt utifrÄn de mönster som framtrÀdde ur materialet. VÄra huvudsakliga fynd Àr att arbetskooperativet har förÀndrat respondenternas syn pÄ sig sjÀlva sÄ tillvida att de beskriver sig som mer kompetenta, glada och stolta sedan de börjat pÄ kooperativet.

FacebookanvÀndandet ökar i alla Äldrar i Sverige. 2010 var hÀlften av alla svenskar med i ett eller flera sociala nÀtverk (Findal, 2010). AnvÀndarna skickar meddelanden, skriver statusuppdateringar, laddar upp bilder, planerar evenemang och chattar med sina FacebookvÀnner som ofta bestÄr av en blandning av familj, slÀkt, vÀnner och ytligt bekanta. Med tanke pÄ blandningen av FacebookvÀnner uppstÄr frÄgan om hur de sociala relationerna ser ut och fungerar pÄ Facebook. Skiljer de sig frÄn fysiska sociala relationer och i sÄdant fall pÄ vilka sÀtt? Tidigare forskning i Àmnet visar att pÄ Facebook kommunicerar vi ofta med personer som vi Àr ytligt bekanta med.

SammanfattningSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter av att arbeta för att öka elevers sociala kompetens, de olika hinder och möjligheter pedagogerna kan uppleva, dÄ de blir erbjudna att arbeta utifrÄn en metod som de fÄtt kompetensutbildning inom. Undersökningen Àr gjord med kvalitativa intervjuer av fyra pedagoger. I resultatet framgÄr att pedagogernas arbete för att frÀmja elevers sociala kompetens genomsyrar hela verksamheten, de arbetar inte endast under nÄgon lektion i veckan med social kompetens. Resultatet visar att pedagogerna inte arbetar utifrÄn en viss metod, utan anvÀnder sig av mÄnga olika material, trots att alla fyra pedagoger nyligen fÄtt kompetensutbildning inom en viss metod. Det framkom att endast en av de fyra pedagogerna berÀttade om nya upplevelser av hur man kan arbeta för att öka elevers sociala kompetens, genom deras kompetensutbildning inom en metod.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..

Studien handlar om att fÄ en inblick om hur vÀrnplikten pÄverkat vÄrt samhÀllsklimat, det kollektiva, den sociala sammanhÄllningen. Fokus har varit att se pÄ sociala fakta som kan ha pÄverkat samhÀllet. Det Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ semistrukturerade intervjuer, dÀr informanterna har givits utrymme, att reflektera och berÀtta hur det var under vÀrnpliktstiden, hur de sÄg pÄ sina vÀrnpliktsvÀnner och förhÄllningssÀttet gentemot varandra. Hur man kunde mötas som individ och grupp. VÀrnplikten var under en lÄng tid en övergripande del i samhÀllet och hade en tydlig folkförankring.

Uppsatsen behandlar frÄgan huruvida dagens Ungern bör kunna betraktas som en konsoliderad demokrati. FrÄgan utgÄr ifrÄn teorin om för att ett lyckat demokratiskt samhÀlle ska kunna uppnÄs mÄste fem dimensioner vara uppfyllda: ett vÀl fungerande och demokratiskt institutionaliserat civilsamhÀlle, politiskt samhÀlle och ekonomiskt samhÀlle samt en rÀttstat och statsbyrÄkrati. Uppsatsen tar tre av dessa samhÀlleliga arenor i beaktande samt medborgarnas och politikernas attityder och utgÄr i huvudsak frÄn artiklar, böcker och tidsskrifter. För att ÄskÄdliggöra Ungerns utveckling frÄn demokratisk transition till dagens situation har en viss historisk tillbakablick varit nödvÀndig för att ge perspektiv Ät landets sociala, politiska och ekonomiska hÀndelseförlopp..

Hög konkurrens mellan organisationer gör att marknaden har blivit tuffare och det gÀller att ligga i framkant för att vara med och slÄss om kunderna. Marknadsföring har lÀnge varit en tung post i budgeten fram till dess att teknologin öppnade upp möjligheten att nÄ ut direkt till sin mÄlgrupp i realtid - gratis. Sociala medier Àr ett omtalat Àmne som ger organisationer möjligheten att fÄ direktkontakt med sin definierade mÄlgrupp. Problemet med denna relativt nya teknik Àr att veta hur organisationer ska anvÀnda de sociala medierna, vilken webbplats eller applikation som passar organisationen bÀst samt hur de bÀst kan anvÀndas. För organisationer som inte Àr bekanta med denna teknik kan det vara rena djungeln att börja anvÀnda de sociala medierna och dÀrför behövs vÀgledande rÄd.Syftet med denna uppsats som skrivs i Àmnet Informatik Àr att studera befintliga strategier för sociala medier och utifrÄn dessa, med komplement ur den empiriska studien, formulera vÀgledande rÄd för anvÀndande av sociala medier ur ett marknadsföringsperspektiv.Genom en intervju med en kommunikatör som arbetar med och förelÀser inom Àmnet sociala medier ges en verklig bild av hur dessa medier anvÀnds inom marknadsföring.

Det senmoderna samhÀllets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svÄranalyserade, vilket har lett till att sociala system mÄste ha en förÀndringsförmÄga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs pÄ den nivÄ eller i de interna sektorer dÀr riskerna slÄr igenom. Uppsatsen ger exempel pÄ befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrÄn de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvÀrld samt andra system. Uppsatssyftet Àr att belysa sociala systems förÀndringsförmÄga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att anvÀnda modellen kan förbÀttra dessa.

Det senmoderna samhÀllets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svÄranalyserade, vilket har lett till att sociala system mÄste ha en förÀndringsförmÄga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs pÄ den nivÄ eller i de interna sektorer dÀr riskerna slÄr igenom. Uppsatsen ger exempel pÄ befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrÄn de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvÀrld samt andra system. Uppsatssyftet Àr att belysa sociala systems förÀndringsförmÄga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att anvÀnda modellen kan förbÀttra dessa.

En anmÀrkningsvÀrd skillnad mellan spelteoretiska modeller rörande skattebetalning och verkligheten Àr att de förra i avsevÀrd grad tenderar att överskatta skatteundandragandets storlek. I denna uppsats stÀlls frÄgan om man genom att införa sociala normer i en modell för skatteundandragande kan nÄ ett resultat som i högre grad överensstÀmmer med den verkliga nivÄn. Det kan sÀgas vara möjligt att inlemma sociala normer i en modell för skatteundandragande, men eftersom deras inverkan Àr svÄr att kvantifiera kan meningen med detta anses vara begrÀnsad. Av uppsatsens ansatser förefaller det som om en modell dÀr stigmatisering intrÀder vid avslöjat fusk har den största förklaringspotentialen. Det Àr dock inte omöjligt att andra ansatser vid en utökad analys skulle visa sig ha bÀttre förklaringskapacitet.

Synen pÄ skönlitteraturlÀsning i skolan har Àndrats genom tiderna frÄn kunskap om litteratur till kunskap genom litteratur. Under vÄr verksamhetsförlagda del av lÀrarutbildningen har vi blivit medvetna om att det Àr lÀttare i teorin Àn i praktiken att fÄ alla elever att vilja lÀsa. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka faktorer som Àr betydelsefulla för elevers lÀslust, samt hur kunskap om detta pÄverkar lÀrares förmÄga att handleda elever att genom ökad lÀslust ta del av skönlitteraturens kunskapskÀlla.Litteraturen pekar pÄ olika faktorer, som elevers sociala bakgrund, svÄrigheter med lÀsteknik och lÀsförstÄelse, lÀrares engagemang och arbete, yttre och inre förutsÀttningar i klassrummet, lÀsning och bearbetning av olika slag, bokval som fÀngslar samt ett skolbibliotek med en intresserad bibliotekarie, som betydelsefulla för lÀrares planering och arbete med att handleda elever till ökad lÀslust. LÀrares kÀnnedom om elevers lÀrande och om skönlitteratur Àr utgÄngspunkt för lÀrares uppdrag att arbeta för elevers lÀslust.Metoden vi valde för vÄr undersökning var kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare. Undersökningen visar att de intervjuade lÀrarna anser att motivation behövs och att de faktorer som listats ovan Àr viktiga för elevers lÀslust..

Syftet med denna uppsats Àr att kritiskt granska och analysera EVA som lÀmpligt prestationsmÄtt till grund för belöning samt bedöma EVA:s utsikter i svenska företag. Avsikten Àr att sammanföra skriven teori om EVA med utgÄngspunkt frÄn upphovsmÀnnens ansats. Uppsatsen Àr till stor del en litteraturstudie som utgÄr frÄn teorin kring EVA och dÀrför har skriven litteratur, dels frÄn upphovsmakarna och dels frÄn andra författare inom Àmnet, granskats. För att tÀcka in ett svenskt perspektiv har semistrukturerade intervjuer företagits med personer insatta i Àmnet. För att skapa förstÄelse för EVA behandlas först agentteorin och dÀrefter teorin om EVA och belöningar.