Föreningsidrotten är en stor del av det svenska samhället och kan vara en plats som främjar en ömsesidig integration mellan svenskfödda och nyligt invandrade. Samtidigt som idrottsvärlden kan vara en plats för god gemenskap kan det även vara en plats för utslagning och exkludering. Syftet med studien har två delar. Första delen handlar om att undersöka varför och hur idrottsföreningar i Umeå agerar gällande inkludering av medlemmar generellt. Därefter syftar studien till att analysera dessa idrottsföreningars förhållningssätt och agerande i förhållande till gruppen nyligt invandrade specifikt.

Frågeställning:Hur arbetar CreActive för att främja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive främja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlättas mötet mellan människor på CreActive? Finns det förbättringsmöjligheter för att ytterligare främja det sociala kapitalet på CreActive?Syfte:Syftet med studien är att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer även att undersökas kring hur mötet uppstår mellan människor på CreActive som ska främja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fångar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill säga deras uppfattning, tankar och känslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan människor, för att främja det sociala kapitalet. Empirin består av intervjuer med studenter och anställda.Slutsats:Det framgår att studenter inte känner till CreActive i den utsträckning som CreActive vill.

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohälsa. Tidigare forskning har visat att denna ohälsa beror på att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad användning av sociala media. Orsakssambanden är emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkätstudie på gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen användes två frågeformulär bestående av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulär, samt frågor angående sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 år, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hälften av eleverna (49 %) ansåg sig sova signifikant kortare tid än vad de önskade (p<0.0001).

 Frågeställning: Vilka nyckelaktiviteter använder sig företag av för att skapa värde tillsammansmed sina kunder i sociala interaktioner?Syfte: Studien syftar till att undersöka vilka aktiviteter respondentföretagen utför i sinvärdeskapande process tillsammans med sina kunder och användare i sociala interaktioner meddessa.Metod: En kvalitativ undersöknings design där semistrukturerade intervjuer utfördes medmålstyrt urval av 7 respondenter från olika företag i olika branscher.Slutsats: Studien visar att de företagen som undersökts ägnar sig åt olika typer avnyckelaktiviteter i den värdeskapande processen med kund i sociala interaktioner. Det finns vissanyckelaktiviteter som är gemensamma för de olika företagen och vissa används mer flitigt ellerframgångsrikt än andra. Oavsett vilka aktiviteter som utförs och oavsett företag så visar studienatt det finns en grundläggande process. Denna består av att företaget skickar ut någon form avoutput som når kunden och engagerar denna.

MST, eller O Movimento dos Trabalhadores Rurias Sem Terra (Rörelsen för Lantarbetare utan Jord), är en av latinamerikas och kanske världens största och mest inflytelserika sociala rörelser. Rörelsen är dessutom verksam i en av världens största politiska, ekonomsika, kulturella och sociala smältdeglar.I vår uppsats vill vi undersöka, dels vilka metoder som en social rörelse kan tillämpa när det gäller att driva frågor om demokrati framåt. Som teoretiskt ramverk tillämpar vi befintliga teorier i kombination med egna begrepp. För att kunna svara på frågeställning har vi genom en bred empirisk bas försökt åskådliggöra den kontext i vilken MST arbetar och utifrån denna information dragit våra slutsatser..

Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur unga kvinnliga studenter använder sig av det sociala mediet Instagram. Studien ämnar svara på vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frågeställning: - Hur används Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-års ålder.HUVUDRESULTAT : Studien visar på att en viktig funktion med Instagram är att interagera med andra människor och vara deltagande i den sociala gemenskapen på forumet. Det  ramkom även att tre av fyra kvinnliga studenter ser på forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumärke och att det är ett enkelt sätt att hålla sina nära och kära uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

Denna studie har växt fram ur den utmaning som PR-utövarna står inför i och med den ökade användningen av de sociala medierna. Studien syftar till att undersöka hur de uppfattar att utmaningarna påverkar deras arbete.Kvalitativa samtalsintervjuer har utförts med sex PR-utövare som alla har erfarenhet av marknads-PR genom sociala medier och är yrkesverksamma i Stockholm.Studien utgår ifrån kommunikationsteori, teorier om PR-utövarnas roll och arbete, Internets påverkan på kommunikation och sociala medier. En viss del av studien har även hämtat stöd ur marknadsföringsteorier.Resultatet visar hur de sociala medierna till stor grad har påverkat hur de utvalda PR-utövarna arbetar. Kommunikationsprocessen har förenklats då PR-utövarna nu lättare kan komma i direkt kontakt med de individer eller grupper de söker kontakt med och det har skapats bättre tekniska lösningar för att driva dialog och bygga relationer med dessa. Denna förändring ställer dock även nya krav på kommunikatörerna, där transparens ökat i vikt.

I Sverige insjuknar varje år 42 000 människor i hjärtinfarkt och mer än hälften av dem drabbas i efterförloppet av en depressionsepisod. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av det sociala stödet och avsaknad av stöd efter hjärtinfarkt. Metoden var litteraturstudie. Databassökningar gjordes i CINAHL som granskades i olika urvalssteg och utifrån granskningsmallar samt resulterade i tio artiklar publicerade 1995-2009 och Artiklarna analyserades med induktiv innehållsanalys. Litteraturstudiens metod utgick från Polit och Becks arbetsmodell på nio steg.

Bakgrund: Antalet klagomål till patientnämnden har ökat angående missnöje i vården, trots att investeringar har gjorts. Det kan grunda sig i att patienters behov inte tillgodoses vilket kan resultera i maktlöshet hos patienten. Utgångspunkten för en god vårdrelation är att tillmötesgå önskemål hos patienten. Litteraturöversiktens teoretiska referensram utgår från Travelbees teori, som beskriver att en god vårdrelation bör utvecklas för att patientens individuella omvårdnadsbehov ska kunna främjas. Syfte: Syftet var att belysa aspekter som skapar en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där elva kvalitativa artiklar inkluderats.

I denna undersökning behandlas kroppsideal på sociala medier med utgångspunkt från skolämnet Idrott och hälsa. Detta sker genom en diskursanalys på kroppsbilder för att se mönster i hur en hälsosam kropp framställs. Syftet är att undersöka, diskutera samt belysa de ideal och den syn på hälsa ungdomar kan möta på dessa sociala medier. De frågeställningar vi har är: ?Vilka diskurser kan identifieras i bilderna på sociala medier som hanterar kroppsideal och hälsa?? samt ?Utifrån ett makt- och genusperspektiv, vilka synsätt på kropp och hälsa kommer till uttryck i diskurserna som unga kan möta på de sociala medierna Instagram och Tumblr??.

Det finns lite forskning kring förskollärares upplevelse av trivsel och arbetstillfredsställelse och därför syftade den här studien till att undersöka det hos förskollärare från två nybildade arbetslag. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med en tematisk analysmetod genom halvstrukturerade intervjuer och öppna observationer. Resultatet visade att aspekter som påverkade positivt var känsla av upprymdhet i att gå till arbetet, glädje i att vara med barnen och trygghet i arbetslagen. Aspekter som påverkade negativt var stress, tidsbrist och frustration över saker de inte kunde kontrollera. Deras arbetsmiljö skulle förbättras om de negativa aspekterna reducerades och om de fick göra de förändringar de önskade.

Det offentliga rummet är så mycket mer än bara ett mellanrum. Det skapar ?liv mellem husene? som Jan Gehl har beskrivit det. Ett mänskligt liv som vi, blivande landskapsarkitekter och stadens planerare och utformare, kan måna om och välja att göra utrymme för. För ?livet? uppstår inte bara av sig självt.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

PISA undersökningarna har visat att svenska elevers matematikkunskaper är låga jämfört med elever i andra länder. Det är något som blivit omdiskuterat. För att förändra det här krävs det att lärare besitter pedagogiska kunskaper. För att se hur lärare arbetar kring detta problem har jag studerat hur lärare arbetar för att hjälpa elever i matematiksvårigheter. Studien har ett fokus på stöttande av affektiva sidor samt matematiklärande. Lärare arbetar mycket med stöttande av affektiva aspekter.

Bakgrund: trycksår är ett stort problem bland ryggmärgsskadade (SCI, spinal cord injury) personer och orsakar stort lidande. Studier har visat att SCI personer med trycksår upplever minskad livskvalitet samt att tillståndet hindrar dem att återfå självständighet och normalitet efter SCI. De upplevde även att trycksår begränsade dem i sociala sammanhang men också att socialt stöd bidrog till minskat känslomässigt lidande. Syfte: beskriva hur trycksår påverkar SCI personer i sociala sammanhang. Metod: studien var en litteraturstudie.