Syftet med mitt examensarbete är att skapa en djupare förståelse för föräldrars syn på lärande för hållbar utveckling i förskoleverksamhet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fokusgruppsamtal använts. Under en vardags kväll träffade jag och min handledare en grupp föräldrar och samtalade om hur de tänkte om hållbar utveckling och hur de ville att förskolan skulle arbeta med hållbar utveckling i sin verksamhet. Samtalet spelades in och har sedan genomlyssnats ett flertal gånger, transkriberats till skriven text och slutligen analyserats.Resultatet visar att föräldrarna menade att hållbar utveckling handlar om miljömässig hållbarhet och hållbara konsumtionsmönster. De poängterade att det är en komplex och stor fråga.

Sammanfattning Vårt examensarbete undersöker vad pedagoger på tre olika skolor innefattar i hållbar utveckling, samt om hur styrdokumenten, egenintresse och bakgrund påverkar deras miljöundervisning. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av en enkätundersökning. Det vi kan konstatera är att oavsett vilka jämförelser vi har gjort mellan de olika skolorna och de olika pedagogsammansättningarna så finns det i stort ingen skillnad mellan dem. Resultatet visar även att många av pedagogerna inte har tillräckliga kunskaper om hållbar utveckling samt att de jämställer begreppet med natur och miljö. Miljöundervisningen eller undervisningen för hållbar utveckling påverkas i större omfattning av samhället och omvärlden samt av aktuella händelser än av styrdokumenten.

Hållbar utveckling handlar inte längre enbart om miljöfrågor, utan har efterhand som komplexiteten av miljöhoten vuxit fram även kommit att inkludera  samhällsstrukturen och ekonomin. Riktlinjer för hur skolan ska undervisa ur ett hållbarhetsperspektiv återges i Lgr11. Men hållbar utveckling är ett vagt begrepp som ger tillfälle till subjektiva tolkningar och är därför inte självklart hur man utifrån hållbarhetsperspektivet ska arbeta med dessa frågor i undervisningen. .

Hälsofrämjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hälsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhället, jag har i min studie valt att koncentrera mig på skolan och de förebyggande program som kan finnas där. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program går till, vem beslutar att de ska användas och vem efterfrågar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer på olika nivåer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, förvaltningschefer i skolnämnderna samt tre rektorer, alla med rätt och förmåga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivåerna i skolsystemet beror på att skolan ofta ses som en generell institution istället för det mångfald av olika organisationer som den faktiskt är (Karlsen & Persson 2004). Jag har därför valt att i min studie utgå från Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhållande till mitt syfte.I kommunen där jag genomförde min studie så var användandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell Träning) utbrett.

The purpose of this essay was to investigate and analyze affecting factors concerning social workers in two different municipality social services, Karlskrona and Karlshamn, working with cases of youth drug abuse. We wanted to see what affects social workers in their choices of assessments of youth drug abusers. We wanted to find out whether the organizational aspects or the cliental qualities affect the social workers more than the other in the choices of assessments. Among the cliental qualities we used in this essay, gender was the most important quality and therefore the quality we wanted to pay special attention to. When it came to the organizational aspects we paid special attention to the social workers boundaries of agency.

The aim of this qualitative deep interview study was to gain deeper understanding of single immigrant mothers´life situation. Grounded Theory was the method of analysis. Repeated interviews with five immigrant women from different parts of the world showed that women were in need of wider and deeper social networks in order to reconstruct their identities. Social support and social networks benefit, not only reconstruction of identity, but also personal well-being. Yet it is difficult for them to create social networks in the new country, because of single motherhood.

Vilka erfarenheter har lärare av att barns musicerande leder till effekter på andra områden i livet än det musikaliska? Vad säger forskning om sådana samband? Vi har tittat på bl. a. transferbegreppet, som innebär att övande inom ett område får verkningar på helt andra områden. Om det existerar transfereffekter skulle det kunna vara en anledning till att se över synen på musikämnet.

The objective of this bachelor thesis is to examine how some larger Swedish public libraries reason about the use of social media as part of their activities and outreach. To attain the purpose three research-questions were established; why does the public library use social media? How does the public library utilize social media? What extra value do librarians believe that use of social media can add to the libraries? function? The methodology used in the thesis is qualitative interviews. Six interviews were conducted with librarians in charge of social media at their respective libraries. Five of the interviews were conducted by telephone and one by email.

This Bachelors exam is about young adults and their use of Mobile Social Network System.The use of mobile social media has become more common in today?s society, ranging fromteenagers, the dominating internet users, to the elderly. The traditional purpose of use inmobile phones, the voice communication from one place to another, has in Sweden beendominated by text communication instead. Along with the development of Smartphones andthe mobile interface, the births of mobile social media have increased in the market.Reports have shown that of all the devices with the possibility to connect to social networks,the one kept closest to our bodies is the mobile phone. One of the advantages of using thephone for mobile social media is that you can easily and smoothly update whenever andwherever, within one arm?s reach.

The purpose of this study was to examine how modern information and communication technology influence collective action within the framework of social movements. By studying the protests in the Arab World 2011, and focusing on the social movements in Suleimanya in northern Iraq, by observation taken on place, the essay discusses that collective action is closely related to the use of technology, for example cell phones and Internet.Result shows that modern communication technology has enabled immeasurable access andconnection between individuals throughout the world, which seems to be different from previouscollective action. The new communication channels in the form of social media, has been used for the dissemination of information and news, documentation, organization and membership recruitment in the social movements in the Arab World and Suleimanya. The new social movements have the tendency to be decentralized and flattened organized, they are now self-organizing and that they only do a whole as global patterns, as evidenced by the social movements in the Arab World andSuleimanya..

The purpose of this article is to examine how social workers may experience fear in their profession, how they and their organizations handle the fear and how the fear may affect their practice. To obtain the purpose, in-depth interviews were carried out with seven social workers from the southeastern part of Sweden. The experiences of fear were many and are summarized in four categories. Fear of treats and violence, fear of the responsibility in complicated situations and without optimal solution, fear of being regarded and judged as worthless and fear of being scrutinized with the risk of being stigmatized. Five strategies were identified to handle the fear: Safety strategies (e.g.

The aim of this study was to examine the relations between sense of coherence (SOC), perceived social support and mood, the study also included gender and civil status in the analysis. In the analysis mood was the dependent variable. The study included 81 respondents, all students from Växjö university, who answered a survey with three parts: SOC 13, Mood Adjective Checklist (MACL), and an own constructed instrument that measured perceived social support. The result showed that those with a high SOC tended to have a greater mood. High scores on perceived social support also were related to a greater mood.

Bakgrund och syfteIstället för att bedöma och värdera en coach utifrån dålig eller bra kan en coach ses utifrån ett kontinuum där nybörjare är den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har två inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kännetecken och förmågor. Kännetecken och förmågor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kännetecken är karaktärsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmågor är kunskap och psykologiska färdigheter.

Titel; Vilka faktorer i service branschens arbetsmiljö har betydelse för social trötthet? Hur ser sambanden ut mellan utbrändhet och social trötthet? Författare; Jennie Andersson Nyckelord; Utbrändhet, Social trötthet, arbetsmiljö Syftet med undersökningen har varit att få fram vilka faktorer i service branschens arbetsmiljö som har betydelse för social trötthet samt undersöka eventuella samband mellan utbrändhet och social trötthet. Undersökningen är riktat mot vårdanställda och reseledare då tidigare undersökning påvisat samband mellan social trötthet och reseledare. Undersökningen är av en kvantitativ metod i form av en enkät. Denna enkät skickades ut till sammanlagt 110 personer i service branschen (vårdanställda och reseledare).

Syftet med denna uppsats är att beskriva militärmusiken och den kommunala musikskolans framväxt dels på ett nationellt och dels på ett lokalt plan och hur dessa verksamheters vägar har korsats. Frågeställningarna är om militärmusiken har påverkat den kommunala musikskolans utveckling och om så är fallet vilka faktorer som har påverkat detta. Jag stöder mina antaganden på den tyske social- och personlighetspsykologen Kurt Lewins kraftfältsteori och ser de bägge verksamheterna som två fält. Det var svårt att hitta källor till detta arbete och jag har därför använt mig av två intervjuer i kombination med litteratur och arkivmaterial för att få svar på mina frågor. Det visar sig att många av de anställda militärmusikerna initialt tog timlärarjobb på kommunala musikskolan och därigenom påverkade utvecklingen positivt genom att ta med sig sin kompetens därifrån..