Utifrån frågeställningen ?varför försvårar oljeinkomster demokratisering?? görs i föreliggande uppsats en jämförande fallstudie av de två ickedemokratiska länderna Azerbajdzjan och Saudiarabien. Syftet är teoriutvecklandet. Arbetets teoretiska fokus ligger på samverkan mellan faktorer som statistiskt kunnat knytas till oljestater och teorier om hur auktoritära stater agerar för att behålla makten. Dessa analyseras utifrån de övergripande rubrikerna stat, civilsamhälle och globalisering.Studiens viktigaste fynd är att olja står som ett hinder för demokratiutveckling i både Azerbajdzjan och Saudiarabien: i båda länderna använder regimerna inkomster från olja för att stärka sin makt, legitimitet och kontroll över stat och samhälle.

Örebro UniversityDepartment of Social SciencesSociology and social psychology, Continuation course, 61-90 p.Essay 15 p, Spring -08.Title: ?Youth (work)seekers?Author: Karolina LindellAbstractThis essay focuses on young people?s social background when they apply for their first job. I have interviewed four young people from a small town in Sweden, to see how social background and identity affects their vital conditions in general. I?m interested understanding the relationship between structure and agency.

The aim with this study was to examine professional peoples' view on the reason why females, under the age of 18 years old, self-harm and the professionals view on their treatment. The study is qualitative and based on eight interviews with professional personnel who work with young females with self-harm behavior in the region of Skåne. To be able to analyze our qualitative interviews we used two theories; the attachment theory and trauma theory. The results of this study show that there are many different functions with the self-harm behavior and that the cause of the behavior can be different among the females. Most of the young females seem to self-harm to reduce anxiety but some also do it to punish themselves, to feel alive or to belong to a group of friends.

This essay shows how the concept of virtue can deepen our understanding considering processes of empowerment. A virtue is understood as a trait of character, manifested in habitual action, that it is good for person a to have. Virtues are interpreted as socially constructed. Empowerment is presented as a process toward self-confidence and self-determination where recourses and freedom propels the development toward power for the individual, the household and the community. Why does the concept of virtue deepen our understanding? It is argued that our theoretical perceptive of empowerment needs to better encompass values, norms and practise.

Under 1990-talet förändrades villkoren för de ideella organisationerna i Sverige. De tidigare generella bidragen ersattes med resultatinriktade bidrag och kontrakt, så kallat entreprenörskap. Den nya bidragspolitiken har medfört stora förändringar för de ideella organisationerna eftersom kommunen som ledande aktör har fått ett allt större inflytande på deras verksamheter. Vi har genom samtalsintervjuer med två ideella organisationer på entreprenad och en ansvarig kommuntjänsteman undersökt den förändrade relationen mellan kommunen och organisationerna. I vår analys har vi även använt oss av de kontrakt som reglerar samarbetet i den offentliga upphandlingen.

I denna studie undersöker vi hur två utrikespolitiska aktörer, USA och EU, i tre empiriska fall tolkat element ur folkrätten. Vi låter två diskurser som bottnar i FN-stadgans rättighet till självförsvar samt en nyare norm som berör statens ansvar att skydda sina medborgare belysa hur aktörerna förhållit sig till folkrätten.Genom en kvalitativ textanalys av aktörernas folkrättsliga beteende i dessa fall visar vi att båda aktörerna söker att förankra sitt utrikespolitiska agerande i folkrättsliga termer. Vidare visar vi att folkrätten är ett tänjbart begrepp för aktörerna, framför allt för USA.Med hjälp av en teori om att det internationella systemet i första hand är strukturerat av folkrätt förklarar vi det båda aktörerna säger folkrättsligt, medan det de faktiskt gör måste förklaras med hjälp av andra teorier inom internationell politik..

Sexuella rättigheter är ett nytt område som yrkar på ett erkännande som mänskliga rättigheter. Genom uppsatsen utforskar jag hur dess rättighetsanspråk har förts fram i den akademiska debatten.Premissen för uppsatsen är klyftan mellan rättigheter i teori och praktik som enligt vissa författare beror på att mänskliga rättigheters politiska diskurs osynliggörs. Jag har analyserat vad den politiska diskursen inrymmer och innebäri förhållande till sexuella rättigheter. Därmed vill jag bidra med en kritisk inblick i utmaningarna, motsättningarna och möjligheterna i konstruktionen av sexuella rättigheter. Jag ämnar även argumentera för att rättigheters politiska diskurs belyser sociala och ekonomiska kontexter som i sin tur påverkar hur sexuella rättigheter framställs inom den internationella arenan..

The ambition to use evidence based treatments has spread within the field of Swedish social work. The number of treatments with claim to being evidence based has grown but the research concerning implementation; the procedures being used to introduce new methods in organizations and assure that the method is being used appropriately and continuously, is scarce. The aim of this study was to examine the implementation of Functional Family Therapy (FFT), being an evidence based treatment, in an organization providing social services in the public sector, in Sweden. We used a qualitative research design and conducted interviews with persons involved in the implementation of FFT in the social services in a town in the south of Sweden. We used the practice guidelines provided in Evidence Based Practice (EBP) together with recently published meta- analyses of implementation research, in the field of social work, to examine the implementation of FFT, as being an evidence based treatment.

The main aim of this thesis is to introduce a normative perspective to surveillance studies. I examine how the use of videocameras or CCTV-systems can create a social sorting and, then, try to answer why it ought to be reconstructed based on a normative study.For the empirical analysis I use Foucaults theory about the panopticon, maintained by the psychological subjection of the common citizen in the modern world, together with Lianos theory of a more socio-cultural surveillance in the post-modern world. The empirical examination is, furthermore, guided by a theory that describes the construction of the stranger, which today, is not explicitly excluded, because everyone is a stranger in some way, but rather depicted as the other due to institutionalization.The post-modern society today can no longer be built upon a common or divine moral or norm. Thus, I have chosen a normative method, using a deliberative democracy derived from Habermas, focusing on the communicative practice, that can engage and include every citizen in a democratic process. This is necessary for both deciding whether videocameras should be installed and whom and why some should be under surveillance ? to avoid a social sorting that both can constitute and undermine social trust and increase the gap between the governing and the governed..

15th of December 2005 was a historical day for the Iraqi people when they could vote for the first time in a free referendum for the draft of the new constitution. The result showed that 79% accepted it. The Iraqi constitution has been criticized by many for its Islamic ascendancy. By giving Islam the role as the source for legislation, will make the situation worse for the Iraqi women, so it has been said.My aim with this Master thesis is not to evaluate weather or not Islam as a religion will undermine women's roll in the society. My ambition is rather to examine the constitution in order to see which kind of theory of citizenship it is inspired from and how will it affect the situation of the Iraqi women.

Det organiserade våldet i Colombia har på senare år förändrat karaktär och med utgångspunkt i den krigs- och konfliktteoretiska debatten skulle många fråga sig om denna förändring är så fundamental att det går att tala om en förändring av det organiserade våldets grundläggande logik. Det är just denna undran som har legat till grund för genomförandet av vår studie. Med utgångspunkt i de mest inflytelserika teoriernas grundläggande ståndpunkter har vi gjort en uppdelning vilket gör det möjligt att pröva om denna förändring har skett. I Colombias fall har det visat sig att landets integration i globaliseringsprocessen har förändrat de politiska och ekonomiska strukturer som omsluter den väpnade konflikten. Samtidigt förblir kampen om den statliga makten central för konfliktens utveckling.

Within the Swedish school and the public library communities it is generally held as a truth that reading of fiction develops the empathic ability of the reader. This opinion is also expressed in political guiding documents for the school system and cultural sector. This paper's main hypothesis is that there is no assembled theoretic ground for the statement that reading of fiction develops the empathic ability. The investigation consists of two parts, the first being theoretical and the second empirical. Definitions of what empathy and reading is, are reviewed in the first part.

Starting at the end of the Cold War, this publication assesses the impact of the upheavals in Eastern Europe and the atrophic Soviet Union on the Swedish doctrine of neutrality with its 200 year old tradition. Since the end of world war two the proximity of the Soviet Union had constituted the major impetus for upholding a position of neutrality and as this vanished a pressure for change was created. This essay works with a theoretical framework delineated by Kjell Goldmann and under this disposition, the Swedish tradition of neutrality, governmental positions, opposition and four major influential newspapers are studied. The standings of each variable are canvassed in an attempt to explain the development of Swedish security policy during the crucial years of 1988-1992..

On-call work has increased substantially in the past 20 years in Sweden, not least in the public sector and most notably in health and social care. This thesis argues that the increase has considerable influence on the prospects of on-call workers in the public services to act as guardians of democracy. Based on theories of Lennart Lundquist, the results of this study show that on-call workers suffers from inferior opportunities to act as democratic guardians in particularly two matters. First; they have fewer prospects than standard employees of professionalism due to lack of education and capacitation. Second; on-call workers have inferior opportunities to protest against wrongs, due to no real formalized possibilities to inform and due to transactional psychological contracts.

Uppsatsens frågeställning är: På vilket sätt kan demokratisering fungera som konfliktlösningsmekanism efter folkmordet i Rwanda?Folkmordet i Rwanda kan ses i ljuset av att det var ett inbördeskrig med etniska grunder. För att lösa konflikter av denna typ driver vi tesen att demokratisering är den konfliktlösningsmekanism som är mest lämpad på sikt. Vi applicerar teorier från konfliktlösning och demokratisering, och kombinerar dessa för att nå svar på vår frågeställning. Consociationalteorin är vår huvudsakliga teori, då den är utvecklad för etniskt splittrade samhällen.