This thesis presents an analysis of a conversation between a therapist and her client. Through a study of the conversation's topics and structure I have been able to draw conclusions on how the therapist governs and steers the session. With the use of certain tools, such as introductions of topics, invitations, paraphrasing and explorative questions, the therapist presents the frames of the conversation. At the same time, though, she invites the client to state her point of view and correct the views imposed on her through, for example, formulations from the therapist. I in my study I have used the methods of Conversational Anlaysis (CA) com-bined with quantitative methods such as calculating the frequency of a phenomenon.Throughout the thesis I have compared my results with the results presented by Ulla Melander Marttala in her dissertation Content and perspective in doctor-patient conversa-tions.

Sverige har över 100.000 veteraner och den svenska politiken verkar för ett större samarbete med FN och Nato. Därför är det viktigt att Sverige även kan hantera hemkomna veteraner som fått psykiska besvär under tjänstgöringen. Denna studie har baserats på veteraner och hur de upplever hemkomsten, veteranernas erfarenheter av Hemkomstprogram och tjänstgöring. Studien gör en jämförelse mellan tidigare forskning och veteranernas åsikter om vad som kan påverka den psykiska hälsan samt deras åsikter om hemkomstprogrammet. Arbetet består av inspelade telefonintervjuer som gjorts med veteraner (n=5) och en av Försvarsmaktens psykologer samt tidigare forskning.

The purpose of this article is to examine how social workers may experience fear in their profession, how they and their organizations handle the fear and how the fear may affect their practice. To obtain the purpose, in-depth interviews were carried out with seven social workers from the southeastern part of Sweden. The experiences of fear were many and are summarized in four categories. Fear of treats and violence, fear of the responsibility in complicated situations and without optimal solution, fear of being regarded and judged as worthless and fear of being scrutinized with the risk of being stigmatized. Five strategies were identified to handle the fear: Safety strategies (e.g.

The purpose of this essay was to see how the construction of elderly immigrants as a problem in healthcare and elderly care has been described in the relevant literature. In the course of doing so I tried to answer the following questions; What is said to be the expected problems or difficulties in work with eldely immigrants? How are the expected members of the problemgroup defined and identified? Whos perspective dominates the description of the problem, the users or the investigators? These questions were hard to answer and I had to conclude that the problem was not clearly defined; there was only an assumption of a problem. This, however, has not been a hindrance in the category of elderly immigrants being claimed to be a group with problems that need research and further investigation. The dominating perspective is that of the investigators as they are the ones who define and identify who is a part of the problemgroup..

Botswana anses vara en fungerande demokrati. Landet omnämns ofta som Afrikas mirakel. Vi har valt att utifrån Robert Dahls teori om polyarki granska och belysa Botswanas demokratiska brister. Som komplement till Dahls teori används även Andreas Schedlers sju kriterier för demokratiska val.Det resultat som presenteras genom tillämpning av dessa teorier visar att det råder klara brister i Botswanas demokratisering. Analysdelen av arbetet belyser de problem som finns inom politiska rättigheter, såsom medborgarskapsrättigheter, mötesfrihet samt åsikts- och yttrandefrihet.

In this master thesis, which is made in a qualitative manner, we have as purpose to investigate the nurses' estimation of the hospital welfare officer. We find it interesting to take a closer look at their opinion, because of our earlier, bachelor thesis, based on the same subject, only then in the welfare officer´s perspective on themselves. We have interviewed ten nurses and our questions at issue were the following four: Where in the hospital´s hierarchy do the nurses place the welfare officer? In what way do the nurses look at themselves and on the fact that they are leagally authorized? How do the nurses define the welfare officer´s occupational sphere and his part of the medical care? Which opinion do the nurses have on the co-operation with the hospital welfare officer? The primary information, together with two maintheories and a collection of litterature on the subject have helped us to answer the four questions of issue. We have found that the results we see, in some ways are compareable to our first investigation.

Ett av problemet i vardagen kan vara att vi människor har alldeles för många måsten i våra liv. Dessa är ofta skapade av individen själv. En upplevelse av rådande harmoni mellan arbete och fritid är ofta svår att finna. Det kan vara yttre omständigheter som råder över situationen likaväl som att inre motivation saknas, av ett eller flera skäl. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fritid, hälsa och arbete hänger ihop med den enskilda individens vardag men även hur det påverkar arbetsprestation och arbetstillfredställelse.

No abstract.

Fritiden är ett väl debatterat ämne i dagens samhälle. Det blir allt mer påtagligt för oss om statens mål och ambitioner för välfärdsstaten och dess befolkning. Fritiden ses som en näringsgren mot detta. Ett föremål för att ytterligare förverkliga människan. Kultur- och fritidsarenan ses som ett möjligt område för människans identitetsskapande.

Denna uppsats analyserar Sveriges agerande i tvistemålet mellan Sverige och Finland kring Ålands statstillhörighet under första världskriget och dettas omedelbara efterbörd. Mer specifikt behandlas frågan om varför Sverige valde att hänskjuta ärendet till internationell skiljedom genom fredskonferensen och sedermera NF ? en analys som tar sin utgångspunkt i Erik Palmstiernas upplevelser av skeendet och dennes agerande därefter. Erik Palmstierna var behörigt statsråd i frågan mellan 1917 och 1920 och blir fokus för denna undersökning som tar avstamp i en modifierad form av Jakob Gustavssons modell för utrikespolitiskt beslutsfattande. Denna kombinerar internationella och inrikespolitiska faktorer, vilka postuleras kunna påverka ett förlopp med en kognitiv faktor i en individuell beslutsfattare, sedan det först är genom mänsklig tolkning som ett skeende kan få betydelse och implikationer för en nationell handlingslinje..

Syftet med denna studie är att studera argumentationen framförd av motståndarna till könsneutral äktenskapslagstiftning. Debatten mot könsneutralt äktenskap har huvudsakligen förts av förgrundsgestalter inom de religiösa samfunden, men debatten har trots detta haft en sekulär karaktär. Med utgångspunkt i en heterosexistisk teoretisk diskurs, har argumentationen analyserats. Studien utkristalliserar argumentationen och hur de formats för att bilda opinion.Slutsatsen visar också på att det stora flertalet argument som förs fram i debatten kan klassificeras som heterosexistiska. Heterosexism är ett symptom av heteronormativitet.

In the history of scientific visualization techniques there is a lack of social science practices and methodologies. The advent of modern computer graphics brought the use of visualizations into a whole new era, but even though the tools by which such modern visualizations are created become easier to access and use, the lack of social science researchers harvesting the benefits of such tools still remain. This ease of use, increase in power and accessibility plus the ever growing need within the natural sciences to augment the human senses has further complicated the relationship between scientific methodologies, validity, reliability and the use of visualization techniques. This relationship must be explored, demystified and understood in order to fully grasp the impact of visualization practices when incorporated into any given scientific method. Within the social sciences there is one example of a tradition that has since its conception carried within it a graphical notion and a visualization practice.

AbstractsUppsatsen är en teoriutvecklande studie som behandlar Boomerang-effekten, det vill säga fenomenet när forna allierade till stormakter vänder sig mot dem och blir dess fiender. Uppsatsen baseras på två fall; Osama bin Laden och Manuel Noriega eftersom de passar in på fenomenet i fråga. Teoriavsnittet behandlar det internationella systemet, dess egenskaper och komponenter samt alliansbildningar. I analysavsnittet belyses bland annat varför dessa oheliga allianser bildas och senare bryts samt faktorer som ligger bakom det nya fiendeskapet. Vi kommer fram till att kortsiktigheten som präglar politikers och tjänstemäns tänkande och agerande är en av anledningarna till att allianser bildas med opålitliga personer.

This essay focuses on psychoanalytic theory and its relevance for political studies. It especially draws attention to the conceptual toolkit developed by Jacques Lacan and the way that it serves as the starting point for Slavoj Zizek´s approach to the theory of ideology. One important point of this approach is that the power of an ideology is not primarily related to the ideas or worldview it expresses but rather to the enjoyment it provides the subject with. This enjoyment is obscene in the sense that it forms the necessary, but seldom acknowledged, supplement to public values. Fantasy is a major source for this kind of enjoyment.

Denna uppsats analyserar utvecklingen av principen Special and Differential Treatment (SDT) i den internationella handelsregimen. Fokus är på förändringen i tillämpningen av denna princip. Uppsatsen identifierar hur principen har tillämpats sen dess uppkomst samt hur ett skifte i det ekonomiska utvecklingstänkandet kom att utgöra en avgörande faktor för den nedgång i tillämpning som observerats. Vidare identifierar uppsatsen också hur nya dimensioner av världshandeln har skapat nya problem för utvecklingsländerna, vilket i sin tur har skapat ett behov av en fortsatt, men i många avseenden annorlunda, tillämpning av SDT-principen.Uppsatsen kommer till slutsatsen att det nya ekonomiska utvecklingstänkandet har suddat ut rationaliteten bakom det forna tillämpandet av SDT-principen. Samma utvecklingstänkande har dock lagt grunden för en ny tillämning.