I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?Läroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger kan arbeta kring miljö och material i samlingssituationer och hur/ om de använder sig av Lpfö 98 i sitt planerande. För att kunna göra denna undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag inkluderat både intervjuer och observationer. Jag har valt att använda mig av det sociokulturella perspektivet med en fördjupning i Vygotskijs teorier för att kunna analysera mitt ämne. För att få andra aspekter har jag även använt differentierade teorier för att sedan kunna jämföra teori med praktik.I resultatet framkommer att teori och praktik i vissa fall överrensstämmer. Resultatet gällande miljö och material visar på många liknelser mellan teori och praktik.

My big interest in sports was what shaped my choice of subject for the essay. The purpose of this study has been to explore the social meaning of team sports for functionally impaired persons. In order to fulfil the purpose of the essay I formed following questions: How do the actives experience their participation in team sports? And how important is the social intercourse in team sports to the individual welfare? The methods I?ve used have been qualitative with an ethnographic approach. I have used participant observations and field interviews to gather my empirical material.

Englund, Ellen (2014) "Jag behandlar inte alla lika" ? Intervjuer med dramapedagoger om att arbeta genusmedvetet, Kandidatuppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle, Sverige.Syftet var att undersöka vad det kan innebära för några dramapedagoger att arbeta genusmedvetet. Metoden var enskilda intervjuer. Frågeställningarna undersökte dramapedagogernas uppfattningar om genus betydelse, om vad genusmedvetenhet innebär för deras praktik samt om vilka svårigheter och styrkor det finns i att arbeta dramapedagogiskt med genus. Studien eftersökte utsagornas bredd.

Syfte: Syftet med studien är att med utgångspunkt från vår empiriska undersökning bidra till att utveckla teoretiska modeller med avseende på beslutsprocessen. Metod: Denna studie har utgått ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har mött teori och praktik iterativt då abduktion har använts. En kvalitativ ansats utformad som en fallstudie där fyra anonyma företag har intervjuats med en semi-strukturerad intervjuguide. Teori: En normativ och en deskriptiv beslutsteori beskrivs för att utgöra en grund i hur en beslutsfattare kan tänka. Sedan presenteras den problematiken som finns gällande skillnader mellan teori och praktik som forskare har lyft fram. Teori angående företagsförvärv presenteras och därtill en förvärvsmodell för hur företag kan gå tillväga vid detta utförande.  Slutsats: Syftet med studien är att utveckla teoretiska modeller och studien har påvisat att det är viktigt att beakta de mänskiga faktorerna.

This study analyses social age as a phenomenon and if unaccompanied refugee children has a social age that, according to the Swedish culture, do not correspond with their biological age and if so is, the reason for that. Furthermore, our study has discussed the potential consequences of the effects for the unaccompanied refugee children and the social age when interacting with Swedish society. According to our study, the social age is effected by other factors besides cultural norms, values and role expectations that a society has on a specific biological age. The results in this study shows that social age is a vital component to someone?s identity.

Med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, Schöns teori om lärande av en reflektiv praktik samt begreppet metakognition, undersöker denna studie hur elever på medieprogrammet reflekterar över sitt lärande i ett hantverksämne. Därtill analyseras vilket inflytande hantverkskunskapen och det lokala arbetssättet kan ha utövat på elevernas reflekterande förmåga. Undersökningen genomfördes genom djupintervjuer med fyra elever som läst Grafisk kommunikation. Intervjuerna har analyserats och tolkats i relation till Schöns beskrivning av hur man lär sig en reflektiv praktik, portfolioarbete och metakognitiv träning. I studien framkommer att eleverna reflekterar kring hantverkskunskapen i enlighet med flera av Schöns reflektionsnivåer: Eleverna visar reflektion i handling, förmåga att värdera och kritisera sina alster och de reflekterar över vilka värden som ligger till grund för värderingarna.

Social phobia is a fear which limits a person's capabilities in daily situations. The fear can be so strong that a person can distance themselves from all social situations, for example education, marriage, sports activities etc. The purpose of this study is to discover whether there are any correlations between social fear and choice of educational program, between social fear and sex, and between social fear and Internet use. Questionnaires were administered to 80 upper secondary pupils. Each questionnaire answer was assigned a certain score, which was then coded in SPSS, the highest scores corresponding to highest degrees of shyness.

I denna studie undersöker och beskriver vi hur några pedagoger i sin praktik använder och uppfattar de tre framgångsfaktorer vi har identifierat i syfte att skapa en god lärandemiljö. Dessa framgångsfaktorer är pedagogens etiska förhållningssätt, organisatoriska förmåga samt förmåga att skapa goda sociala interaktioner. Resultatet visar att den enskilda pedagogen spelar en viktig roll vad det gäller att skapa och medverka till goda lärandemiljöer. Pedagogen är verkligen dirigenten för goda lärandemiljöer..

The purpose of our study is to get more knowledge about how moral dilemmas affect social workers in their work. This because we find that a big part of social work involves ethic reflections and that is why we find it important for social workers to have knowledge about how they should and can think and act in these situations. Ethic statements exist for social workers to use in their work but we haven?t found any guidelines for concrete situations and that?s why we decided to study this area. Questions we want to answer are how do the social workers define moral dilemmas in social work? How do the social workers deal with moral dilemmas in their work? How do moral dilemmas affect social workers in their work? This is a qualitative study with interviews from seven social workers from one social service office although they are from different units.

In Sweden the social assistance from a historical perspective, has been a part of the social legislation, since the 18th century. In that time called poor relief. Through the centuries this has established the social assistance we have today. With focus on the child, we have attempted to illustrate how the social workers consider the child perspective when they are dealing with the social assistance. We wanted to get a view of how the social worker reasons about needs the children have and how they can see that the benefit has been provided for.

The purpose with this essay is to examine and create an understanding for what meaning graffiti and street art has for those who practice it. Furthermore, the practice of graffiti and street art is seen in relation to how urban space is produced. Five semi-structured interviews and one group interview has been made to answer the questions "What meaning does graffiti and street art has for those who practice it? Can it be seen as a way to construct identity?" "How do the artists relate to existing ideals about public space?" and "Does the artists see graffiti and street art as a resistance against the normative representation of the city, in that case, how?" The theoretical framework consists of Mitchell's ideas about public space, Tonkiss' definition of social order, Lefebvre's spatial triad, de Certeau's concept of strategy and tactics, the concept of appropriation and Castell's theory about collective identity. The results showed that the practice of graffiti and street art can be understood as a more complex practice than earlier research has shown.

SammanfattningDetta arbete behandlar olika undervisningsmodeller inom samhällsorienterande ämnen. Syftet med en sådan undersökning har varit att se vad som skiljer olika undervisningspraktiker från varandra och vad elever lär i respektive praktik. Undervisningen benämns som antingen fri eller traditionell. Studien tillämpas utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och sker i form av observationer och intervjuer av lärare och elever. I och med att undersökningen fokuserar på olika sätt att undervisa, har undersökningen även inspirerats av metoden learning study.

I denna studie diskuteras hur en viss bildpedagogisk praktik som vilar på ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan uppfattas av elever avseende lärande och utveckling och hur denna arbetsprocess påverkar deras uppfattning om lärande i och genom bildämnet. Studien utvärderar hur elevers upplevelser och sinneserfarenheter ser ut i samma bildpedagogiska praktik och hur de medieras i deras bildskapande. Metoden är kvalitativ där med hjälp av ostrukturerad intervju och hermeneutiskt tolkande sätt analyseras information som trängs bakom ord och beskrivningar. Resultatet visar att kognitiva och emotionella aspekter i bildämnet i kombination med en flerstämmig och multimodal skolmiljö stimulerar elevernas lärande/kreativitet och utvecklar olika medieringsförmågor. Elever utvecklar bildspråk och skapar kunskap ur dialog genom social interaktion.

Nyutexaminerade arbetsterapeuter saknar ofta självförtroende och är osäkra på sin kompetens då de ska arbeta i team och med patienter. Intresset för kliniska utbildningsavdelningar har därför på senare tid väckts på många håll. På dessa avdelningar får studenterna öva upp sina kunskaper samt öka förståelsen för teamarbete. AKVA-U på Universitetssjukhuset MAS är en sådan avdelning. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsterapeutstudenter upplever betydelsen av praktik på AKVA-U, inför den kommande yrkesrollen.