This essay describes the phases of funeral rituals between the Syrian/Assyrian, and compares the homeland with Sweden. It describes the stage of rituals according to Victor Turner schema of separation, margin or limin, and aggregation. The rituals religious significance agrees with Clifford Geertz?s theory about the importance of religious beliefs for the human being.

Vi väljer inte att födas, men bör vi som en fundamental mänsklig rättighet kunna välja hur eller när vi ska dö om vi är ohjälpligt dödssjuka, kan den valmöjligheten bidra till ett bättre liv? Uppsatsen är komparativ med explorativ inriktning och pekar på många dilemman som är viktiga att reflektera över när det gäller frågan om aktiv eller läkarassisterad eutanasi bör tillåtas eller inte.För att uppnå syftet att försöka svara på uppsatsens problemställning, förs en diskussion, häri avgränsad till att belysa hur viktiga influenser i samhället resonerar; våra riksdagspartier, de största troslärorna samt för ämnet relevant forskning. Jag har läst sekundär, men också i ett fall primär, litteratur i form av böcker och artiklar för att lära om olika perspektiv, samt intervjuat människor som arbetar med döden eller nära relaterade frågor. Jag har slutligen också varit på en föreläsning för läkarstuderande, om dödshjälp..

Background: There are many people waiting for a kidney transplant. To get a kidney from a living donor has many advantages. The gift is about giving and receiving. The decision is characterized by life-philosophy of the donor.Aim: To highlight the experiences of the kidney donation process.Methods: A systematic literature review in which 11 articles were included, seven qualitative and four quantitative. The articles are quality and ethically reviewed, the results are analyzed according Granskär & Höglund and Polit & Beck.Results: The results were gathered under two themes: the decision-process shows the path from idea to decision and implementation-process treats the donation and confirmation of the gift.

All my short stories have been written in an intuitive way according to which no outline of characters, intrigue or plot was made in advance. A consequence of this process is that not even myself as the author is aware of the meaning of the texts and therefore I too have to interpret the stories. Because of the character of the text, I use an analysis of archetypes according to C. G. Jung?s analytic psychology.

Det verkar vara naturligt för oss människor att i metafysisk mening ha realistiska uppfattningar om världen. Våra vardagliga intuitioner säger oss att ting som exempelvis stolar och bord existerar, och att de gör det oberoende av oss och vad vi tänker, tror och tycker om det. Vi verkar också ha en intuitiv förståelse av sanning som någon form av korrespondens mellan ord och värld. Ett påstående som ?bordet är brunt? verkar till exempel vara sant om bordet faktiskt är brunt.

Teorival betecknar den handling varmed forskarsamfundet väljer mellan två eller flera uppkomna och inbördes konkurrerande vetenskapliga teorier. Detta sker för att därefter kunna bedriva vetenskaplig verksamhet som är styrd av den valda teorin. Det handlar således om en vetenskaplig revolution, där teorivalet är höjdpunken och avgörande för revolutionens seger.I denna bemärkelse har teorivalsfrågan blivit centralt för vetenskapens utveckling och det svåraste att avgöras, synnerligen i sammanhang av komplexa strukturer som Kuhns paradigm eller Lakatos? forskningsprogram.I uppsatsen behandlas den roll som inkommensurabilitet, metodologi, kriticism, testning och de sociopsykologiska faktorer spelar beträffande teorivalsfrågan, samt avgörandets grundvalar. Lakatos? progressivitetskriterium går ut på att förklara forskningsprogramsvalet som rationellt handlande, medan Kuhn liknar paradigmvalet vid en gestaltväxling eller en religiös omvändelse.Utan en rationell förklaring av teorivalsproblematiken förblir den en gåta och vetenskapens utveckling förblir oförklarlig..

This paper is a case study on Bradley E. Manning, famous for leaking classified intelligence to media, or in the charge sheet?s words: ?knowingly give intelligence to the enemy, through indirect means.? My opinion is that this sort of dilemma is a question of values, how you view the world and, most important of all, human rights and the philosophy of rights. Therefore I decided to sort out the arguments regarding the issue of freedom of speech versus the state?s need for protection.

In the 1940s, 50s and 60s the two youth movements of the beats and the hippies emerged in the United States. Disagreeing with the progressive positivism of the previous generations these youths were part of a counter culture that adhered to an ideal of living in the present.Alan Wilson Watts (1915?1973), most known for his popularization of eastern philosophy and religion in general and Zen-Buddhism in particular, became one of the most influential and well-read advocates of the new movements. Drawing upon eastern philosophy and religion as well as modern psychology, Watts challenged the western world view by rejecting the dualism of self and environment, arguing that man is one with God and nature and claiming that nothing exists but the present experience here and now.Based on Watts? view of man and reality, and in the context of the emerging youth movements, this study examines Watts? criticism of western culture and society as well as his view on happiness and the possibility of a better life for the individual living in the west.The study shows that, according to Watts, the root of the problem facing western society lies in man?s incapability of distinguishing concept from reality, preferring abstract ideas and symbols to the experience present in everyday life.

I detta papper försvarar jag Ayn Rands metaetik mot invändningar presenterade av Charles J King. Vad är roten till alla värden? Ayn Rand menar att det är livet som är det yttersta värde och som därför gör alla andra värden möjliga och nödvändiga. Charles J. King delar inte denna uppfattning utan menar istället att det som gör värden möjliga är inte livet, utan förmågan att ha begär.

This essay is a comparative analysis with focus on Jean-Paul Sartre´s existentialism and Ferdinand Alquié´s cartesianism. They both represented the French philosophy of conscience in the early and mid 1900s. Because of that, they had similar ideas concerning the human conscience and freedom of the mind. But how did they come to those conclusions? And in which cases did they differ from one and other?.

This essay investigates the feminist philosophy of Rosi Braidotti with particular focus on the alternative feminine feminist nomadic subject that she creates. I also introduce Braidotti?s theoretical inspiration from Gilles Deleuze and Luce Irigaray. I argue that Braidotti creates an alternative figuration for feminism through synthesizeing Deleuze?s concept of ?becoming? with Irigaray?s sexual difference-theory.

The aim of this thesis is to examine the theoretical developments on social entrepreneurship. Our purpose is to create a better understanding of the phenomenon leading to new insights. We have categorized the knowledge of the concept into social economy, social ownership, social innovation and social missions. Drawing from our theoretical review we have chosen four empirical illustrations, Grameen Bank, Wikipedia, Basta Arbetskooperativ, Jörn Hälsogemenskap, and we have shown how these fit into the general description of the social entrepreneur. With help of our illustrations we show that it is complicated to pin point the core of social entrepreneurship as they each have separate structures, innovations, social missions and operate close to different sectors.

Vare sig det gäller livets små beslut som vilket pålägg man ska ha på sin frukostsmörgås eller de betydligt större som huruvida man vill flytta ut på landet och satsa på en karriär som författare eller inte så lever nog de flesta vanliga människorna i föreställningen av att valet är upp till personen själv. Jag tror faktiskt inte att jag går för långt om jag säger att för varje handling som vi på förhand planerar så är känslan av att vi också kan agera annorlunda ofrånkomlig. Tron på att vi själva ansvarar för vilka vi är och vad vi gör med våra liv är helt enkelt en central del av mångas självbild. Detta till trots, eller måhända just på grund av detta, tillhör frågan om den fria viljans varande eller icke varande kanske en av de absolut äldsta obesvarade frågorna i mänsklighetens historia. Så gott som varje filosof från Sokrates och framåt har haft en åsikt i frågan.

This essay is a comparative analysis with focus on Jean-Paul Sartre´s existentialism and Ferdinand Alquié´s cartesianism. They both represented the French philosophy of conscience in the early and mid 1900s. Because of that, they had similar ideas concerning the human conscience and freedom of the mind. But how did they come to those conclusions? And in which cases did they differ from one and other?.

The aim of this paper is to examine whether the theory of cosmopolitan democracy provides a satisfactory solution to the boundary problem in democratic theory. I argue that David Held's version of cosmopolitan democracy rests on two incompatibleprinciples: the all-affected principle and the all-inclusive principle. However, the theory does not need to presuppose both these principles; it requires only one of them.Furthermore, I try to show that both of these principles fail to provide an adequate solution to the boundary problem. The all-inclusive principle suggests that all citizens of the world should be included in a global democratic unit. I argue that such an ideal is not desirable since it conflicts with the principle of subsidiarity and withdraws from regional political communities their sovereignty.