Introduktion: Sverige är ett mångkulturellt land och sjuksköterskor möter dagligen människor med olika kulturell bakgrund vilket ställer krav på kulturell kompetens. Leininger har utvecklat en teori i transkulturell omvårdnad vilken har kritiserats för att kategorisera människor utifrån etnicitet och kultur. Det kan leda till att grupper vårdas istället för personer, vilket går emot den personcentrerade vården som sjuksköterskor idag bör arbeta utifrån. För att nå en djupare förståelse för detta problem krävs en kunskap om hur sjuksköterskor upplever det mångkulturella mötet. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan uppleva mötet med människor från andra kulturer än den egna.

Utvecklingen från jordbruks- och industrisamhället till det moderna informationssamhället har medfört stora förändringar i de sociala systemen vad det gäller grupprocesser och interpersonell dynamik. Sett ur ett komplexitetsperspektiv kommer de tätt kopplade agenterna i de tätt kopplade systemen att uppvisa interaktionsmönster, som skiljer sig från tidigare historiska epoker med dynamiska processer unika för tidevarvet. Syftet med detta examensarbete är att, via en litteraturstudie, beskriva och problematisera individens förutsättningar för identitetsbildning och ontologisk säkerhet i komplexa sociala system. Resultaten visar att komplexa sociala system kännetecknas av självorganisering, som kan resultera i att komplexa strukturer/egenskaper växer fram på en högre nivå. Den semi-autonoma agenten kan även konceptualiseras som ett komplext system, i sig, som påverkar, och påverkas av, de mångfaldiga komplexa sociala systemen.

Detta arbete är en fallstudie med syftet att undersöka kulturell gräns mellan vardagslivets subkultur hos elever och skolans subkultur. Arbetet har utförts genom att undersöka elevernas miljöuppfattning och natursyn samt hur eleverna upplevt skolans miljöundervisning i en skola som har många elever med utländsk bakgrund.Som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer och textanalys. Sju elever med olika kulturell bakgrund i år nio intervjuades och sex olika ämnens läromaterial analyserades.Resultatet visade att de sju elevernas uppfattningar av relationerna mellan människor, natur och miljö varierar. Det kan bero på att dessa elever har ett annat ursprungsland än Sverige. Enligt eleverna är miljöundervisningen i skolan mest faktabaserad, vilket sannolikt resulterat i elevernas samstämmiga kunskapsnivå.

Hur påverkas skapandet och omskapandet av identiteter i en ny kulturell miljö? Vilka faktorer är det som spelar in? I denna antologi har vi grävt djupare i dessa frågor genom att genomföra varsitt fältarbete. Med hjälp av observationer och intervjuer fick vi ta del av människors erfarenheter av att befinna sig i en kulturell minoritet. I uppsatsens första individuella del undersöker Louise Olofsson hur svenskar som väljer att flytta utomlands i vuxen ålder integreras i det nya samhället och hur detta påverkar den identitetsskapande processen. Therése Andersson riktar in sig på hur skönhetsidealen i ett samhälle kan vara en bidragande faktor i integration och identitetsskapande. Vi avslutar med en gemensam diskussion kring sambandet mellan etnicitet, identitet och integration..

Syftet med denna uppsats är att undersöka om skolungdomar har fördomar mot människor med en annan trosuppfattning/livsåskådning än den egna. Frågeställningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare år, om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor och om eleverna känner av om det finns fördomar på skolan. Metoderna som använts i den här studien är en enkätundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund än deras egen. Det är endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelevers uppfattningar om hållbar utveckling formas och vilken betydelse faktorer som social klass, identitet och utbildning har för detta. Därigenom försöker studien bidra med kunskap om hur sociala strukturer som klass och identitetsprocesser påverkar elevers tillgängliggörande av hållbar utveckling som ett undervisningsinnehåll och därmed säga något om huruvida implementering av utbildning för hållbar utveckling, ESD (Education for Sustainable Development), som utbildningsprojekt riskerar att exkludera elever med arbetarklassbakgrund.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som metod och urvalet bestod av åtta elever från två olika skolor, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Materialet analyserades utifrån Bourdieus teorier om kulturellt kapital, habitus och kulturell reproduktion.Resultaten av studien visar att det finns skillnader i hur elever med olika kulturellt kapital ser på hållbar utveckling, att social klass och identitet har stor betydelse för hur eleverna tillägnar sig hållbar utveckling som ett undervisningsinnehåll, samt att detta riskerar att exkludera grupper av lägre social klass som studerar på yrkesförberedande program från att lära sig om och bli engagerade i frågor om hållbar utveckling. Men studien visar också att skolan har stora möjligheter att påverka detta om implementeringen av ESD kan anpassas till en mer pluralistisk ansats som bättre tillgodoser alla elevgruppers unika behov och preferenser. Vidare framträder att styrningen av skolan har betydelse för vilken form av kulturell reproduktion som sker inom ESD.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

I det nutida samhället med allt snabbare förändringsprocesser blir invandrarnas integration svårare att uppnå och identitetsfrågorna svårare att lösa. Mitt syfte med uppsatsen är att förstå varför religiös och kulturell identitet förändras i samband med invandring.Uppsatsen syftar till att ge en djupare förståelse av de kulturkollisioner som invandrare kan råka ut för i sina kontakter med majoritetssamhället.Några frågor som kommer att behandlas är :Varför är det så viktigt för en människa att ha en kultur?Vilken funktion har religionen i ett samhälle och vad betyder det i människors liv?Hur kommer en viss religion till uttryck i olika samhällsgrupper?.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör..

Hälsa är ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns många definitioner av begreppet men vad som betraktas som hälsa varierar från individ till individ och är förknippat med grundläggande värderingar och kulturmönster. Det finns också många faktorer som kan påverka hälsan. Sverige har alltmer blivit ett mångkulturellt samhälle och detta visar sig även i vården. Studier visar på att invandrare har sämre hälsa än svenskar.

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina föräldrar som bor kvar i orten, på tidig vår 2010 fick reda på att huset skulle bli korallrött har detta numer blåa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att på ett vetenskaplig sätt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats är att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom två olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrån inventeringar, observationer, intervjuer och innehållsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk. Problematiken i lagtextens definition av vad som är estetiskt tilltalande beror mestadels på att det är ett mycket svårdefinierat begrepp till skillnad från vad en byggnad och ett konstverk är.

Hälsa är ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns många definitioner av begreppet men vad som betraktas som hälsa varierar från individ till individ och är förknippat med grundläggande värderingar och kulturmönster. Det finns också många faktorer som kan påverka hälsan. Sverige har alltmer blivit ett mångkulturellt samhälle och detta visar sig även i vården. Studier visar på att invandrare har sämre hälsa än svenskar.

BAKGRUND: Sverige har de senaste decennierna blivit ett multikulturellt samhälle. En god kommunikation är en viktig aspekt i omvårdnaden. Om patienten och sjuksköterska inte kan kommunicera med varandra, leder det till onödigt lidande för patienten och en påfrestande situation för sjuksköterskan. De kulturella aspekterna kan påverka kommunikationen och vårdmötet med patienter med annan kulturell bakgrund. Tidigare artiklar visar vikten av att sjuksköterskan har kunskap om andra kulturer.

Fredsoperationer med en upprorsmotverkande karaktär ställer krav på att den militära aktören måste kunna förstå, förklara och förutsäga komplexa skeenden inom både sociala, kulturella, politiska, ekonomiska och militära dimensioner. För att göra det måste aktören kunna inhämta och bearbeta kulturell information. Sverige har under lång tid bidragit i fredsoperationer internationellt. Trots det finns det inom området kulturella underrättelser lite forskning publicerad om de svenska förhållandena. Syftet med arbetet är att bidra med mer kunskap inom området samt att skapa förståelse för problemområdena inom arbetet med kulturella underrättelser.

The aim of the study was to examine which approach future social workers have regarding specific competence in the meeting with lesbian, gay, bisexual, transgender and queer clients. Previous research shows that LGBTQ people have a low confidence towards social services, police and courts and say they face discrimination and degrading treatment to a greater extent than the heterosexual population. Research shows that education and better skills of LGBTQ culture among professionals can change the situation.The essay is based on a model of cultural competence in working with sexual minorities and people with a transgender expression. The model defines the meaning of an LGBTQ perspective and is designed to improve social work with LGBTQ clients.The study is quantitative and empirical data consists of 203 survey responses from students with a long experience of the social work education. The analysis of the results is based on the cultural competence three principles; attitudes, knowledge and skills.