Mobbning är ett relativt utbrett problem bland våra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens välbefinnande är många gånger allvarliga. Det är därför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men även att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats är att studera den psykosomatiska hälsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hälsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet är även att uppmärksamma eventuella könsskillnader kring dessa frågeställningar. Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hälsan både i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa händelser i livet. Denna uppsats utgångspunkt är att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning.

This graduation paper treats e-mobbing via the different communication medias of the mobile phone. The purpose of the research has been to describe student?s experience of e-mobbing via the mobile phone?s different integrated functions as phone calls, sms, mms and e-mail.In this poll investigation asked 100 students of 15-20 years of age.The interviews made have shown that girls are more exposed to e-mobbing, e.g. indirect mobbing. In my research it is possible to see that girls are more exposed than boys to threats of violence via sms, the spreading of rumours and the danger of being called different things.It is also possible to see in the result of the interviews that the mobber wants to experience power, something which is not unusual in all types of mobbing.

Bullying is a significant workplace problem, a fact highlighted both by companies, government and social science. The purpose of this master thesis was to examine if workplace bullying is a result of group processes. This is a theory-based master thesis. A search of literature on bullying, mobbing and harassment was done in a database called ELIN, Electronic Library Information Navigator, connected to Lund University and 414 articles were singled out. The summary of the articles were studied and according to a list of criteria, I choose to study some of the articles in more depth.

Arbetets huvudsyfte var bland annat att undersöka könsord och ord med könsanknytning som används vid mobbning/sexuella trakasserier i skolan. Enkätstudien nådde 141 pojkar och 136 flickor i år 7-9. Enligt de redovisade resultaten är användning av kränkande ord i mobbningssammanhang mest förekommande, före ryktesspridning och fysisk kontakt. Åtta procent av alla eleverna anser sig ha känt sig mobbade/sexuellt trakasserade dagligen. Fem procent har mobbat eller utsatt någon för sexuella trakasserier varje dag.

Vi har undersökt rektorns ansvar för framtagning, uppföljning och utvärdering av handlingsprogram mot krän-kande behandling samt variationen i handlingsprogrammens innehåll och struktur. Vi har genomfört en telefon-intervjuenkät med rektorer från Sveriges län och en dokumentanalys av sex handlingsprogram. I vår undersök-ning har vi observerat att majoriteten av rektorerna är engagerade i att arbeta fram skolans handlingsprogram men att de i uppföljningen och utvärderingsarbetet inte är lika delaktiga. Utifrån litteratur samt våra undersök-ningar har vi även uppmärksammat en problematik kring hur skolorna tolkar begreppen kränkande behandling och mobbning, samt hur de rubricerar handlingsprogrammen. Vi ser dock inget samband mellan rubriksättning-en och innehållet i handlingsprogrammet.

Uppsatsens syfte handlar om att undersöka högstadieelevers attityder i två klasser till att besöka skolkuratorn och vad de anser att andra elever har för attityder till detta. Kvantitativ metod användes i form av en enkätundersökning som sammanlagt 37 elever svarade på. För att se om elevernas uppfattning stämde med skolkuratorns uppfattning om verkligheten skedde en informantintervju med skolkuratorn på den skolan enkäterna delades ut. Fyra frågeställningar baserades på syftet med följande resultat: Eleverna tror att den vanligaste anledningen till att elever besöker skolkuratorn är mobbning. Flest elever anger att de kan prata om ?pluggproblem? och mobbning.

Actor-observer bias är tendensen där människan som aktörer tillskriver sitt beteende till yttre omständigheter medan observatörer tenderar till att tillskriva aktörens beteende till personliga faktorer. Syftet med denna studie var att få en klarare bild av hur människor i sin roll som aktör eller observatör attribuerar ett riskabelt bilkörningsbeteende. Deltagarna bestod av 101 svenska studenter från en högskola i Mellansverige varav 77 stycken var kvinnor och 24 stycken var män. Deltagarna fick svara på en enkät angående actor-observer bias och riskfullt bilkörningsbeteende. Resultaten visade att andras beteende förklaras mer av personliga egenskaper än då personen själv kör riskfullt medan yttre omständigheter inte gav skillnad för vare sig andra eller en själv.

AbstractThe purpose of this study is to find out how educationalists who are currently working in school-environments feel about antibullyingprograms. Do they think that the programs are working and do they feel that the measures that they use work as planned? The reason why I choose to investigate this topic is that it will always be at topic interesting to study. Bullying will unfortunately always exist in some way. The whole survey is made in a small/medium seized municipality in Sweden with about 12 000 inhabitants.

To accomplish my purpose about where bullying is emerging and how bullying utter it is self and if the educationist consideration disposes conform to the students, i chose two classes from two different schools. With the help of the students thought and speculations and with the educationalists answers, I come to a result. I want to add that my results agreed with the early scientists? research. The results also confirmed by literature and by theories that showed in my result.

De flesta är överens om att mobbning handlar i stora drag om negativa och återkommande handlingar som riktas mot en person under en längre period av en eller flera personer. Det som kan skilja sig från en bok till en annan är definitionerna av negativa handlingar och tidsperspektivet.Syftet med mitt arbete är att undersöka hur de intervjuade skolorna upplever att de följer skolans mobbningsplan. Och hur de uppfattar att kollegerna på skolan följer den rådande mobbningsplanen. För att fånga det jag eftersöker i syfte och frågeställningar använder jag mig en kvalitativ metod i form av intervjuer med några lärare anställda på tre olika skolor i min och en grannkommun.Resultatet visar att både lärare, skola och hela samhället är medvetna om problematiken men ändå fortsätter fenomenet att växa. Det visar sig också att inte alla följer mobbningsplanen i vissa fall beror det på ovan och i andra på rädsla.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad det är som händer med individen under och efter mobbningen och den kränkande behandlingen Vad blir konsekvenserna för den utsatta individen under tiden mobbning och den kränkande behandlingen pågår? Vilka kan konsekvenserna för den utsatta individen blir efter att mobbningen upphört?Vi har valt att göra en systematisk litteraturstudie. Vi har sökt i databaser och även studerat referenslistor på artiklar, avhandlingar och böcker som rör ämnet vi valt. Utifrån det resultat vi fått fram är konsekvenserna för individen som blir utsatt för mobbning och den kränkande behandlingen negativ. Individerna såg sig själva som töntiga och oattraktiva, hade komplex för kroppen, låg självkänsla och hade problem vi sociala situationer och relationer.

Lagar är till för att följas. Lagar skapas, omarbetas, byts ut och tas bort. Skolorna ska följa dessa många lagar och riktlinjer och bland dem finns skollagen och läroplanen. Samtidigt ska kommunerna följa de revideringar som genomförs och skolorna får ett större ansvar där elevernas bästa ska stå i centrum. I samband med att Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) trädde i kraft 2006 ställdes högre krav på skolorna och kommunernas arbete mot mobbning och kränkande behandling.

Stiftelsen för Internetinfrastruktur har rapporterat att användningen av Internet är utbredd och placerar Sverige bland dem främsta av världens länder. År 2010 hade 84 procent av den svenska befolkningen över 16 år tillgång till Internet i hemmet och av dessa hade 97 procent bredband. De flitigaste Internetanvändarna återfanns inom åldersgruppen 16-24 år där hela 92 procent uppger att de använder Internet dagligen. Utbredningen av Internet är i huvudsak positiv och bidrar till det gemensamma samtalet i samhället. Den leder dock samtidigt till en rad nya problem som samhället har att hantera.

Syftet med undersökningen var att uppnå en djupare förståelse av olika professioners bild av mobbningsoffers upplevelse kring sin utsatthet på kort och lång sikt. Vidare var syftet att närmare förstå hur mobbningen påverkar offrets studiesituation på gymnasiet. Utifrån det just nämnda utvecklades tre frågeställningar där svar försökte sökas efter vilken bild olika professioner inom barn- och ungdomshälsovård har av mobbningsoffers utsatthet samt vilka effekter som skapas hos offret och hur studiesituationen påverkas.Metoden som valdes var kvalitativ eftersom syftet var att finna svar av djupare karaktär. Det genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med olika professioner inom barn- och ungdomshälsovård; en skolsköterska, en kurator och två psykologer på barn- och ungdomspsykiatrin och en psykolog på ungdomsmottagningen.Resultatet visar att vardagen för mobbningsoffret är otroligt jobbig. Personen känner skam och upplever ett socialt trauma.

Den här uppsatsen handlar om hur elever på gymnasienivån upplever omklädningsrummet före och efter lektionen i samband med idrott och hälsa lektionerna, samt om det har någon påverkan på lektionen eller den psykiska hälsan. Syfte är att undersöka hur miljön i omklädningsrummet uppfattas av gymnasieelever i samband till idrottslektioner. Vi kommer att utgå ifrån Maslows teori om behovstrappan för att få fram det svar vi söker. Arbetet tar upp problemet om omklädningsrummet efter vad eleverna sagt under intervjun. Vi har intervjuat oss framtill hur det egentligen ser ut på gymnasieskolornas omklädningsrum och vad som egentligen ligger till grund till varför eleverna känner som de gör.