Allt fler skolor satsar på digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta ställs det krav på eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vårt samhällsliv. Detta är dock ingenting som skolan vi studerat främjar då de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som däremot anser att det är i skolan som eleverna bör få sin digitala kompetens.

Syftet med studien är att belysa vilka möjligheter eller begränsningar arbetsmarknadsåtgärder kan skapa för den arbetssökande ungdomen. Studiens utgångspunkter tas i det strukturella perspektivet och diskursanalytiska förhållningssättet vilka ges stöd av C Wright Mills teori om allmänna problem och personliga bekymmer. Som fördjupande teorier används social styrning och Michael Foucaults teori om makt i det disciplinära samhället. Undersökningens genomförande utgår från diskursanalys som metod där materialet främst är hämtat från regeringen och arbetsförmedlingens skrifter om ungdomsarbetslöshet. I diskursen som instanserna skapat urskiljs att den arbetssökande ungdomen är i behov av bland annat kompetens och vägledning.

Social inlärning influeras av interaktioner, eller observationer, av en artfrände eller dennes produkter. Beteendet och närvaron av en artfrände kan påverka beteendet hos en individ, vilket i sin tur kan leda till överföring av nya beteendemönster i en population. De domesticerade djurens kapacitet för social inlärning, samt effekterna av detta, är stora frågor inom husdjurens skötsel och välfärd. För värphöns är det viktigt att undersöka om skadliga beteendemönster, som kannibalism och fjäderplockning, är resultat av social inlärning. Syftet med denna litteraturstudie var att granska den domesticerade hönans (Gallus gallus domesticus) kapacitet för att dra lärdom via social inlärning.

Bakgrund: Tonåringar med kronisk hjärtsjukdom måste lära sig ta ansvar för sin hälsa och sin egenvård, inför övergången till vuxensjukvården. För att klara detta krävs att tonåringen får kunskap om och förståelse för sin sjukdom och vad den medför. Sjukvården och föräldrarna måste lämna utrymme åt den unga patienten att träna på de färdigheter som behövs, så som delaktighet i beslut, ansvarstagande, självständighet, problemlösning, coping. Med tillräcklig kunskap, erfarenhet och rätt stöd upplever tonåringen en känsla av empowerment. Syfte: Att beskriva resultatet av forskning som utförts om vilka färdigheter en tonåring med kronisk hjärtsjukdom behöver för att klara sin egenvård, vid övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård.

The overall aim of this study is to investigate how social workers who are dealing with financial assistance are experiencing discretion in their daily work. The aim of the study is also to examine how social workers who are dealing with financial assistance relates to the controlling and the supporting functions of their daily work and how this in turn affects the attitude to the client. In order to examine the aim of the study, qualitative method was used. Eight social workers have been interviewed and presented with two fictitious cases that they have been able to discuss. Theories regarding the street-level bureaucrat and its discretion have been used to interpret and understand the collected material.

The aim of this study is to increase knowledge about how a group of newly graduated social workers reflect on the practical daily work and their positions working with clients who are in need of social and/or economic resources. More precisely the purpose is to find out how these seven newly graduated social workers viewed working with clients during theoretical and practical studies. The aim is to analyze which techniques and methods could be seen in these narratives. Furthermore the aim was to find out if and how these seven social workers reflected on the power relation between social worker and client.The material of this study consists of seven semi-structured interviews. Throughout gathering the data and analyzing it, the qualitative method in form of narrative approach was used.

Abstrakt Social Engineering är konsten att manipulera människor, för att på så sätt vinna deras förtroende. Med hjälp av detta förtroende kan attackeraren sedan kringgå säkerhetssystem och få tillgång till organisationers information. Vi har i denna uppsats genomfört elva intervjuer på tre stora organisationer med både IT-chefer och övrig personal. Med dessa intervjuer har vi sedan försökt få en bild av hur medvetenheten ser ut samt vilka åtgärder organisationerna tar för att förhindra Social Engineering. Med denna uppsats vill vi belysa den ovisshet som råder kring Social Engineering, men även farorna och hur effektiv en attack av denna typ kan vara.

My main purpose with this study is to investigate how the social worker relates to knowledge, power and profession. From this purpose has also the concept ?to be a social worker? emerged.The study is based on a qualitative study and consists of semi-structured interviews with seven social workers from different fields of expertise.The result of the study shows that the knowledge is dependent of different fields of expertise. But in the contact with the client, regardless of field of expertise, the knowledge is gathered through a reflective pattern. Through theoretical attempts and earlier experience from social workers, this is brought to life in this unique meeting.

Den vanligaste rekryteringsvägen är genom informella kontakter och spontanbesök är den näst vanligaste vägen. Arbetsförmedlingen (AF) som rekryteringsväg minskar ständigt och sociala medier används allt mer som rekryteringsverktyg. Många företag har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och vilka sociala medier som används i rekryteringssammanhang. Forskningsstrategin är en fallstudie av Länsförsäkringar Bergslagens rekryteringsprocess.

The aim of this study was to examine the perceptions within social services regarding men who are victims of domestic violence based on how gender, sexuality, masculinity and victimhood was constructed in the social workers' statements. Eight qualitative interviews were conducted with nine social workers who work within the social services and meet people who are victims of domestic violence. A social constructionist scientific approach has permeated the study and theories of gender, heteronormativity, masculinity and the ideal victim has served as the study?s theoretical views. The results of the study showed that some of the social workers ascribed men specific characteristics such as strength and fearlessness.

A foundation of our welfare state is that we have a social safety net. This safety net is designed to pick up individuals who are in need of help and support to manage their way of life. This essay regards people who need help with care or people who need help with an addiction. This essay is a qualitative text analysis, which aims to see whether, and if so how, help-seekers are constructed in 40 social service documents within a municipality in central Sweden. We have endeavored to illustrate the power that the written word possesses and which categories of people are constructed depending on the language and content of the social documents.

Author: Martina Holgersson och Pranvera VishajSupervisor: Matts MosessonTitle: ?A study about how Social Services understand and put child perspective into practice?The purpose of this study is to describe and understand how the child perspective is perceived and put into practice by the Social Services. Our questions were: ?How is the child perspective perceived by the Social Services?? and ?In what way is the child perspective put into practice in the Social Services? work?? Our approach to knowledge is based on the hermeneutic tradition of knowledge. The essay rests upon semi-structured interviews with ten Social Services? workers.

This is an interview based qualitative case study on two Women's Migrant Associations in Malmoe, which I interpret as being part of a women's movement, with characteristics of a new social movement. The aim of this study is to get a deeper understanding on how the collective identity is being constructed, in this women's movement where the membership is not based on an exclusive ethnic identity.I make a two dimensional analysis that departs from a social constructivist underpinning, including the theories Transversial Politics, Postcolonial feminism and New Social Movement Theory.First I analyze the construction of collective identity from the external social and cultural context, and get confirmed that the collective identity of the movement is based on a common experience of social exclusion and a plurality of actions that aims to fight the structural injustices based on gender and ethnic discrimination. Secondly I analyze how the collective identity is being constructed and maintained from the interactions between the members of the movement, from an understanding of Transversial Politics. My findings show that the members of the movement interact in a participatory democratic way which generally corresponds to Transversial Politics. According to Transversial Politics this can lead to a construction of an empowered inclusive collective identity for the members and as my empirical study confirms it also means possibilities for deconstruction of boundaries between social groups..

The purpose of this study is to analyse and describe social work students? view on a person with self-injurious behaviour and the following issues. The aim and focus is on the general depiction. The theoretical perspectives have been intersectionality and its focus on social constructivism, and gender perspectives. The method was semi-structured interviews with eight social work students at Linnaeus University Kalmar.

Denna magisteruppsats handlar om vilken betydelse Human Resource arbetet har för kompetensutvecklingen inom två olika organisationer. Under senare år har relativt stora satsningar gjorts på personalutbildning och andra kompetensutvecklingsinsatser i arbetslivet. Forskning har visat att kunskapsproduktionen i samhället ökar ständigt och för att finna en lösning på detta har många företag valt att satsa på kompetensutveckling. Det bakomliggande antagandet har varit att det i allt högre grad är kunskap och kompetens än kapital som växer i framtiden. Därför bör såväl privata som offentliga organisationer satsa på kompetensutveckling både kortsiktligt och långsiktligt för att kunna möta de framtida kraven.