Studien ämnar undersöka om det finns ett eventuellt upplevt samband mellan kompetensutveckling, motivation och prestation hos anställda i tre olika avdelningsgrupper och hur detta i så fall yttrar sig. Syftet med denna rapport är att studera, beskriva, förstå samt analysera det eventuella upplevda sambandet mellan kompetens, motivation och prestation på tre olika avdelningar bland fabriksarbetare. Nio respondenter, ur tre olika befattningar har deltagit i denna kvalitativa undersökning genom semistrukturerade djupintervjuer ur ett hermeneutiskt perspektiv då forskarna har en känd förförståelse samt vill kunna analysera respondenternas svar för att hitta likheter efter teman.Genom transkriberingar har ett resultat funnits där bland annat produktionsutvecklare besitter en högre kompetens än resterande avdelningar och där maskinskötare och packtekniker är i ett stort behov av mer kompetensutveckling.I analysen framkom att bland maskinskötare upplevs en svag koppling mellan kompetens, motivation och prestation. Produktionsutvecklare framstår som de som upplever mest samband mellan kompetens, motivation och prestation. Hos packtekniker kan man se en oklar koppling mellan upplevd kompetens, motivation och prestation.Genom att tyda respondenternas attityder kan vi urskilja klara skillnader och samband avdelningarna emellan.

Personliga tränarna är en yrkesgrupp som har vuxit fram och kan hjälpa individer på olika nivåer när det handlar om fysisk och mental utveckling. Yrket har blivit mer etablerat, populärt och många utbildar sig idag till personlig tränare. Yrkesrollen har dock en otydlighet och det finns en stor variation i och av utbildningar till personlig tränare, och därför kan det vara väsentligt att undersöka hur det talas om personliga tränare då det konstruerar och reproducerar berättelsen om den verklighet de lever i och att det påverkar förståelsen av yrkesrollen. Syftet är att belysa vilka versioner som framträder av hur personliga tränare talar om sin yrkesroll och kompetens. Studien är inspirerad av socialkonstruktivism har därför en diskursanalytisk ansats samt tar en utgångspunkt i professions- och kompetensteori.

Kommunerna i Stockholms läns nordöstra del har börjat med ett projekt för att fler flyktingar snabbare skall nå en högre självförsörjningsgrad och delaktighet i samhället. Syftet var att undersöka hur nordostkommunerna analyserar och bedömer nyanlända flyktingars kompetens samt söka finna ut hur de kan förbättra sina verktyg för analys och bedömning. Kvalitativ metod har använts och sju intervjuer har genomförts. Av resultatet framkom att nordostkommunerna arbetar med kompetenskartläggning informellt och med yrkesbedömning genom tre månader praktik på arbetsplats. Men de saknar instrument och verktyg som kan vara ett stöd att nå projektets ändamål.

Den här vetenskapliga essäns syfte är att belysa svårigheterna i att hantera en mångkulturell skola och vikten av att ha en interkulturell kompetens. Essän bygger på tankar kring att bejaka kulturell identitet och tankar om allas lika värde. Jag vill också visa på hur läroplanen förhåller sig till kulturell identitet och allas lika värde. Essän speglar egna erfarenheter som används i en utvecklande process och ett reflekterande skrivande. Slutsatsen visar att fritidspedagogerna i dagens mångkulturella skola möter flera hinder.

Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.

SyfteSyftet med denna studie är att vinna kunskap om vilka kompetenser förskollärare uttrycker att de behöver i utövandet av sitt yrke, samt vad de anser vara viktigt att barn får lära sig i förskolan.TeoriDen teoretiska ramen för detta arbete utgörs av sociokulturell teori där barns möjligheter till lärande ses i förhållande till interaktion och kommunikation i den kulturella och sociala kontext en förskola utgörs av.MetodEtt urval av förskolor har tagits fram med utgångspunkt i kvalitetsbedömningar med ECERS genomförda i tre kommuner. Från dessa förskolor som har bedömts ha god kvalitet enligt skalan har 14 förskollärare intervjuats dels utifrån samtal kring foton från den egna verksamheten s.k. stimulated recall och dels utifrån frågor i en intervjuguide. Tolkningen av intervjumaterialet har genomförts genom abduktion vilket innebär att jag inspirerats av teori och tidigare forskning för att söka efter underliggande mönster i förskollärarnas beskrivningar.Resultat Resultatet visar på att förskollärarna i denna studie anser sig behöva en mångfald av samverkande kompetenser för att utöva sitt yrke. Ett tydligt mönster i resultatet är socialpedagogiskt fokus där tonvikten i beskrivningarna ligger på social, kommunikativ och omsorgs kompetens.

The purpose of this thesis is to examine how social procurement can be a further development of public-private partnership. This is done with interviews and a case study of the social procurement Mitt Gröna Kvarter and its labor effort Boendebyggarna. The theoretical framework used in the thesis consists of public-private partnership and corporate social responsibility. It tries to answer the following questions:What does this social procurement mean by the concept of public-private partnership?What does this social procurement mean for the participants involved?How can social procurement be seen as a further development of public-private partnership?The thesis uses the theory development around the concepts of public-private partnership and corporate social responsibility and shows that social procurement does indeed have similarities to public-private partnership and could very well be a further development of it..

This study is about how to develop younger teens problem solving ability and their social competence. The study carried through by using a qualitative method, two observations and ten interviews. The observations where preparatory for the structured interviews. The respondents where pupils in a class were it is an ongoing project which purpose is to develop childrens problem solving ability and social skills with cognitive training and an empowerment based reasoning model that is called rahyab. Rahyab is a Persian word and it means path- finding.

Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för uppfattningar om kompetensutveckling. Detta är viktigt eftersom verksamhetens kvalitet är i hög utsträckning beroende av pedagogernas kompetens. Frågeställningarna i min undersökning är: hur ser pedagogerna på sin egen kompetensutveckling samt vilka möjligheter upplever pedagogerna att de har att utveckla sin kompetens? Jag har valt att göra en kvalitativ studie med intervju som forskningsmetod. I bearbetning och tolkning av resultatet har jag använt mig av två metoder för intervjuanalys - meningskoncentrering och meningskategorisering.

BakgrundÄnda sedan fritidspedagogutbildningen startade 1964 har fritidspedagoger haft svårt att definiera vad deras kompetens innehåller. Fritidspedagogens yrkesroll upplevs som luddig och diffus, fritidspedagogerna är bättre på att beskriva vad de inte är, till exempel inte lärare. I och med SIA-utredningen 1974 fastslog regeringen vikten av samverkan mellan fritidspedagoger och lärare för att skapa en skolverksamhet som gynnar eleverna. En av faktorerna som påverkar hur samverkan tar form är hur lärare och fritidspedagoger ser på varandra och varandras kompetens.  SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på hur grundskollärare, som undervisar i årskurs 1-3, uppfattar fritidspedagogernas kompetens och hur denna kompetens visar sig.  MetodVi har i vår studie valt att använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen, vilken har syftet att undersöka hur människor uppfattar ett visst fenomen.

The aim of this study is to illuminate social worker?s perception of social class within the Swedish social service system. This study therefor examine if social class contributes to the production and reproduction of the client and what impact social class has on the interaction between client and social workers. The study was conducted with qualitative semi-structured interviews with social workers from three different departments of social service. The theoretical approach is Yeheskel Hasenfeld?s theory about moral practices in welfare organisations, Michael Lipsky and Roine Johansson?s theories about client construction and Pierre Bourdieu?s class theory.

I want to investigate different preschool teachers' views of their daily work in terms of the diversity of children and learning, and the methods and strategies of preschool teachers use in their everyday lives, to meet every child's individual needs. I also want to investigate preschool teacher?s perceptions of children's social skills as this is included in the pre-school assignments relating to a favorable social environment for all children.To find this out, I have compiled three issues.What are the views interviewed preschool teachers to learning and different lustful methods that make the educational activities meaningful for all children?? What pedagogical strategies do preschool teachers to respond to the diversity of children?? What opinions have interviewed preschool teachers about children's social interaction with other children in preschool?The conclusion is:all children are different and learn in different ways. Teachers have the responsibility to ensure every child's development and adapt the business to the children's level and needs in a way that could inspire children to learn new skills. It is teachers' responsibility to provide children with good opportunities to express their views and feelings.

AbstractMy study is based on that I think there is a problem at the Handicraft program for hairdressers where I currently work as a hairdresser teacher. I believe that there are clear objectives and a wide range of courses focusing in craft knowledge, but the social competence goals are unclear and there are no courses on the subject. Since I have 13 years hairdressing experience and know roughly what it requires, I wonder where and how the teaching of social skills is performed at the Handicraft program for hairdressersThe purpose of this study is therefore to find out how some of my colleagues perceive the teaching of social skills. The issues I have focused on are what these teachers believe that social skills are, how they perceive their teaching of it and when they believe that teaching really should be. There is not much literature on this subject because it is a relatively unexplored area. I have therefore concentrated on literature dealing with social skills in general, and theses and essays dealing with the quality of hairdressing education. I have chosen to make a qualitative interview study. The objectives related to social skills can be incorporated in the teaching of many subjects; I chose to interview two core-subject teachers and four vocational teachers. The interviews have been based on respondents' own interpretations of social skills. They have been individual interviews of about 30 minutes. My results show that most teachers believe that social competence is about a good meeting between people and to coping with different situations in a good way.

Detta arbete är ett uppdrag från Luleå kommun. Som kommun erbjuder Luleå ett flertal kompetensutbildningar där främsta målet är att utveckla mänskliga kompetenser i arbetslivet, men även att ge möjligheten till varje person att förbättra sin kompetens under hela sin anställningstid.Det erbjuds också karriärutveckling inom hela kommunen som ett uttryck för att verka för ett gott medarbetarskap. Därför är Luleå kommun intresserade av att ta reda på vilken nytta kompetensutbildningarna har för chefer. Kommunen har även tagit fram ett så kallat kompetenshjul som beskriver fem olika aspekter av delkompetenser, nämligen personlig, yrkes, social, strategisk och funktionell. De menar att dessa är viktiga för att kunna möta de behov av kompetens som finns inom organisationer.Syftet med denna studie blev därför att ta reda på om de kompetensutbildningar som Luleå kommun erbjuder möter chefernas behov av kompetensutveckling inom Tekniska förvaltningen och Socialförvaltningen.

Syftet med studien är att utgå ifrån barns perspektiv och belysa hur de upplever den sociala tryggheten på fritidshemmet. I detta arbete belyses barns sociala trygghet på fritidshemmet i förhållande till olika relationer, samt till barns självförtroende, självkänsla och Social kompetens. Litteraturgenomgången kommer presentera olika aspekter som är viktiga för att nå den sociala tryggheten.Barns perspektiv kommer studien utgå ifrån och studiens deltagare är flickor och pojkar i årskurs ett från två olika fritidshem. Genom samtalspromenader som sedan följs av observationer synliggörs det hur den sociala tryggheten ser ut. Resultatet visar att barnen känner sig trygga i relationer med kamrater och fritidslärare på fritidshemmet och utifrån detta kan självkänslan och självförtroendet främjas.