
Sökresultat:
13706 Uppsatser om Social klass - Sida 11 av 914
Ensamkommande flyktingbarn och deras sociala ålder
This study analyses social age as a phenomenon and if unaccompanied refugee children has a social age that, according to the Swedish culture, do not correspond with their biological age and if so is, the reason for that. Furthermore, our study has discussed the potential consequences of the effects for the unaccompanied refugee children and the social age when interacting with Swedish society. According to our study, the social age is effected by other factors besides cultural norms, values and role expectations that a society has on a specific biological age. The results in this study shows that social age is a vital component to someone?s identity.
Social rädsla bland ungdomar
Social phobia is a fear which limits a person's capabilities in daily situations. The fear can be so strong that a person can distance themselves from all social situations, for example education, marriage, sports activities etc. The purpose of this study is to discover whether there are any correlations between social fear and choice of educational program, between social fear and sex, and between social fear and Internet use. Questionnaires were administered to 80 upper secondary pupils. Each questionnaire answer was assigned a certain score, which was then coded in SPSS, the highest scores corresponding to highest degrees of shyness.
?Det är rätt positivt när jag tänker på det, fast dom kan vara besvärliga när dom pågår.? ? En studie om moraliska dilemman i socialt arbete
The purpose of our study is to get more knowledge about how moral dilemmas affect social workers in their work. This because we find that a big part of social work involves ethic reflections and that is why we find it important for social workers to have knowledge about how they should and can think and act in these situations. Ethic statements exist for social workers to use in their work but we haven?t found any guidelines for concrete situations and that?s why we decided to study this area. Questions we want to answer are how do the social workers define moral dilemmas in social work? How do the social workers deal with moral dilemmas in their work? How do moral dilemmas affect social workers in their work? This is a qualitative study with interviews from seven social workers from one social service office although they are from different units.
Socialsekreterarens resonemang kring barnperspektivet i handläggningen av ekonomiskt bistånd
In Sweden the social assistance from a historical perspective, has been a part of the social legislation, since the 18th century. In that time called poor relief. Through the centuries this has established the social assistance we have today. With focus on the child, we have attempted to illustrate how the social workers consider the child perspective when they are dealing with the social assistance. We wanted to get a view of how the social worker reasons about needs the children have and how they can see that the benefit has been provided for.
Förbättrat klassrumsklimat genom könsuppdelad
undervisning?: ett utvecklingsarbete i religion, i åk 3 på
ett yrkesförberedande gymnasieprogram
Syftet med detta arbete är att försöka förbättra klassrumsklimatet och ge tjejerna i en klass större utrymme samt bättre möjlighet att visa vad de kan genom könsuppdelad undervisning. För att kunna genomföra detta har en klass delats i en tjej-respektive killgrupp. Jag har genomfört detta arbete i en gymnasieklass, tredje året på ett yrkesförberedande program. Vidare har jag genomfört intervjuer med dels elever och dels med elevernas ordinarie lärare. Därtill har jag efter observation besvarat några frågor.
Hur ser elever på ämnet matematik? : En jämförelse mellan lärarstyrd och elevstyrd undervisning
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers reation till matematiken som ämne i en lärarstyrd klass i årskurs åtta samt en elevstyrd klass i årskurs åtta och undersöka de skillnader som finns mellan de båda klasserna utifrån intresse och kunskap.Med hjälp av texter från andra forskare beskrivs hur undervisning ser ut i skolan, hur undervisningen i matematik ser ut, samt hur en lärarstyrd kontra en elevstyrd undervisning ser ut.Empirin består av enkäter i form av pappershäfte som två klasser i en årskurs åtta i en elevstyrd skola fick fylla i, samt i form av en elektronisk enkät som en klass i årskurs åtta i en lärarstyrd skola fick fylla i. Därefter har en jämförelse mellan dessa båda klasser gjorts och resultaten visar att det genomgående positiva draget i den elevstyrda klassen var att de ansåg matte vara roligt, ansåg att de hade lätt för matte samt att deras betyg var högre jämfört med den lärarstyrda klassen. Däremot verkar den lärarstyrda klassen vilja ha en större frihet i sitt kunskapshämtande medan den elevstyrda klassen verkar vilja ha lite mer lärarstyrt för att bättre tillägna sig kunskap..
Motivation på SFI - skiljer det sig mellan män och kvinnor?
Uppsatsen tar upp SFI:ns karaktär och uppbyggnad, manligt och kvinnligt och motivation. Syfte är att mot bakgrund av tidigare forskning och litteratur undersöka om det finns skillnader mellan mäns och kvinnors motivation att lära sig det svenska språket i en SFI-klass. Det är viktigt att uppmärksamma om sådana skillnader finns så att pedagoger i så fall kan arbeta aktivt för att öka motivationen hos den grupp där det brister. Då kvinnor och män skiljer sig åt på många områden är det troligt att även åtgärder för att öka motivationen bör se olika ut, beroende på vilken grupp man vänder sig till. Resultaten av denna undersökning är därför i högsta grad relevanta för utformningen av en god SFI-undervisning.
Könsindelad undervisning: ett sätt att öka flickors
självskattning och självsäkerhet i matematik?
Eftersom vi upplevt att flickor ofta underskattar sin förmåga och sina kunskaper i matematik har vi valt att fördjupa oss i vilka faktorer som påverkar flickors prestationer och förhållningssätt i ämnet matematik. Vi har låtit flickor ur en klass 8 och en klass 9 arbeta i tjejgrupp under tre veckor. De har fått besvara enkätfrågor dels före delningen och sedan veckovis under periodens gång. Sammanfattningsvis kan vi se en antydan till en positiv förändring i flickornas självförtroende och självskattning. Trots att vi inte har fått ett tydligt resultat utifrån vårt syfte har flickorna varit odelat positiva till att arbeta i tjejgrupp.
Professionella bloggar - girl power eller genusfälla?
Denna uppsats är en kvalitativ studie av de två största professionella bloggarna i Sverige, blondinbella.se och kissies.se. Studiens syfte är att ta reda på vilka markörer för klass och genus som kan hittas på bloggarna och utifrån dessa vilken bild av att vara ung tjej det är som förmedlas till bloggarnas läsare. Debatten om de två aktuella bloggarna pågår i media och speciellt är det författarna bakom bloggarna som uppmärksammas, Isabella Löwengrip och Alexandra Nilsson. Med hjälp av teorier kring kön och klass analyserar jag bloggarnas innehåll och försöker utkristallisera vilka teman som är dominerande på dessa bloggar. Resultatdelen är uppdelad utifrån dessa teman som handlar om shopping, kroppsuppfattning och valmöjligheter.
Lärarens roll i klassrummet
Inom skolans värld innefattar lärarprofessionen en lång rad av olika uppgifter. Att leda och organisera skolklasser, att hantera frågor om disciplin och att ha omsorg om eleverna. Dessa uppgifter kräver planering, kontroll och motivering (Stensmo, 2000:9). Dock menar Bergem (2000:83) att respekten för läraren som offentlig person har minskat. Detta pekar på att bemötandet mot läraren som profession har förändrats.
Jämställdheten ställd inför verkligheten: en feministisk analys av den svenska jämställdhetsideologin utifrån exemplet skatteavdrag för hushållstjänster
Frågan om skatteavdrag för hushållsnära tjänster har under två decennier debatterats i Sverige. År 2007 genomförde den nytillträdda borgerliga regeringen en sådan reform, delvis med argumentationen att det skulle leda till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Med hjälp av ideologikritisk metod undersöker uppsatsen vilka underliggande föreställningar om jämställdhet och vilka föreställningar om tänkta köpare och säljare av hushållstjänster som uttrycktes i denna argumentation, samt hur den statliga jämställdhetsmyndigheten JämO förhöll sig till förslaget. Med utgångspunkt i materialistisk feminism och ett intersektionellt perspektiv diskuteras vilka brister och inneboende motsättningar den svenska, hegemoniska jämställdhetsideologin innehar, när den ska appliceras på en verklighet där maktstrukturer baserade på klass, kön och etnicitet samspelar. Detta exemplifieras i uppsatsen genom reformen med skatteavdrag för hushållstjänster..
Ungsocialisternas arbetarklass. En analys av synen på arbetarklassen i tidningarna Brand och Nya Folkviljan 1909-1910
Syftet med uppsatsen är att undersöka ungsocialisternas föreställningar om arbetarklassen. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är tanken om att klass är något som skapas genom språket som utvecklats av bland andra E P Thompson, Gerath Stedman Jones och Joan Scott. 1910 bildades en ny nationell fackförening i Sverige, Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC), vilket markerar undersökningen början och slut. Ungsocialisterna var drivande i bildandet av SAC och därför är det intressant att studera deras syn på den klass de ville organisera. Materialet för studien består av ungsocialisternas två officiella tidningsorgan ? Brand och Nya Folkviljan ? under perioden 1909-1910.
Vem tänder stjärnorna? : Gotländska studie- och yrkesvägledares arbete med genus-, klass- och etnicitetsfrågor
Syftet med vår uppsats är att undersöka om de gotländska studie- och yrkesvägledarna arbetar med genus-, klass- och etnicitetsfrågor. Vi vill ta reda på vilka metoder som används och om något samarbete sker runt dessa frågor. Utöver detta är vi intresserade av att ta reda på om verksamhetscheferna tar ansvar för detta uppdrag och formulerar hur man har tänkt sig att arbetet skall gå till. Intresset har väckts under vår tid på studie- och vägledarutbildningen i Stockholm och främst som ett resultat av vår B-uppsats, då vi granskade vilken kunskap rektorerna hade om studie- och yrkesvägledarnas kompetens och i vilken mån studie- och yrkesvägledning hade tagits upp i rektorsutbildningen. Vi fann att rektorerna hade mycket liten kunskap om vägledning och att rektorsutbildningen inte hade berört detta område alls.
Våldtäktsrapportering i media : en kritisk diskursanalys med ett intersektionellt fokus
I denna studie som förhåller sig till ett kvalitativt arbetssätt kommer vi att studera hur gärningsmän respektive offer gestaltas i olika kontroversiella våldtäktsfall i Sverige. Genom att använda oss av en kritisk diskursanalys på våra valda fall, ?Rissnevåldtäkten? och ?Stureplansvåldtäkten?, strävar vi efter att kunna analysera språket samt uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur språket kan skapa olika föreställningar gällande hur gärningsmän och våldtäktsoffer framställs. För att uppnå detta kommer vi att använda oss av valda tidningsartiklar hämtade från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro och Svenska Dagbladet.
Betydelsen av social konsekvensbeskrivning : att sia om en hållbar framtid
Social hållbarhet är ett högaktuellt ämne. Delegationen för hållbara städer presenterade år 2012 sin slutrapport och bara ett år senare presenterade Malmökommissionen sin slutrapport för ett social hållbart Malmö. Syftet med
uppsatsen är att bredda kunskapen om social konsekvensbeskrivning samt att undersöka dess potentiella effekt på social hållbarhet, eftersom det är av största
vikt att hitta konkreta arbetssätt för att uppnå ökad social hållbarhet.
Genom en litteraturstudie undersöks i uppsatsens första del vad begreppet social konsekvensbeskrivning har för bakgrund, varför det förespråkas, hur en metod för genomförande skulle kunna se ut samt vilka utmaningar som finns. I uppsatsens andra del studeras tre artiklar som utvärderat effekten av att utföra social konsekvensbeskrivning. Litteraturstudiet resulterar i slutsatsen att social konsekvensbeskrivning har stor effekt på social hållbarhet, på flera olika sätt.
Trots att metoden medför en hel del komplexa frågor att förhålla sig till finns det därmed god anledning att utveckla arbetet med social konsekvensbeskrivning, för
att vi tillsammans ska nå en mer socialt hållbar framtid..